Moses sång

32 Lyssna, himlar och jord! Hör, vad jag har att säga!

² Min undervisning ska vara som stilla regn, den ska falla som dagg, som fint regn över det spirande gräset, ja, som rikligt regn över späda plantor.

³ Jag ska förkunna Herrens namn och prisa hans storhet!

⁴ Han är Klippan. Hans verk är fullkomliga.Allt vad han gör är rättfärdigt och rättvist. En trofast Gud är han, utan fel.

⁵ Men Israel har handlat orätt mot honom.De bär på synd och är inte längre hans barn, utan de har blivit en hårdhjärtad och motsträvig generation.

⁶ Är det så man behandlar Herren? Du dåraktiga folk! Är inte Gud din Far, din Skapare? Är det inte han som har gjort dig och format dig?

⁷ Tänk på hur det en gång var!Fråga din far och de gamla! De ska berätta för dig.

⁸ När Gud tilldelade folken deras områden bestämde han var de skulle bosätta sig.

⁹ Han behöll Israel för sig själv, som sin personliga egendom.

¹⁰ I öknen fann han dem,i ödemarken bevarade han och beskyddade sin ögonsten.

¹¹ Han bredde ut sina vingar över dem. Som örnen vakade han över sina ungar och bar dem på sina vingar!

¹² Herren ensam ledde dem, de hade inga andra gudar.

¹³ Herren gav dem bördiga bergshöjder, åkrar, honung ur klippan och olivolja från stenig mark!

¹⁴ Han gav dem mjölk och kött, baggar och getter från Basan och det allra finaste vete. De drack vin av utsökta druvor.

¹⁵ Men det folk som stod upprätt fick för mycket av det goda. De blev övergödda och tröga. I sitt överflöd övergav de sin Gud och sin frälsnings Klippa.

¹⁶ De började följa främmande gudar, och Herren blev vred och svartsjuk.

¹⁷ De offrade till hedniska gudar, till nya gudar, som aldrig tillbetts förr.

¹⁸ De övergav Klippan, som hade format dem, och glömde den Gud som fött dem.

¹⁹ Gud såg dem och avskydde dem! Hans söner och döttrar hade förolämpat honom.

²⁰ Han sa: 'Jag ska överge dem'. Se, vad som då kommer att hända dem! De tillhör en hårdhjärtad och trolös generation.

²¹ De har gjort mig svartsjuk genom att vända sig till gudar som inte finns, till värdelösa avgudar. Nu ska jag göra dem svartsjuka genom att vända mig till sådana som inte är ett folk, ja de ska bli upprörda över folk som ej är nationer.

²² Min vrede har antänt en eld. Den brinner ända nere i dödsrikets djup, den förtär jorden och dess skördar och den sätter berg i lågor.

²³ Jag ska överösa dem med olyckor och skjuta mina pilar på dem.

²⁴ Jag ska fördärva dem genom hunger, brännande feber och dödande pest.Jag ska uppsluka dem. Jag ska skicka vilda djur att slita dem i stycken, och giftiga ormar ska kräla på marken.

²⁵ På gatorna ska deras barn dödas av svärd, och i husen ska fruktan regera. Unga män och kvinnor, spädbarnet vid moderns bröst och den gamle, alla ska de gå under.

²⁶ Jag hade bestämt mig för att förskingra dem till avlägsna länder och att utplåna alla minnen av dem.

²⁷ Men så tänkte jag: Mina fiender kommer att triumfera och säga: 'Israel är utplånat genom vår väldiga makt. Det var vi och inte Herren som gjorde det!'

²⁸ Israel är ett dåraktigt folk, helt utan förstånd.

²⁹ Om de ändå vore visa! Om de ändå förstod!

³⁰ Hur kunde en enda fiende jaga bort dem i tusentaloch två få tiotusen på flykten, om inte deras Klippa hade övergett dem, om inte Herren hade förgjort dem?

³¹ Men andra folks klippor är inte som vår Klippa. Det erkänner till och med fienden.

³² De liknar folket från Sodom och Gomorra: Deras gärningar är som förgiftade druvor i klasar av bitterhet,

³³ och de sprider omkring sig kobrans dödliga gift.

³⁴ Men jag har mina planer i säkert förvar.

³⁵ Hämnden är min, och jag straffar Israels fiender. Snart ska deras fot slinta.

³⁶ Herren ska döma sitt folk och ha medlidande med dem när deras kraft är uttömd och ingen återstår, varken slav eller fri.

³⁷ Då ska Gud fråga: 'Var är deras gudar, klippan de flydde till?

³⁸ Var är nu de gudar som tagit emot deras offer av fett och vin? Låt dem komma till hjälp och låt dem erbjuda skydd!

³⁹ Ser ni nu att jag ensam är Gud? Jag dödar, och jag ger liv. Jag sårar och jag helar. Ingen kommer undan min hand.

^40-41 Jag lyfter den mot himlen och försäkrar att så sant som jag lever i evighet ska min hand gripa det slipade svärdet till dom.

^42-43 Mina pilar ska drypa av blod! Mitt svärd ska gå fram genom kött och blod från de slagna och från de fångna, ja över fiendens ledares huvuden.'Gläd er, alla länder, för han hämnas sitt folk, han tar hämnd på sina fiender, han renar sitt land och sitt folk.

^44-45 När Mose och Josua hade läst upp hela denna sång för folket,

⁴⁶ sa Mose:Tänk nu på alla de lagar som jag har gett er i dag, och låt era barn få del av dem.

⁴⁷ De är inte vanliga ord, de är liv. Genom att lyda dem kommer ni att få ett långt och rikt liv i det land som ni nu ska ta i besittning på andra sidan floden Jordan.

Mose får veta att han snart ska dö

⁴⁸ Samma dag sa Herren till Mose:

⁴⁹ Gå till berget Nebo i Abarimbergen, i Moabs land mitt emot Jeriko. Se ut över Kanaans land därifrån, det land som jag ska ge Israels folk.

⁵⁰ När du har sett landet måste du dö och förenas med dina fäder, på samma sätt som din bror Aron dog på berget Hor och förenades med dem.

⁵¹ Ni vanärade mig nämligen båda bland Israels folk vid Meribas källor i öknen Sin.

⁵² Framför dig ska du se det land ligga utbrett som jag ska ge Israels folk, men du kommer själv inte att få gå in i det.

Mose välsignar alla stammarna

33 Detta är den välsignelse som gudsmannen Mose gav Israels folk innan han dog:

² Herren kom till oss vid berget Sinai, och hans sken gick upp från berget Seir.Han strålade från Parans berg, från söder kom han, omgiven av tiotusen änglar.

³ Visst älskar du ditt folk. De heliga är i dina händer. De böjer sig för dina fötter. De tar råd av dig och följer dina lagar,

⁴ som gavs dem av Mose, lagarna som är hela folkets egendom.

⁵ Herren blev kung i Jerusalem, vald av ledarna för stammarna!

⁶ Ruben ska leva för evigt, och hans stam förökas!

⁷ Herre, hör Judas rop och förena honom med hans folk. För egen hand bekämpar han sina fiender. Hjälp honom i striden.

⁸ Dina tummim och dina urim tillhör Levi. Du prövade honom i Massa och vid Meriba.

⁹ Han lydde dina befallningar och utplånade många syndare, till och med sina egna barn, bröder, fäder och mödrar, för han höll fast vid ditt förbund.

¹⁰ Levi ska undervisa Israel i Guds lagar och göra tjänst vid ditt rökelsealtare och brännofferaltare.

¹¹ Herre, välsigna honom och låt hans tjänst behaga dig. Krossa hans fiender och låt dem inte resa sig igen.

¹² Benjamin är älskad av Gud och ska bo i trygghet hos honom. Gud ska bevara honom med sin kärleksfulla omsorg och beskydda honom från varje fara.

¹³ Josefs område ska vara välsignat av Gud med dyrbar dagg från himlen och med vatten från djupen.

¹⁴ Han ska bli välsignad med det bästa som solen kan ge, rik växtlighet månad efter månad,

¹⁵ med de bästa av skördar från bergen och de eviga höjderna.

¹⁶ Han ska bli välsignad med de bästa gåvorna från jorden och dess härlighet, och med nåd från honom som uppenbarade sig i en brinnande buske.Låt alla dessa välsignelser komma över Josef, fursten bland sina bröder.

¹⁷ Han är kraftfull som en förstfödd tjur, och han har starka horn som en vildoxe. Med dem ska han stånga folken, var de än finns på jorden.

¹⁸ Gläd dig, Sebulon, när du går ut. Gläd dig, Isaskar, när du får vara hemma i dina tält!

¹⁹ Ni ska sammankalla folket på berget och fira offerfest tillsammans. Ni ska njuta av havets rikedomar och skatterna som finns gömda i sanden.

²⁰ Välsignad är den som utvidgar Gads område. Gad är ett lejon som hugger efter arm och huvud.

²¹ Han väljer det bästa av landet åt sig själv, en ledares andel avsätts för hans räkning. Han anför folket i kampen om landet.

²² Dan är som ett ungt lejon som rusar ner från Basan.

²³ Naftali, du får i överflöd av Herren. Söderut mot sjön sträcker sig ditt område.

²⁴ Aser är ögonstenen bland sönerna, uppskattad av sina bröder. Han badar sina fötter i ljuvlig olja.

²⁵ Dina städer ska skyddas med portar av järn och koppar, och din styrka ska bestå så länge dina dagar varar!

²⁶ Det finns ingen Gud lik din, Israel. Han stiger ner från himlen i majestätisk härlighet för att hjälpa dig.

²⁷ Den evige Guden är din tillflykt, och här nere råder han med väldig kraft.Han fördriver dina fiender. Det är han som ropar: 'Förgör dem!'

²⁸ Därför bor Israel i trygghet. Jakobs brunn ligger säkert i ett land med säd och vin, med ljuvligt regn och dagg från himlen.

²⁹ Välsignad är du, Israel! Vilken annan har blivit räddad av Herren? Han är din sköld och din hjälpare! Han är ditt ärorika svärd! Dina fiender ska böja sig för dig, och du ska sätta din fot på deras rygg!

Mose dör

34 Sedan gick Mose upp på berget Nebo från Moabs slätter, upp till toppen Pisga mitt emot Jeriko. Herren pekade ut det utlovade landet för honom, medan de såg ut över landet från Gilead till Dan,

² hela Naftali, hela Efraims och Manasses område, hela Judas område ända bort till Medelhavet,

³ Negev och Jordandalen och Jeriko, palmträdens stad, ända bort till Soar.

⁴ Detta är det utlovade landet, sa Herren till Mose. Jag lovade Abraham, Isak och Jakob att jag skulle ge det till deras ättlingar. Nu har du sett det, men du kommer inte att få gå in där.

⁵ Mose, Herrens tjänare, dog i Moabs land som Herren hade sagt, och

⁶ Herren begravde honom i en dal i närheten av Bet-Peor i Moab, men ingen känner till den exakta platsen.

⁷ Mose var 120 år gammal när han dog, men ändå var hans syn inte nedsatt, och han var lika stark som en ung man.

⁸ Israels folk sörjde honom i trettio dagar på Moabs slätter.

⁹ Josua, Nuns son, var fylld med vishetens ande, för Mose hade lagt sina händer på honom. Därför lydde Israels folk honom och följde de bud som Herren hade gett Mose.

¹⁰ Det har aldrig funnits en profet som Mose, för Herren talade till honom ansikte mot ansikte.

^11-12 Och på Herrens befallning utförde han märkliga under i Egypten inför Farao, hans tjänare och hela hans land. Ingen har någonsin visat sådan kraft och utfört sådana under som de Mose gjorde inför Israels folk.

Under Guds beskydd

91 Vi bor i den Allsmäktiges skugga, skyddade av Gud, av honom som är över alla gudar. Därför kan vi säga:

² Bara han är min tillflykt, det enda fasta, det enda trygga. Han är min Gud, och jag litar på honom.

³ Han räddar dig från alla gömda faror och skyddar dig från alla dödliga sjukdomar.

⁴ Han kommer att skydda dig med sina vingar! Ja, under sina vingar bevarar han dig. Hans trofasta löfte är din rustning.

^5-6 Du behöver inte vara rädd längre för pest och andra plågor. Du kan gå lugn under dagen och du kan vila trygg och utan ångest under natten.

⁷ Även om tusen faller vid min sida, ja, även om tiotusen stupar och dör runt omkring mig, kommer inget ont att hända mig.

⁸ Med egna ögon ska jag få se på hur de ogudaktiga straffas, men jag ska inte dela deras öde,

⁹ för Herren är min tillflykt! Jag har Gud, den Högste till min beskyddare.

¹⁰ Därför kan inte ondskan övervinna mig, och ingen olycka ska komma i närheten av mitt hus.

¹¹ Han har sänt ut sina änglar för att skydda mig, vart jag än går.

¹² Med sina händer ska de bära mig, så att jag inte snubblar på någon sten.

¹³ Jag kan tryggt möta både lejon och giftiga ormar, ja, till och med trampa på dem.

¹⁴ Herren säger: Eftersom han älskar mig av hela sitt hjärta, ska jag rädda honom. Jag ska göra honom mäktig, därför att han erkänner mig som Herre.

¹⁵ När han ropar på mig, ska jag svara honom. Jag ska vara med honom i hans svårigheter och rädda honom och ära honom.

¹⁶ Hos mig finner han den hjälp han behöver, och jag ska ge honom ett långt och innehållsrikt liv.