A A A A A
Bible Book List

1 Moseboken 7-9 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Sedan sa Herren till Noa: ”Gå in i arken med hela din familj, för i denna tid är det bara dig som jag funnit vara rättfärdig. Av de rena fyrfotadjuren ska du ta sju par av varje art, hane och hona. Av alla orena djur ska du ta ett par, hane och hona. Också av himlens alla fåglar ska du ta sju par, hane och hona, av varje slag, för att de ska överleva på jorden. Om en vecka ska jag sända ett regn som kommer att vara i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och jag ska utplåna från jorden alla levande varelser som jag har skapat.”

Noa gjorde i allt som Herren hade befallt honom. Han var 600 år när översvämningen kom över jorden. Han gick in i arken med sin hustru, sina söner och sina svärdöttrar, för att fly undan översvämningen. Hanar och honor av alla fyrfotadjur, både rena och orena, och av fåglar och alla markens kräldjur kom in i arken till Noa parvis, precis som Gud hade befallt Noa.

10 En vecka senare kom flodvattnen över jorden. 11 Noa var 600 år gammal när floden kom den sjuttonde dagen i andra månaden. Då bröt det stora djupets källor fram, och himlens luckor öppnades. 12 Regnet föll över jorden under fyrtio dygn. 13 Men Noa hade samma dag gått in i arken med sin hustru och sina söner Sem, Ham och Jafet och deras hustrur. 14 Med dem fanns de olika sorterna av vilda djur och boskap, alla slags kräldjur, fåglar och andra bevingade djur. 15 De kom alla till Noa, ett par av varje levande varelse, de som har livsande i sig. 16 Hanar och honor av alla slags djur kom, precis som Gud hade befallt Noa. Och Herren stängde dörren efter honom.

17 Under fyrtio dagar kom floden över jorden. Det kom så mycket vatten att arken lyftes och flöt högt ovanför jorden. 18 Vattnet steg högre och högre, och arken flöt på vattnet. 19 Vattnet steg allt mer och täckte slutligen alla berg under himlen. 20 Vattnet steg mer än sju meter över de högsta topparna.

21 Hela myllret av jordens levande varelser gick under: fåglar, boskap, vilda djur, hela jordens vimmel av smådjur och alla människor. 22 Allt som andades och levde på torra land dog, 23 ja, allt liv på jorden utplånades. Allt levande på jorden utplånades: människor och djur, kräldjur och himlens fåglar. Bara Noa och de som var med honom i arken blev kvar. 24 Vattnet täckte jorden i 150 dagar.

Gud tänkte på Noa och alla vilda och tama djur i arken. Han lät en vind blåsa över jorden så att vattnet började sjunka undan. Djupets källor och himlens luckor stängdes, och skyfallen avtog. Vattnet fortsatte att sjunka undan. Efter 150 dagar minskade vattnet så mycket att arken stannade på Araratbergen på sjuttonde dagen i sjunde månaden. På första dagen i tionde månaden hade vattnet minskat så mycket att bergstoppar började bli synliga.

Efter fyrtio dagar öppnade Noa fönstret som han hade gjort i arken och släppte ut en korp som flög fram och tillbaka tills jorden blivit torr. Sedan skickade Noa också ut en duva för att se om den kunde hitta torr mark, men duvan fann ingen plats att vila på utan återvände till Noa i arken. Vattnet stod fortfarande för högt på jorden. Då sträckte Noa ut sin hand och tog in duvan i arken igen.

10 Sju dagar senare släppte Noa än en gång ut duvan ur arken, 11 och nu återvände fågeln mot kvällen med ett friskt olivlöv i näbben. Då visste Noa att vattnet sjunkit undan. 12 En vecka senare släppte han ut duvan igen och den gången kom den inte tillbaka.

13 I Noas sexhundraförsta år, på första månadens första dag, hade vattnet torkat bort från jorden. Noa tog bort arkens tak och såg att marken hade torkat upp. 14 På tjugosjunde dagen i andra månaden var jorden torr. 15 Då sa Gud till Noa: 16 ”Gå ut ur arken, du och din hustru, dina söner och dina svärdöttrar. 17 Ta med dig ut alla djur som är hos dig, fyrfotadjur, fåglar och markens kräldjur. Det ska bli ett myller av dem på jorden. De ska föröka sig och bli många på jorden.” 18 Noa, hans söner, hans hustru och hans svärdöttrar gick ut. 19 Fyrfotadjuren, kräldjuren och fåglarna, allt som rör sig på jorden lämnade arken, den ena sorten efter den andra.

20 Sedan byggde Noa ett altare åt Herren. På det offrade han fyrfotadjur och fåglar av alla rena sorter som brännoffer. 21 Herren kände den behagliga doften och sa för sig själv: ”Jag ska aldrig mer förbanna jorden för människans skull, för människans hjärtas tankar är onda redan från den tidigaste ungdomen. Jag ska aldrig mer förgöra allt levande som jag nu har gjort.

22 Så länge som jorden finns kvar
kommer sådd och skörd,
köld och värme,
sommar och vinter,
dag och natt
aldrig att upphöra.”

Guds förbund med Noa

Gud välsignade Noa och hans söner och sa till dem: ”Var fruktsamma, föröka er och uppfyll jorden!

Alla vilda djur och fåglar, allt som rör sig på marken, och fiskar i haven kommer att vara rädda och känna skräck för er, för jag har ställt dem under er makt. Allt levande som rör sig ska vara er föda, liksom jag gett de gröna växterna. Men ät aldrig kött som har blod, dess liv,[a] i sig. Ert eget blod[b] ska jag utkräva vedergällning för. Jag ska utkräva den av varje djur, och av människor ska jag utkräva en annan människas liv om någon dödar en annan.

Den som utgjuter en annan människas blod,
    hans blod ska utgjutas av en människa,
för Gud gjorde människan till sin avbild.

Var fruktsamma, föröka er och bli en stor mängd på jorden!”

Regnbågen

Sedan sa Gud till Noa och hans söner: ”Jag upprättar nu ett förbund med er och era ättlingar 10 och med alla levande varelser med er, alla fåglar och boskapsdjur och vilda djur, alla som kom ut ur arken. 11 Jag ska upprätthålla mitt förbund med er och aldrig mer låta flodvattnen utplåna allt liv och fördärva jorden.”

12 Gud sa: ”Jag ska sätta ett tecken på förbundet mellan mig och er och alla levande varelser som är med er för alla kommande generationer: 13 min regnbåge sätter jag bland molnen. Den ska vara tecknet för förbundet mellan mig och jorden. 14 När jag sänder moln över jorden, kommer regnbågen att synas bland molnen, 15 och jag ska komma ihåg mitt förbund med er och med varje levande varelse och aldrig mer låta vattnet övertäcka jorden och utplåna allt liv. 16 När regnbågen är i skyn, ska jag komma ihåg det eviga förbundet mellan Gud och alla slags levande varelser på jorden.” 17 Och Gud sa till Noa: ”Detta är tecknet på det förbund jag instiftat mellan mig och allt levande på jorden.”

Förbannelse över Kanaan

18 Noas tre söner som kom ut ur arken hette Sem, Ham och Jafet. (Ham var Kanaans far.) 19 Alla folken på jorden härstammar från dessa Noas tre söner.

20 Noa blev lantbrukare och planterade en vingård. 21 En dag när han var drucken och låg naken i sitt tält, 22 såg Ham, Kanaans far, sin far ligga där naken och gick ut och berättade det för sina två bröder. 23 Då tog Sem och Jafet en mantel, höll den över sina axlar och gick in baklänges i tältet och täckte sin fars nakenhet, medan de tittade åt ett annat håll för att inte se sin far naken. 24 När Noa vaknade ur sitt rus och fick reda på vad hans yngste son hade gjort honom, 25 sa han:

”Kanaan ska vara förbannad
    och vara den lägste av sina bröders slavar.”

26 Sedan sa han:

”Välsignad är Herren, Sems Gud.
    Må Kanaan vara deras slav.
27 Må Gud låta Jafet växa och leva tillsammans med Sem
    och Kanaan vara deras slav.”

28 Noa levde ytterligare 350 år efter floden 29 och var 950 år gammal när han dog.

Footnotes:

  1. 9:4 Hebreiskans nefesh, som ordagrant betyder själ, betecknar ofta liv.
  2. 9:5 Se not till 9:4.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Matteus 3 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Johannes döparen banar väg för Jesus

(Mark 1:2-8; Luk 3:1-18; Joh 1:19-28)

Vid den tiden började Johannes döparen förkunna ute i den judiska ödemarken. Han sa: ”Vänd om! Himmelriket är nära.” Det var honom det talades om genom profeten Jesaja, när han sa:

”En röst ropar i ödemarken:
    ’Bana väg för Herren!
Jämna vägen för honom![a]’ ”

Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Den mat han åt var gräshoppor och vildhonung. Folk från Jerusalem, från alla delar av Judeen och från hela Jordandalen kom ut till honom, och när de hade bekänt sina synder döpte han dem i Jordanfloden.

Men när Johannes såg att många fariseer och saddukeer[b] kom för att bli döpta, sa han till dem: ”Ni huggormsyngel, tror ni att ni kan klara er undan den kommande vreden? Nej, handla[c] som det anstår en som är omvänd! Inbilla er inte att ni bara kan säga: ’Abraham är vår stamfar.’ Jag säger er att Gud kan förvandla de här stenarna till Abrahams ättlingar! 10 Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt ska huggas ner och kastas i elden.

11 Jag döper er med vatten till omvändelse. Men efter mig kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att ta av honom hans sandaler.[d] Han ska döpa er i den heliga Anden och eld. 12 Han har kastskoveln i sin hand, färdig att rensa upp sin tröskplats och samla vetet i ladan, men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar.”

Jesus blir döpt

13 Jesus lämnade nu Galileen och kom till Jordanfloden för att bli döpt av Johannes, 14 men Johannes ville inte döpa honom. Han sa: ”Det kan inte vara rätt. Jag behöver bli döpt av dig.” 15 Men Jesus svarade: ”Gör det ändå, för vi behöver uppfylla all rättfärdighet.” Då döpte Johannes honom.

16 När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Då öppnade sig himlen och han[e] såg Guds Ande komma ner som en duva och stanna över honom. 17 Och en röst från himlen sa: ”Detta är min älskade Son, han är min glädje.”

Footnotes:

  1. 3:3 Se Jes 40:3. Den hebreiska texten använder här det heliga gudsnamnet (JHWH), som Nya testamentet här, liksom i flera andra sammanhang, tillämpar på Jesus.
  2. 3:7 Fariseer och saddukeer var två religiösa partier bland judarna. Fariseerna var mycket noga med att följa hela Moses lag och hade dessutom lagt till egna regler och föreskrifter. Saddukeerna var mest intresserade av politik och var lojala mot romarna. De trodde varken på uppståndelsen, änglar eller andar.
  3. 3:8 Ordagrant: Bär då sådan frukt.
  4. 3:11 Detta var en slavs uppgift.
  5. 3:16 Det är oklart vem han syftar på, men enligt Joh 1:33-34 såg Johannes döparen hur Guds Ande sänkte sig över Jesus.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes