A A A A A
Bible Book List

Psaltaren 90-95 Svenska 1917 (SV1917)

90 En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.

Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.

Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: »Vänden åter, I människors barn.»

Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.

Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;

det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.

Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.

Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.

Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.

10 Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.

11 Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?

12 Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.

13 HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.

14 Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.

15 Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.

16 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.

17 Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.

91 Den som sitter under den Högstes beskärm och vilar under den Allsmäktiges skugga,

han säger: »I HERREN har jag min tillflykt och min borg, min Gud, på vilken jag förtröstar.»

Ja, han skall rädda dig ifrån fågelfängarens snara och ifrån pesten, som fördärvar.

Med sina fjädrar skall han betäcka dig, och under hans vingar skall du finna tillflykt; hans trofasthet är sköld och skärm.

Du skall icke behöva frukta nattens fasor, icke pilen, som flyger om dagen,

icke pesten, som går fram i mörkret, eller farsoten, som ödelägger vid middagens ljus.

Om ock tusen falla vid din sida, ja, tio tusen vid din högra sida, så skall det dock icke drabba dig.

Dina ögon skola blott skåda därpå med lust, och du skall se de ogudaktigas lön.

Ty du har sagt: »Du, HERRE, är mitt skygd», och du har gjort den Högste till din tillflykt.

10 Ingen olycka skall vederfaras dig, och ingen plåga skall nalkas din hydda.

11 Ty han skall giva sina änglar befallning om dig, att de skola bevara dig på alla dina vägar.

12 De skola bära dig på händerna, så att du icke stöter din fot mot någon sten.

13 Över lejon och huggormar skall du gå fram, du skall trampa ned unga lejon och drakar.

14 »Han håller sig intill mig, därför skall jag befria honom; jag skall beskydda honom, därför att han känner mitt namn.

15 Han åkallar mig, och jag skall svara honom; jag är med honom i nöden, jag skall rädda honom och låta honom komma till ära.

16 Jag skall mätta honom med långt liv och låta honom se min frälsning.»

92 En psalm, en sång för sabbatsdagen.

Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,

att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet,

med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa.

Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk.

Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.

En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant.

Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid.

Men du, HERRE, är hög evinnerligen.

10 Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda.

11 Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja.

12 Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig.

13 Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till.

14 Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.

15 Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska;

16 så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes.

93 HERREN är min konung! Han har klätt sig i härlighet. HERREN har klätt sig, omgjordat sig med makt; därför står jordkretsen fast och vacklar icke.

Din tron står fast ifrån fordom tid, du är från evighet.

HERRE, strömmarna hava upphävt, strömmarna hava upphävt sin röst, ja, strömmarna upphäva sitt dån.

Men väldig är HERREN i höjden, mer än bruset av stora vatten, väldiga vatten, havets bränningar.

Dina vittnesbörd äro fasta alltigenom; helighet höves ditt hus, HERRE, evinnerligen.

94 Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.

Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.

Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?

Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.

Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.

Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.

Och de säga: »HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke.»

Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?

Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?

10 Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?

11 HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.

12 Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,

13 för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.

14 Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.

15 Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.

16 Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?

17 Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.

18 När jag tänkte: »Min fot vacklar», då stödde mig din når, o HERRE:

19 När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.

20 Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,

21 där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?

22 Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.

23 Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.

95 Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.

Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.

Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.

Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;

hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.

Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.

Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.

O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,

där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.

10 I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.»

11 Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.»

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes