2 Samuelsboken 11-13

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Davids synd med Bat-Seba

11 Följande år på våren, som var den tid då krigen brukade bryta ut, skickade David Joab och Israels armé för att förgöra ammoniterna. De slog dem i strid och belägrade staden Rabba, men David stannade i Jerusalem.

² En kväll när han inte kunde somna, gick han ut på palatsets tak. Därifrån såg han en ovanligt vacker kvinna, som just tog sitt kvällsbad.

³ Han sände en tjänare för att ta reda på vem hon var och fick veta att hon hette Bat-Seba, dotter till Eliam och hustru till Uria.

⁴ Då sände David bud efter henne. Hon kom, och han låg med henne. Sedan återvände hon hem. (Hon hade vid detta tillfälle just gått igenom reningsceremonierna efter sin menstruation.)

⁵ När hon senare upptäckte att hon var med barn, meddelade hon David detta.

David försöker komma undan

⁶ Då sände David bud till Joab: Skicka hem hetiten Uria.

⁷ När Uria kom, frågade David hur Joab och armén i övrigt klarade sig och hur det gick i kriget.

⁸ Sedan sa han till honom att gå hem till sin fru och vila sig. David sände mat från sitt eget bord till Urias hus.

⁹ Men Uria gick inte hem. Han stannade den natten vid palatsets port och sov tillsammans med de andra tjänarna.

¹⁰ När David fick reda på detta, skickade han efter Uria och sa till honom: Vad är det med dig? Varför gick du inte hem till din fru i går kväll, när du hade varit borta så länge?

¹¹ Uria svarade: Arken och armén och generalen och hans officerare befinner sig ute på de öppna fälten. När de nu har slagit läger där ute, skulle då jag gå hem för att äta och dricka och ligga med min fru? Jag svär att jag aldrig skulle göra något sådant.

¹² Det kanske är riktigt, sa David till honom, men stanna här i kväll. I morgon kan du återvända till armén.Då stannade Uria i palatset,

¹³ och David bjöd honom till sitt bord och fick honom drucken. Men Uria gick inte hem den kvällen heller utan sov än en gång vid palatsets port.

¹⁴ Nästa morgon skrev David ett brev till Joab som han gav till Uria.

¹⁵ Brevet innehöll en befallning till Joab att placera Uria längst fram i ledet, där striden stod som hetast och att sedan snabbt dra tillbaka trupperna och lämna honom där för att dödas!

¹⁶ Då beordrade Joab Uria till en plats nära den belägrade staden, där han visste att fiendens bästa män stred.

¹⁷ Där dödades Uria tillsammans med flera andra israelitiska soldater.

¹⁸ När Joab skickade sin rapport till David,

^19-21 sa han till sin budbärare: Om kungen blir vred och frågar: 'Varför gick trupperna så nära staden? Och varför utsatte de sig för bågskyttarnas pilar från muren, och risken av att träffas av stenar som vältes ner? Det var ju det som hände med Abimelek vid Tebas när han blev dödad av en kvinna som kastade en kvarnsten på honom.' Då ska ni svara: 'Din tjänare Uria blev också dödad.'

²² Budbäraren kom till Jerusalem och rapporterade till David:

²³ Fienden kom ut mot oss. Vi jagade dem tillbaka till stadsportarna,

²⁴ men männen på muren anföll oss, och några av våra män dödades, och hetiten Uria är också död.

²⁵ Säg till Joab att han inte ska tappa modet, svarade David. Svärdet dödar den ene såväl som den andre! Kämpa hårdare nästa gång och besegra staden! Säg till honom att han kommer att lyckas.

²⁶ När Bat-Seba hörde att hennes man hade dött, sörjde hon honom.

²⁷ Men när sorgetiden var över, skickade David efter henne och förde henne till palatset, och hon blev en av hans hustrur och hon födde honom en son, men Herren var mycket missnöjd med David och det han hade gjort.

Natan anklagar David

^1-2 Herren sände profeten Natan till David, och Natan berättade:Två män bodde i samma stad. En var mycket rik och ägde många fårhjordar och mycket getter.

³ Den andre var mycket fattig och ägde inget annat än ett litet lamm, som han hade lyckats köpa. Lammet växte upp bland barnen i familjen. Han matade det från sin egen tallrik, lät det dricka ur sin egen mugg och bar det i sina armar som om det varit hans egen lilla dotter.

⁴ Nu kom det en gäst till den rike mannens hem, men i stället för att slakta ett lamm från sina egna hjordar till middag åt gästen, tog han den fattige mannens lamm och lagade till det.

⁵ David blev rasande och skrek: Jag svär vid den levande Guden, att en man som gör något sådant borde dödas.

⁶ Han borde få betala tillbaka fyra lamm till den fattige mannen i stället för det han stal och för sin brist på barmhärtighet.

⁷ Då sa Natan till David: Du är den rike mannen! Herren, Israels Gud, säger: 'Jag gjorde dig till kung över Israel och räddade dig från Sauls makt .

⁸ Jag gav dig hans palats och hans hustrur, och jag gav dig hela Israel och Juda. Om det inte hade varit tillräckligt, så skulle jag ha gett dig ännu mycket mer.

⁹ Varför har du då föraktat Guds lagar och gjort något så ont? Du har mördat Uria och tagit hans hustru! Du lät ammoniterna döda honom!

¹⁰ Från och med nu ska ett hotande svärd alltid hänga över din familj. Genom att ta Urias hustru har du visat brist på respekt för mig.

¹¹ För den här sakens skull ska jag se till att din egen familj blir din olycka. Ja, jag ska överlämna dina hustrur åt en annan man, en som står dig nära, och han kommer att ligga med dem mitt på ljusa dagen.

¹² Du gjorde det i hemlighet, men jag ska göra det öppet mot dig, och inför hela Israel.'

¹³ Jag har syndat mot Herren, bekände då David för Natan.Natan svarade: Ja, men Herren har förlåtit dig, och du behöver inte dö för denna synd.

¹⁴ Men du har gett Herrens fiender många tillfällen att förakta och häda honom, och därför kommer ditt barn att dö.

Davids och Bat-Sebas barn dör

¹⁵ Efter det att Natan återvänt hem såg Herren till att Bat-Sebas barn blev sjukt.

¹⁶ David tiggde då Herren om att han skulle skona barnet, och själv åt han inte utan låg om nätterna inför Herren på bara marken.

¹⁷ Tjänarna i hans hushåll bad honom att stiga upp och äta tillsammans med dem, men han vägrade.

¹⁸ Den sjunde dagen dog barnet, men Davids rådgivare var rädda för att tala om det för honom.Han var alldeles utom sig när pojken var sjuk, sa de. Vad ska han nu ta sig till, när vi berättar att han har dött?

¹⁹ Men när David såg att de viskade till varandra, förstod han vad som hänt.Har barnet dött? frågade han. Ja, svarade de.

²⁰ Då reste sig David från marken, tvättade sig och bytte kläder och gick in i Herrens tält och tillbad. Sedan återvände han till palatset för att äta,

²¹ och hans rådgivare blev förvånade:Vi förstår oss inte på dig, sa de till honom. Medan barnet fortfarande levde, grät du och vägrade att äta, men nu när barnet har dött, slutar du att sörja och äter som vanligt.

²² David svarade: Jag fastade och grät medan barnet levde, för jag tänkte: 'Vem vet, kanske kommer Herren att vara barmhärtig mot mig och låter pojken leva.'

²³ Men varför ska jag fasta nu när han är död? Kan jag någonsin få honom tillbaka? En dag ska jag gå till honom, men han kommer aldrig tillbaka till mig.

²⁴ David tröstade Bat-Seba. När han sedan låg med henne blev hon med barn igen, och hon födde en son som de kallade Salomo. Herren älskade det barnet

²⁵ och lät hälsa genom profeten Natan att han skulle kallas Jedidja, Herrens älskling.

David besegrar ammoniterna

^26-27 Under tiden hade Joab och den israelitiska armén lyckats inta Rabba, Ammons huvudstad, och Joab skickade detta meddelande till David: Jag har intagit Rabbas vattenreservoar!

²⁸ Mönstra nu resten av armén och belägra och inta staden. Annars gör jag det och då får den bära mitt namn.

^29-30 Då mönstrade David hela sin armé och tågade mot Rabba. Han anföll och intog staden. Stora mängder byte fördes tillbaka till Jerusalem. David tog kronan från kungens huvud och satte den på sitt eget. Den var gjord i rent guld med infattade stenar och vägde trettiofem kilo.

³¹ Han gjorde folket i staden till slavar och satte dem i arbete med sågar, yxor och tröskverk och att tillverka tegelsten. På samma sätt behandlade han invånarna i alla ammoniternas städer, innan han återvände med armén till Jerusalem.

Amnon våldtar Tamar

^1-2 Prins Absalom, Davids son, hade en vacker syster som hette Tamar. Prins Amnon, hennes halvbror, blev djupt förälskad i henne och plågades så av sin kärlek att han blev sjuk. Han fick aldrig tillfälle att tala med henne, för ogifta unga kvinnor och män hölls helt skilda åt.

³ Men Amnon hade en mycket listig kusin och nära vän som hette Jonadab och var son till Davids bror Simea.

⁴ En dag frågade Jonadab Amnon: Vad är det med dig? Varför ser du så bedrövlig ut? Jag är kär i min halvsyster Tamar, avslöjade Amnon.

⁵ Jonadab sa: Så här ska du göra. Lägg dig och låtsas att du är sjuk. När din far kommer för att hälsa på dig, ska du be honom skicka efter Tamar för att laga till något gott åt dig. Säg till honom att du skulle må bättre om hon fick hjälpa dig.

⁶ Amnon gjorde så, och när kungen kom för att hälsa på honom, bad Amnon honom att Tamar skulle få tillåtelse att komma till honom.

⁷ David lovade honom det och meddelade Tamar: Gå till din bror Amnon och laga till något åt honom.

⁸ Hon gjorde så och gick in i hans sovrum, så att han kunde se henne knåda en deg. Sedan bakade hon ett speciellt slags bröd åt honom.

⁹ Men när hon satte sig ner för att servera honom, vägrade han att äta!Alla ska gå ut härifrån, sa han till tjänarna, och de lämnade rummet.

¹⁰ Sedan sa han till Tamar: Ta nu hit brödet igen till min säng och mata mig.Då hämtade Tamar brödet,

¹¹ och medan hon stod där framför honom, grep han tag i henne och bad: Kom och ligg med mig, min älskade!

¹² Amnon! ropade hon. Bär dig inte åt som en dåre! Gör inte så här mot mig! Du vet att det är brottsligt här i Israel.

¹³ Och vart ska jag i så fall gå med min skam? Man kommer att säga att du är en av de största dårarna i Israel. Nej, tala med kungen om det i stället, för han går nog med på att vi gifter oss.

¹⁴ Men han ville inte lyssna, och eftersom han var den starkare lyckades han våldta henne.

¹⁵ Plötsligt förvandlades hans kärlek till hat, och nu hatade han henne mer än han förut älskat henne.Ge dig iväg härifrån! vrålade han till henne.

¹⁶ Nej, nej! snyftade hon. Om du kör ut mig nu, gör du ett större brott än det som du just har begått mot mig.Men han ville inte lyssna till henne,

^17-18 utan ropade på sin tjänare och befallde: Kasta ut den där kvinnan, och lås dörren efter henne! Tjänaren körde ut henne och reglade dörren.Tamar hade på sig en lång och rikt broderad klänning, som det på den tiden var sed att bära för de av kungens döttrar som var ogifta.

¹⁹ Hon rev sönder klänningen och hällde aska på huvudet och grät hejdlöst när hon gick sin väg.

Absalom mördar Amnon

²⁰ Hennes bror Absalom kom då och frågade henne: Är det så att Amnon våldtagit dig? Var inte så upprörd. Det är ingenting att oroa sig för, eftersom det i alla fall är inom familjen.Men Tamar levde sedan som en övergiven kvinna i sin bror Absaloms hus.

^21-24 När kung David hörde vad som hänt blev han oerhört arg. Absalom sa inte ett ord till Amnon trots att han hatade honom djupt på grund av övergreppet mot Tamar.Två år senare, när Absalom klippte sina får vid Baal-Hasor i Efraim, inbjöd han sin far och alla sina bröder att komma och fira detta tillfälle.

²⁵ Kungen svarade: Nej, min son, om vi kommer allesammans, så skulle det bli för mycket för dig. Absalom bad honom igen, men fick åter ett nekande svar.

²⁶ Om inte du kan komma själv, kan du kanske skicka min bror Amnon i stället? föreslog Absalom.Varför just Amnon? undrade kungen.

²⁷ Men Absalom var ivrig och stod på sig, tills kungen slutligen gav med sig och lät alla sina söner fara dit.

²⁸ Absalom sa till sina män: Vänta tills Amnon blir full och döda honom sedan, när jag ger tecken! Var inte rädda! Jag är den som ger order här, och detta är en befallning. Visa att ni är modiga och gör som jag säger.

^29-30 De dödade Amnon som planerat. Alla hans bröder flydde sedan därifrån på sina mulor.Medan de var på väg tillbaka till Jerusalem, fick David höra ett rykte att Absalom skulle ha dödat alla sina bröder, och att ingen längre fanns i livet!

³¹ Kungen for då upp, slet av sig manteln och kastade sig raklång på marken. Hans rådgivare rev sönder sina kläder i skräck och sorg.

^32-33 Men Jonadab, son till Davids bror Simea, sa: Nej, alla har inte dödats! Det är bara Amnon! Absalom har planerat detta allt sedan Amnon förgrep sig på Tamar. Tro därför inte att alla dina söner är döda. Bara Amnon är död.

³⁴ Men Absalom flydde för att komma undan.Plötsligt fick en av vaktposterna på Jerusalems mur se en massa folk på vägen västerut komma nerför bergssluttningen.

³⁵ Titta där! sa Jonadab till kungen.Där kommer dina söner, precis som jag sa.

³⁶ Innan han slutat tala var de framme, och de grät och snyftade, och detsamma gjorde också kungen och hans tjänare.

^37-39 Absalom flydde till kung Talmai, Ammihurs son i Gesur, och stannade där i tre år. Men David, som under tiden kom över sin sorg, längtade efter Absalom och avstod från alla planer på att strida mot honom.