A A A A A
Bible Book List

Jeremia 48-49 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Dom över Moab

48 Om Moab:

Så säger härskarornas Herre, Israels Gud:

”Ve över Nebo,
    för det har lagts i ruiner.
Kirjatajim har kommit på skam och erövrats,
    fästningen har kommit på skam och krossats.
Moab prisas inte mer,
    i Heshbon har man smidit onda planer för dess fall:
’Kom, låt oss göra slut på Moab som nation.’
    Också du, Madmen, ska tystas,
svärdet förföljer dig.
    Klagorop hörs från Horonajim,
våld och stor förödelse.
    Moab är krossat.
Dess små klagar högt.[a]
    Man går uppför Luchits höjd, bittert gråtande.
På vägen ner till Horonajim
    hörs ångestfyllda rop över förödelsen.
Fly för era liv!
    Bli som buskar i öknen!
Eftersom du har satt din lit
    till dina gärningar och rikedomar,
ska också du erövras.
    Kemosh ska föras bort i fångenskap
med sina präster och furstar.
    Förgöraren ska komma till varje stad,
ingen stad ska komma undan.
    Dalen ska läggas i ruiner
och slätten förstöras,
    som Herren har sagt.
Res en gravsten över Moab,[b]
    för det ska jämnas med marken.
Dess städer ska läggas öde
    och ingen ska kunna bo där.

10 Förbannad är den
    som inte utför Herrens verk helhjärtat!
Förbannad är den som
    är rädd för att bloda ner sitt svärd!

11 Moab har levt i trygghet sedan sin ungdom,
    ostörd likt vin som lämnats för att vila på dräggen
utan att hällas från kärl till kärl.
    Han har aldrig drivits i landsflykt
och har därför bibehållit både arom och smak.
12     Men det kommer en tid, säger Herren,
då jag ska sända vintappare till honom.
    De ska tappa vin ur hans fat, tömma och krossa dem.
13 Moab ska skämmas för Kemosh,
    precis som israeliterna skämdes för Betel som de förtröstade på.

14 Hur kan ni säga:
    ’Vi är hjältar och tappra krigsmän’?
15 Men nu ska Moab fördärvas,
    och dess städer invaderas.
De bästa av hans unga män drar ut för att slaktas,
    säger Konungen,
härskarornas Herre är hans namn.
16     Moabs undergång är nära,
dess olycka kommer med hast.
17     Klaga över honom,
alla ni som finns runt omkring honom,
    alla ni som känner hans rykte.
Säg: ’Hur sönderbruten är inte den starka spiran,
    den praktfulla härskarstaven!’

18 Stig ner från härligheten
    och sätt dig på den torra marken,
du dotter Divons invånare,
    för Moabs fördärvare kommer mot dig
och förgör dina fästen.
19     Ställ dig vid vägen och spana,
du Aroers invånare,
    fråga honom som flyr
och henne som försöker komma undan:
    ’Vad är det som har hänt?’
20 Moab har kommit på skam
    och är krossat.
Klaga och gråt!
    Berätta vid Arnon
    att Moab är förstört.
21 Domen har kommit över slättlandet,
    över Holon, Jahas, Mefaat,
22     Divon, Nebo, Bet Divlatajim,
23     Kirjatajim, Bet Gamul, Bet Meon,
24     Keriot och Bosra
    och över alla andra städer i Moabs land, både nära och fjärran.
25 Moabs horn har huggits av,
    hans arm är bruten, säger Herren.

26 Gör honom drucken,
    för han har förhävt sig mot Herren.
Moab ska vältra sig i sina egna spyor
    och bli till ett åtlöje för alla, också han.
27 Var inte Israel till åtlöje för dig?
    Fann man honom bland tjuvar,
eftersom du skakar på huvudet så ofta du talar om honom?
28     Lämna städerna och bosätt er
i klippan, ni Moabs invånare!
    Var som duvan som bygger sitt bo
inne i gapande klippklyftor!

29 Vi har alla hört om Moabs högfärd,
    hans måttlösa övermod,
hans stolthet, arrogans, överlägsenhet
    och självupphöjelse.
30 Jag känner hans arrogans och tomma prat, säger Herren.
Tomma är deras gärningar.
31 Därför jämrar jag mig över Moab,
    klagar över hela Moab och suckar över Kir-Heres män.
32 Mer än över Jaser gråter[c] jag över dig,
    du Sivmas vinstock.
Dina rankor sträckte sig ut över havet
    och nådde ända till Jasers hav.
Förgöraren har slagit ner
    bland din frukt och din vinskörd.
33 Glädjen och jublet är borta
    från trädgårdarna, från Moabs land.
Jag har stoppat vinflödet från pressarna,
    ingen trampar druvorna längre.
Det hörs rop, men inga glädjerop.[d]

34 Från Heshbon och Elale höjs klagan,
    deras rop hörs ända till Jahas,
från Soar till Horonajim och Eglat Shelishia.
    Också Nimrims vatten har blivit till uttorkad mark.
35 I Moab ska jag göra slut på dem som bär fram offer på höjderna
    och tänder rökelse till sina gudar, säger Herren.
36 Därför klagar mitt hjärta över Moab som en flöjt,
    ja mitt hjärta klagar som en flöjt över Kir-Heres män.
Därför är allt deras välstånd som de förvärvat borta.
37     Varje huvud är rakat och varje skägg avklippt.
Varje hand är ristad och var och en har klätt sig i säcktyg.
38     På alla tak och på alla torg i Moab hålls dödsklagan,
för jag har krossat Moab som man krossar en oduglig kruka, säger Herren.
39 ’Ack, Moab är förstört!’ klagar de.
    ’Moab vänder sig bort i skam.’
Moab har blivit till åtlöje och skräck för alla sina grannar.”

40 För så säger Herren:

”En örn svävar fram
    och breder ut sina vingar över Moab.
41 Städerna[e] intas,
    fästningarna erövras.
Den dagen är Moabs hjältar ängsliga
    som kvinnor i barnsnöd.
42 Moab ska utplånas som folk
    på grund av sitt övermod inför Herren.
43 Skräck, fallgrop och snara
    ska bli er lott, ni Moabs invånare, säger Herren.
44 Den som flyr undan skräcken
    ska falla i gropen,
och den som tar sig upp ur gropen
    ska fastna i snaran.
Jag ska låta ett bestraffningens år drabba Moab, säger Herren.

45 I skuggan av Heshbon
    står flyktingarna kraftlösa.
En eld har gått ut från Heshbon,
    en låga från Sichons mitt,
och förtär Moabs tinning
    och hjässan på de larmande stridsmännen.
46 Ve dig, Moab!
    Kemoshs folk är slaget,
och dina söner har förts bort i exil,
    dina döttrar till fångenskap.

47 Men den dagen kommer, säger Herren,
    då jag ska återupprätta Moab.”

Så långt domen över Moab.

Dom över Ammon

49 Om ammoniterna.

Så säger Herren:

”Har Israel inga söner,
    finns det ingen arvinge?
Varför har Milkom[f] tagit Gad i besittning
    och hans folk bosatt sig i dess städer?
Men det ska komma en tid,
    säger Herren,
då jag ska låta ett stridsrop höras
    mot Rabba i ammoniternas land.
Det ska bli till en ruinhög,
    och dess grannstäder ska brännas ner.
Sedan ska Israel ta tillbaka sitt arv
    av dem som tagit det ifrån dem, säger Herren.
Klaga, Heshbon,
    för Aj är förstört!
Ropa, ni Rabbas döttrar!
    Klä er i säcktyg,
klaga och gå omkring innanför murarna[g].
    För Milkom ska bli bortförd i fångenskap
tillsammans med sina präster och furstar.
    Varför skryter du över dina dalar[h],
din dals överflöd, du trolösa dotter?
    Du litar på din rikedom:
’Vem skulle anfalla mig?’
    Men jag ska låta skräcken drabba dig, från alla sidor,
    säger Herren, härskarornas Herre.
    Ni ska skingras åt alla håll,
och ingen ska samla de flyende.

Men sedan ska jag upprätta ammoniterna, säger Herren.”

Dom över Edom

Om Edom.

Så säger härskarornas Herre:
    ”Finns det inte längre någon vishet kvar i Teman?
Har de kloka inga råd att ge?
    Har deras vishet blivit fördärvad?
Fly, vänd om!
    Göm er djupt nere,
ni Dedans invånare,
    för jag ska låta olycka komma över Edom,
jag ska straffa honom när tiden är inne.
    Om druvplockarna kommer till dig
lämnar de ingen efterskörd.
    Om det kommer tjuvar om natten
ska de fördärva de så mycket de kan.[i]
10     Men jag ska klä av Edom,
avslöja hans gömställen,
    och han ska inte kunna dölja sig.
Fördärv ska drabba hans barn,
    bröder och grannar,
han finns inte mer.
11     ’Men lämna kvar dina faderlösa,
jag ska hålla dem vid liv,
    och dina änkor får förtrösta på mig.’ ”

12 Så säger Herren: ”De som inte dömts till att dricka ur bägaren måste dricka. Skulle du då komma undan ostraffad? Nej, du ska inte komma undan. Du måste dricka! 13 För jag har svurit vid mig själv, säger Herren, att Bosra ska bli en ruinhög, till förskräckelse, vanära och förbannelse, och dess lydstäder ska för alltid bli ödelagda.”

14 Jag har hört ett budskap från Herren:
    En budbärare har sänts till folken:
”Kom samman och gå mot det!
    Stå upp för strid!”

15 ”Jag ska göra dig litet bland folken
    och föraktat av människorna.
16 Du har lurats av den förfäran du väckt
    och av ditt övermod,
du som bor bland bergsklyftorna
    och håller till där högt uppe.
Även om du bygger ditt näste högt som örnen,
    ska jag dra ner dig därifrån, säger Herren.
17 Edom ska läggas öde.
    Alla som går förbi ska bli förskräckta
och dra efter andan när de ser förödelsen där.
18     Det ska bli som när Sodom och Gomorra
och deras grannstäder ödelades, säger Herren,
ingen ska bo där, ingen ska kunna vistas där mer.

19 Se, likt ett lejon, som kommer från Jordandalens
    täta snår till grönskande betesmarker
ska jag plötsligt jaga dem därifrån.
    Vem är den utvalde som jag ska ge detta uppdrag?
Vem är min like, vem kan ställa mig till svars?
    Vilken herde kan utmana mig?”[j]

20 Hör därför vad Herren har planerat för Edom
    och tänkt ut mot dem som bor i Teman:
Även de minsta i flocken ska släpas bort,
    ja, betesmarkerna ska rysa över deras öde.
21 Jorden ska bäva vid dånet från deras fall.
    Ett rop hörs ända bort till Sävhavet.
22 Som en örn lyfter han,
    svävar och breder ut sina vingar över Bosra.
Den dagen är Edoms hjältar ängsliga
    som en kvinna i barnsnöd.

Dom över Damaskus

23 Om Damaskus.

”Hamat och Arpad har kommit på skam,
    för de har hört ett ont budskap.
De är ängsliga,
    rastlösa som ett oroligt hav
som inte kan vara stilla.
24     Damaskus har tappat modet
och vänt om för att fly.
    Det har gripits av panik,
ångest och vånda,
    som en kvinna i barnsnöd.
25 Varför är den berömda staden övergiven,
    min glädjes stad?
26 Dess unga män faller på gatorna,
    hela dess armé tystas ner den dagen, säger härskarornas Herre.
27 Jag ska tända en eld vid Damaskus stadsmurar,
    och den ska bränna upp Ben-Hadads palats.”

Dom över Kedar och Hasor

28 Om Kedars och om Hasors kungariken, som anfölls av Nebukadnessar, kungen av Babylonien:

Så säger Herren:

”Stå upp, anfall Kedar,
    förgör folket i öster.
29 Deras tält och deras hjordar
    kommer man att ta,
deras tältdukar och allt deras bohag.
    Deras kameler förs bort från dem,
och man ropar till dem:
    ’Skräck från alla håll!’

30 Fly, ge er av långt bort!
    Göm er djupt nere, ni Hasors invånare, säger Herren.
För Nebukadnessar, kungen av Babylonien,
    har fattat ett beslut om er,
han har gjort upp en plan mot er.

31 Gå till angrepp mot detta trygga folk
    som lever i ostörd ro, säger Herren.
De har varken portar eller bommar
    utan bor i avskildhet.
32 Deras kameler ska bli ett byte
    och deras stora boskapshjordar ett rov.
Jag ska skingra dem för alla vindar,
    dessa med håret klippt vid tinningarna.
Jag ska låta olyckor komma över dem
    från alla håll, säger Herren.
33 Hasor ska bli ett tillhåll för schakaler
    en ödemark för evigt.
Ingen ska någonsin bo där,
    ingen människa ska vistas där.”

Dom över Elam

34 Detta är Herrens ord till profeten Jeremia om Elam, när Sidkia hade blivit kung över Juda:

35 Så säger härskarornas Herre:

”Jag bryter sönder Elams båge,
    dess främsta styrka.
36 Jag låter fyra vindar komma mot Elam
    från himlens fyra hörn.
Jag ska sprida dem åt alla väderstreck,
    och det ska inte finnas något folk dit de elamitiska flyktingarna inte kommer.
37 Jag ska göra Elam förskräckt
    för sina fiender
och för dem som är ute efter deras liv.
    Jag ska låta det onda komma över dem,
min brinnande vrede, säger Herren.
Jag ska låta svärdet förfölja dem
    tills jag har gjort slut på dem.
38 Jag ska sätta upp min tron i Elam.
    Jag ska förgöra både kung och furstar, säger Herren.
39 Men det ska komma en tid då jag ska upprätta Elam, säger Herren.”

Footnotes:

  1. 48:4 Enligt Septuaginta Klagoropet hörs ända till Soar.
  2. 48:9 Grundtextens innebörd i versens första hälft är oviss. Texten här är från Septuaginta. Där kan ordet tolkas som blomma, men i en del senare handskrifter står istället vingar. Moab skulle beströs med salt vilket ofta gjordes i samband med erövringar på den tiden.
  3. 48:32 Eller: Mer än Jaser gråter…
  4. 48:33 Grundtextens innebörd i sista satsen är osäker.
  5. 48:41 Kan också tolkas som ett namn, Keriot, jfr v. 24.
  6. 49:1 Kan också översättas kungen.
  7. 49:3 Grundtextens innebörd av gå omkring innanför murarna (eller på gårdarna) är osäker, men av allt att döma är det ett uttryck för sorg.
  8. 49:4 Grundtextens innebörd är osäker; ett tolkningsalternativ för dalar är styrka.
  9. 49:9 Eller …lämnar de ju en efterskörd…fördärvar de tills de fått nog.
  10. 49:19 Grundtextens innebörd är oviss.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Hebreerbrevet 7 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Melkisedek var präst åt Gud

Denne Melkisedek var kung i Salem[a] och präst åt Gud den Högste. Det var han som mötte och välsignade Abraham, den gången Abraham kom tillbaka efter att ha vunnit ett slag mot kungar, och Abraham gav åt honom en tiondel av allting. Namnet Melkisedek betyder för det första ”rättfärdighetens kung”, men som Salems kung var han också ”fredens kung”. Han står där utan far eller mor eller släktregister. Hans tid saknar början och hans liv har inget slut. Därför är han lik Guds Son, präst för alltid.

Tänk på hans storhet: patriarken Abraham gav honom en tiondel av det bästa krigsbytet. De av Levis[b] ättlingar som blev präster fick enligt lagen ta emot en tiondel från folket, sina bröder, fastän de också härstammar från Abraham. Men Melkisedek hörde ju inte till denna prästsläkt, och ändå fick han ta emot en tiondel av Abrahams byte och välsigna honom som hade fått Guds löften. Och ingen förnekar att det är den ringare som välsignas av den som är större.

I det ena fallet tar dödliga människor emot tionde, men i det andra fallet en om vilken det vittnas att han alltid lever. Man skulle kunna säga att Levi, som får ta emot tionde, också gav tionde genom Abraham. 10 Även om Levi ännu inte var född fanns han ju ändå i sin förfader Abrahams kropp när denne mötte Melkisedek.

Jesus är överstepräst som Melkisedek

11 Om man nu hade kunnat uppnå fullkomlighet genom det levitiska prästämbetet – på den grunden hade ju folket fått lagen – varför skulle det då behöva komma en annan präst, en som var lik Melkisedek, och inte lik Aron? 12 Men när prästämbetet ändras, måste också lagen ändras. 13 Den präst som är omtalad här tillhör ju en annan stam där ingen någonsin har tjänstgjort vid altaret. 14 Vår Herre kom från Judas stam, som alla vet, och Mose har ingenting sagt om några präster från den stammen.

15 Det här blir allt klarare, när det nu uppstår en annan präst lik Melkisedek, 16 en präst inte enligt lagens föreskrifter om jordisk härstamning, utan i kraft av ett oförstörbart liv. 17 Det vittnas ju om honom:

”Du är präst för evigt,
    så som Melkisedek.”[c]

18 Alltså upphävs den tidigare föreskriften, eftersom den var svag och till ingen nytta. 19 Lagen kan ju inte göra någonting fullkomligt. Men ett bättre hopp har infunnit sig, genom vilket vi närmar oss Gud.

20 Detta skedde dock inte utan ed. De andra blev präster utan ed, 21 men Jesus blev präst genom hans ed som sa till honom:

”Herren har svurit
    och kommer inte att ändra sig:
’Du är präst för evigt.’ ”[d]

22 Denna ed är garantin för det bättre förbund som Jesus har upprättat.

23 De andra prästerna måste vara många, eftersom döden satte stopp för deras tjänst. 24 Men eftersom han lever för evigt, är hans prästämbete oförgängligt. 25 Därför kan han också för all framtid rädda dem som kommer till Gud genom honom. Han lever ju för alltid och kan vädja för dem.

26 Jesus är just en sådan överstepräst som vi behövde, en som är helig, oskyldig, utan fläck, skild från syndare och upphöjd över himlarna. 27 Han behöver inte som de andra översteprästerna varje dag först offra för sina egna synder och sedan för folkets. Nej, det gjorde han en gång för alla, när han offrade sig själv. 28 De överstepräster som tillsätts enligt lagen är vanliga människor med svagheter. Men genom den ed som kom efter lagen har det tillsatts en som är Son och som är fullkomlig för evigt.

Footnotes:

  1. 7:1 Antagligen det nuvarande Jerusalem. Melkisedek nämns första gången i 1 Mos 14:18-20.
  2. 7:5 Levi var barnbarns barn till Abraham, och Levis efterkommande valdes ut till att bli präster många hundra år senare.
  3. 7:17 Se Ps 110:4.
  4. 7:21 Se Ps 110:4.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes