A A A A A
Bible Book List

1 Kungaboken 20-21 Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)

Herren låter Israel besegra Aram

20 Ben-Hadad, kungen i Aram, mobiliserade hela sin armé, och tillsammans med trettiotvå andra kungar och deras hästar och vagnar belägrade han den israelitiska huvudstaden Samaria.

2-3 Han sände ett meddelande till kung Ahab inne i staden: Ditt silver och guld är mitt, liksom dina skönaste hustrur och vackraste barn!

Ja, min kung, allt jag har är ditt! svarade Ahab.

5-6 Snart kom Ben-Hadads sändebud tillbaka med ett nytt meddelande som löd: Du ska inte bara ge mig ditt silver och guld och dina hustrur och barn, utan så här dags i morgon skickar jag mina män för att leta igenom ditt palats och dina tjänstemäns hus, och de kommer att ta allt det som ni sätter värde på!

Då sammankallade Ahab sina rådgivare. Hör här vad den här mannen gör, klagade han inför dem. Han ställer till bråk, trots att jag redan har lovat honom att få mina hustrur och barn och mitt silver och guld, ja, allt det som han först bad om.

Lyssna inte mer på honom, var deras svar.

Ahab lät alltså meddela Ben-Hadad genom sändebuden: Jag ska ge dig allt det du begärde första gången, men dina män får inte söka igenom palatset och husen här i staden.

10 Sändebuden återvände snart med ett nytt meddelande till Ahab: Måtte gudarna straffa mig, om jag inte förvandlar Samaria till en grushög!

11 Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken! svarade då Israels kung.

12 Detta svar nådde Ben-Hadad och de andra kungarna, när de satt och drack i sina tält.Gör er redo för anfall! befallde Ben-Hadad sina officerare, och de skyndade sig att lyda honom.

13 Då kom en profet och sökte upp kung Ahab och gav honom följande budskap från Herren: Ser du alla dessa fientliga trupper? Jag ska låta dig besegra dem i dag. Då kanske du äntligen kan förstå att jag är Herren.

14 Men hur ska det gå till? frågade Ahab.Herren säger: 'Genom de unga officerarna i provinserna' , svarade profeten.Vem ska börja anfallet? frågade Ahab.Det ska du göra, svarade profeten.

15 Ahab mönstrade de unga officerarna från provinserna, 232 stycken. Armén bestod av 7.000 man.

16 Mitt på dagen, medan Ben-Hadad och hans trettiotvå allierade höll på att dricka sig berusade i sina tält, marscherade de unga officerarna ut först av alla.

17 Ben-Hadads spejare fick bråttom att meddela kungen att trupper var i antågande.

18 Ta dem levande, vare sig de kommer för att begära fred eller för att strida, befallde Ben-Hadad.

19 Men nu hade hela Ahabs armé gått till anfall,

20 och alla lyckades vinna i striderna man mot man mot arameerna. Plötsligt greps hela den arameiska armén av panik och flydde. Israeliterna förföljde dem, men kung Ben-Hadad och några andra lyckades komma undan till häst.

21 Men den stora mängden hästar och vagnar tog man som byte, och många arameer fick sätta livet till i striden.

22 Efter slaget gick profeten fram till kung Ahab och uppmanade honom att till våren förstärka sina positioner och förbereda sig för ett nytt anfall från Aram.

23 Efter nederlaget kom nämligen Ben-Hadads officerare fram till honom och sa: Israels Gud är en bergsgud, och det är anledningen till att de vann. Men vi kan mycket lätt besegra dem nere på slätten.

24 Ersätt kungarna med officerare nästa gång,

25 och skaffa dig en ny armé lika stor som den du har förlorat. Låt oss få samma antal hästar, vagnar och soldater, och sedan ska vi strida mot dem på slätten! Det finns inte minsta tvivel om att vi då ska besegra dem.Kung Ben-Hadad gjorde precis som de föreslagit.

26 Året därpå mobiliserade han sin armé och marscherade ut mot Israel igen, den här gången vid Afek.

27 Israel mönstrade också sin armé, ordnade med underhållsförband och var beredda. Men den israelitiska armén såg ut som ett par små gethjordar i jämförelse med den stora arameiska armén, som täckte hela landskapet.

28 Då kom profeten till kungen i Israel med ett budskap från Herren: Arameerna påstår att Herren är en bergsgud och inte en gud över slätten. Därför ska jag hjälpa dig att besegra den här stora armén också, och du ska då förstå att jag verkligen är Herren.

29 De två arméerna låg i ställning mitt emot varandra i sju dagar, men på den sjunde dagen började striden. Israeliterna dödade 100.000 arameiska fotsoldater första dagen.

30 De övriga flydde till staden Afek och tog betäckning bakom dess stadsmur, men murarna föll över dem och dödade ytterligare 27.000 man. Ben-Hadad flydde in i staden och gömde sig i det inre rummet i ett av husen.

31 Ers Majestät! sa hans officerare till honom. Vi har hört att Israels kungar är mycket barmhärtiga. Om vi klär oss i säcktyg och binder rep runt våra huvuden och sedan går ut till kung Ahab, så kanske han låter dig leva.

32 De gick så till Israels kung och sa: Din tjänare Ben-Hadad ber dig: 'Låt mig få leva!' Jaså, lever min bror fortfarande? sa Israels kung.

33 Männen var snabba att ta fasta på de orden och skyndade sig att tillägga: Ja, din bror Ben-Hadad!Gå och hämta honom! sa kungen till dem. De gjorde så, och när Ben-Hadad kom bjöd Ahab honom att sitta upp i vagnen.

34 Jag ska lämna tillbaka de städer som min far tog från din far, sa Ben-Hadad till Ahab, och du kan upprätta handelskvarter i Damaskus, precis som min far gjorde i Samaria.I utbyte mot detta avtal är du fri, sa Ahab. De avslutade förhandlingarna och Ben-Hadad fick gå.

En profet fördömer kung Ahab

35 Under tiden uppmanade Herren en av profeterna att säga till en av männen: Såra mig med ditt svärd! Men mannen vägrade göra det.

36 Därför att du har vägrat att lyda Herrens röst, ska ett lejon döda dig så fort du lämnar mig, sa profeten till honom. Och mycket riktigt: när han vände sig för att gå därifrån, rusade ett lejon fram och dödade honom.

37 Då vände sig profeten till en annan soldat och bad honom: Såra mig med ditt svärd. Mannen lydde och sårade honom.

38 Profeten väntade sedan på kungen vid sidan av vägen, men han hade sin huvudbindel långt ner i pannan för att dölja vem han var.

39 När kungen passerade, ropade profeten till honom: Ers Majestät, jag har varit med i striden. En man kom till mig med en fånge och sa: 'Vakta den här mannen. Om han flyr så måste du dö,

40 eller betala mig en talent i silver.' Men när jag hade uppmärksamheten riktad åt ett annat håll flydde fången!Det är ditt eget fel, svarade kungen. Du får väl betala.

41 Då slet profeten bort bindeln från sina ögon, och kungen kände igen honom som en av profeterna.

42 Herren säger: 'Därför att du har räddat en man som jag har dömt att dö, så måste du dö i hans ställe, och ditt folk ska utrotas i stället för hans' , sa profeten till honom.

43 Kungen for då hem, och han var både arg och sur när han kom till Samaria.

Ahab tar Nabots vingård

21 Nabot, en man från Jisreel, hade en vingård i utkanten av staden, inte långt från kung Ahabs palats.

En dag talade kungen med honom om att köpa vingården.Jag vill ha den till trädgård, eftersom den ligger så nära palatset, förklarade kungen. Han erbjöd Nabot en bättre vingård eller bra betalt, vilket han önskade.

Men Nabot var inte intresserad. Den här jorden har tillhört min familj i generationer, sa han.

Ahab gick tillbaka hem till palatset ganska missmodig. Han vägrade att äta och gick och lade sig med ansiktet mot väggen.

Vad i allsin dar är det med dig? frågade hans hustru Isebel. Varför äter du inte? Vad är det som har fått dig på så dåligt humör?

Jag bad Nabot sälja sin vingård till mig, eller byta den mot annan mark, men han vägrade.

Är du kung i Israel, eller är du det inte? frågade Isebel. Ät nu, och bekymra dig inte för den här saken! Jag ska ordna så att du får Nabots vingård!

Hon skrev brev i Ahabs namn, satte hans sigill på dem och adresserade dem till de styrande i Jisreel, där Nabot bodde.

I breven stod det: Kalla samman alla medborgarna till fasta och bön. Se till att Nabot är med, och ge honom en hedersam plats.

10 Skaffa fram två mindre nogräknade män, placera dem mittemot Nabot och låt dem anklaga honom för att ha förbannat Gud och kungen. För sedan bort Nabot och stena honom.

11 Ledarna i staden följde drottningens instruktioner.

12 De utlyste en fasta och placerade Nabot på en framskjuten plats.

13 Två män, som var helt samvetslösa, anklagade honom för att ha förbannat Gud och kungen, och man förde Nabot ut ur staden och stenade honom.

14 Sedan sände stadens ämbetsmän ett meddelande till Isebel om att Nabot var död.

15 När Isebel fick höra nyheten, sa hon till Ahab: Du minns den där vingården, som Nabot inte ville sälja till dig? Du kan få den nu. Han är död!

16 Då gick Ahab ner till vingården för att ta den i besittning.

17 Men då befallde Herren Elia

18 att gå till Samaria och söka upp kung Ahab. Han är vid Nabots vingård och håller på att lägga beslag på den.

19 Ge honom den här hälsningen från mig: 'Är det inte illa nog att Nabot har blivit dödad? Ska du nu plundra honom också? Hundarna ska slicka i sig ditt blod, på samma plats där de alldeles nyss slickade i sig Nabots blod!'

20 Jaså, min fiende har hittat mig! utbrast kungen, när han fick se Elia.Ja, svarade Elia. Jag har kommit för att uttala Guds förbannelse över dig, för att du har sålt dig till djävulen.

21 Herren kommer att låta olycka drabba dig, han kommer att utplåna dig, och han ska inte låta någon manlig ättling till dig få överleva.

22 Han tänker utrota din familj, som han gjorde med kung Jerobeams och kung Baesas familjer, för du har verkligen gjort honom vred genom att locka hela Israel till synd.

23 Herren har också talat om för mig att hundarna i Jisreel ska slita sönder din hustru Isebels kropp.

24 De medlemmar av din familj som dör inne i staden ska bli uppätna av hundar, och de som dör ute på landsbygden ska bli uppätna av fåglar.

25 Det var ingen som så hade sålt sig till ondskan som Ahab och som dessutom ständigt uppmuntrades av sin hustru till att göra det som var ont.

26 Hans synd var särskilt stor därför att han tillbad avgudar, precis som amoreerna, det folk som Herren hade fördrivit ut ur landet för Israels folks skull.

27 När Ahab hörde dessa profetior rev han sönder sina kläder och klädde sig i trasor, fastade och sov i säcktyg och gick omkring utan att säga ett ord.

28 Då kom ett nytt budskap till Elia från Herren:

29 Ser du hur Ahab har ödmjukat sig inför mig? Därför ska jag inte göra vad jag har lovat medan han lever, utan det kommer i stället att drabba hans söner.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)

Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes