A A A A A
Bible Book List

Psaltaren 68-69 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Guds ära och makt

68 För körledaren. Av David. En psalm, en sång.

Gud reser sig och hans fiender skingras,
    de som hatar honom flyr från honom.
Liksom rök förs bort av vinden
    blåses de bort av dig,
som smält vax i eld
    utplånas de onda inför Gud.
Men de rättfärdiga gläds inför Gud,
    de fröjdar sig och jublar av glädje.

Sjung till Gud, sjung lovsång till hans namn!
    Hylla honom som rider på molnen[a]!
Herren är hans namn!
    Gläd er inför honom!
En far för de faderlösa,
    en änkornas försvarare är Gud i sin heliga boning,
en Gud som ger de ensamma ett hem
    och för ut fångarna i frihet.
Men de upproriska får bo i öknen.

Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk
    och marscherade med det genom öknen,[b] séla,
då darrade jorden, och från himlen strömmade regnet ner,
    inför Gud, Sinais Gud, inför Israels Gud.
10 Du sände regn i överflöd, Gud,
    för att din uttorkade arvedel skulle blomstra igen.
11 Din skara[c] fick slå sig ner där,
    i din godhet tog du dig an de fattiga.

12 Herren har gett sina befallningar,
    stor är härskaran av kvinnor som förkunnar det.
13 Kungar och härar flyr, de flyr,
    och husfrun delar bytet i lägret.
14 Ska ni då ligga stilla bland fållorna[d]?
    Duvans vingar är täckta med silver,
    dess fjädrar med skimrande guld.
15 När den Väldige skingrade kungarna,
    föll det snö på Salmon.

16 Ett Guds berg är Bashan,
    ett berg med höga toppar är Bashan.
17 Varför ser ni, höga toppar, med avund på det berg,
    där Gud har valt att bo,
    där Herren ska bo i evighet?
18 Guds vagnar var tiotusentals, tusen och åter tusen,
    Herren är bland dem i Sinais helighet.
19 Du steg upp i höjden och tog fångar,
    du fick gåvor bland människorna,
    ja, till och med bland de upproriska människor,
för att du, Herre Gud, skulle bo där.[e]

20 Välsignad är Herren!
    Dag efter dag bär han vår börda.
    Gud är vår räddning. Séla
21 Gud är för oss en Gud som frälser.
    Herren, vår Herre, räddar oss från döden.
22 Men sina fiender kommer Gud att krossa,
    det håriga huvudet på den som går vidare i synd.
23 Herren säger: ”Från Bashan ska jag hämta dem,
    jag ska hämta dem från havets djup,
24 så att du kan vada i blod,
    och dina hundar får slicka i sig sin del.”
25 Gud, de ser ditt triumftåg,
    min Gud och kung, i helgedomen.
26 Sångarna går först,
    och framför musikanterna går flickor
    som spelar på tamburiner.
27 Lova Gud i församlingarna!
    Prisa Herren, Israels källa!
28 Där är Benjamins lilla stam,
    som leder dem,
där går skaran av Juda furstar,
    Sebulons furstar, Naftalis furstar.

29 Visa din makt, Gud!
    Visa din styrka så som du gjort förut för oss!
30 För ditt tempels skull i Jerusalem
    kommer kungarna till dig med sina gåvor.
31 Tillrättavisa odjuret i vassen,
    tjurhjorden och folkens kalvar.
Trampa ner dem med deras silvertackor,[f]
    skingra de folk som gillar krig.
32 De kommer med koppar från Egypten,
    Kush skyndar sig att sträcka ut sina händer mot Gud.[g]

33 Sjung till Gud, alla riken på jorden!
    Sjung lovsånger till Herren, séla,
34 till honom som rider på de uråldriga himlarna
    och vars mäktiga stämma dundrar från skyn.
35 Ge Gud makten!
    Hans majestät är över Israel,
    hans styrka i skyarna.
36 Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom.
    Israels Gud ger styrka och makt åt sitt folk.

Lovad vare Gud!

Den lidandes bön

69 För körledaren, enligt Shoshannim[h]. Av David.

Rädda mig, Gud,
    för vattnet står mig upp till halsen!
Djupare och djupare sjunker jag i dyn,
    jag saknar fotfäste.
Jag har kommit ut på djupt vatten,
    floden sveper över mig.
Jag har ropat mig trött,
    min strupe är hes.
Mina ögon är matta
    och ser med väntan på dig, min Gud.
De som har hatat mig utan anledning
    är flera än hårstråna på mitt huvud.
Det är många som vill förgöra mig
    och som utan orsak är mina fiender,
Jag måste ersätta vad jag inte har stulit.

Du känner min dumhet, Gud,
    min skuld är inte gömd för dig.

Låt dem som hoppas på dig inte komma på skam för min skull,
    härskarornas Herre,
låt inte dem som söker dig hamna i vanära för min skull,
    du Israels Gud.
Det är för din skull som jag hånas
    och mitt ansikte täcks av skam.
Jag har blivit främmande för mina egna bröder,
    en främling för min mors söner.
10 Min iver för ditt tempel förtär mig,
    och dina förolämpares förolämpningar har fallit över mig.
11 När jag sörjer och fastar
    hånar man mig.
12 När jag klär mig i sorgkläder
    blir jag en visa för dem.
13 De som sitter i porten sladdrar om mig,
    och i dryckesvisorna sjunger man om mig.

14 Men jag ber till dig, Herre, vid rätt tid.
    Svara mig, Gud, i din stora nåd,
    i din frälsnings trofasthet.
15 Rädda mig ur detta träsk!
    Låt mig inte sjunka!
Rädda mig från dem som hatar mig
    och från de djupa vattnen.
16 Låt inte vattenmassorna begrava mig
    eller djupet uppsluka mig.
    Låt inte avgrunden sluta sitt gap över mig.

17 Herre, svara mig i din godhet och nåd,
    vänd dig till mig i din stora barmhärtighet.
18 Göm dig inte för mig, din tjänare,
    för jag är i nöd.
    Skynda dig att svara!
19 Kom nära mig och befria mig,
    friköp mig från mina fiender!

20 Du vet hur jag hånas, förolämpas och vanäras.
    Du ser alla mina ovänner.
21 Deras förakt har krossat mitt hjärta,
    och jag är sjuk.
Jag sökte medlidande
    men fann inget,
någon som kunde trösta mig
    men hittade ingen.
22 De blandade gift i min mat
    och gav mig ättika att dricka i min törst.

23 Låt deras bord framför dem bli en snara
    och deras frid[i] en fälla.
24 Låt deras ögon drabbas av mörker, så att de inte ser,
    och deras höfter alltid vackla.
25 Häll ut din vrede över dem!
    Låt dem känna din vredes glöd,
26 och låt deras hem stå öde
    och ingen mer bo i deras tält.
27 De förföljer den som du har slagit
    och pratar om plågan hos den du har sårat.
28 Ställ dem till svars för synd efter synd,
    låt dem inte få del av din rättfärdighet.
29 Utplåna dem från de levandes bok!
    Låt dem inte finnas upptecknade bland de rättfärdiga.

30 Jag är i nöd och ångest,
    Gud, låt din räddning bli min tillflykt.

31 Då ska jag prisa Guds namn med sång,
    ära honom med tacksägelse.
32 Det behagar Herren mer än en tjur
    eller en oxe med horn och klövar.
33 De förtryckta ska se det och glädja sig,
    ni som söker Gud ska få nytt mod,
34 för Herren hör de fattiga
    och föraktar inte sina fångna.

35 Låt himlen och jorden prisa honom,
    haven och allt som rör sig i dem!
36 Gud ska rädda Sion
    och bygga upp Juda städer igen,
    de ska bo där och ta det i besittning.
37 Hans tjänares barn ska ärva det,
    och alla som älskar hans namn ska bo där.

Footnotes:

  1. 68:5 Kan också översättas: …rider genom öknarna.
  2. 68:8 Verserna 8-14 innehåller flera svårförståeliga uttryck och översättningen är i flera fall osäker.
  3. 68:11 Kan syfta på både människor och djur.
  4. 68:14 Eller: stilla vid lägerelden?Eller: stilla mellan sadelväskorna?
  5. 68:19 Grundtextens innebörd är osäker
  6. 68:31 Grundtextens innebörd är osäker.
  7. 68:32 Antagligen för att ge gåvor till Gud, som parallell till versens första del. Koppar är dock också en osäker översättning.
  8. 69:1 enligt Shoshannim kan betyda ungefär till/enligt Liljorna(s melodi), men det kan också vara ett namn, möjligen Susa.
  9. 69:23 Grundtextens innebörd är osäker.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Romarbrevet 8:1-21 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Guds Ande ger frihet

Det blir alltså ingen fällande dom för dem som är i Kristus Jesus. För Andens lag, som ger liv genom Kristus Jesus, har ju gjort oss[a] fria ifrån syndens och dödens lag. Lagen, försvagad som den var på grund av den syndiga naturen, kunde inte göra det som Gud gjorde genom att sända sin egen Son i en syndig människas gestalt, som ett syndoffer. Så dömde han synden i hans kropp. Därför kunde lagens rättfärdighetskrav uppfyllas hos oss som inte leds av vår mänskliga natur utan av Anden.

De som styrs av sin mänskliga natur tänker på sådant som tillfredsställer den mänskliga naturen, men de som styrs av Anden tänker på sådant som är i överensstämmelse med Anden. Det mänskliga sinnelaget medför död, men det andliga leder till liv och frid. Det mänskliga sinnelaget är fientligt mot Gud, för det underordnar sig inte Guds lag och kan inte heller göra det. De som styrs av sitt mänskliga sinnelag kan aldrig tillfredsställa Gud.

Men om Guds Ande bor i er, styrs ni inte av er mänskliga natur, utan av Anden. Och den som inte har Kristus Ande tillhör överhuvudtaget inte Kristus. 10 Om Kristus bor i er är kroppen död på grund av synden, men Anden ger liv på grund av rättfärdigheten. 11 Om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, ska han som uppväckte Kristus från de döda också göra era dödliga kroppar levande igen genom sin Ande som bor i er.

12 Vi har alltså, syskon, inga som helst skyldigheter mot vår mänskliga natur, så att vi måste leva som den vill. 13 Nej, om ni lever på det viset kommer ni att dö. Men om ni med Anden kväver kroppens impulser får ni leva, 14 för alla som leds av Guds Ande är Guds barn. 15 Ni har ju inte fått en ande som förslavar er i rädsla. Nej, Anden gör er till Guds egna barn, som kan ropa till Gud: ”Abba, min far.”[b] 16 Anden vittnar med vår ande att vi är Guds barn. 17 Men om vi är Guds barn, är vi också arvingar till Gud, tillsammans med Kristus, om vi lider tillsammans med honom för att en dag få dela härligheten med honom.

Den härlighet som väntar Guds barn

18 Jag anser att de lidanden vi får gå igenom här i denna tid inte betyder någonting jämfört med den härlighet som en dag ska uppenbaras för oss. 19 Hela skapelsen väntar med spänning på att få se Guds barn uppenbaras. 20 Allt skapat har ju hamnat i ett tillstånd av tomhet, inte för att de själva ville det, utan därför att Gud dömde skapelsen till tomheten, dock i hopp 21 om att skapelsen en dag ska befrias från förgänglighetens slaveri och få del av Guds barns härliga frihet.

Footnotes:

  1. 8:2 En del handskrifter har: mig eller dig.
  2. 8:15 Abba är ett arameiskt, familjärt tilltal, motsvarande pappa.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes