A A A A A
Bible Book List

1 Moseboken 49-50 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Jakob profeterar över sina söner

(5 Mos 33:1-29)

49 Jakob kallade sedan samman alla sina söner och sa: ”Ställ er här hos mig, så ska jag berätta för er vad som kommer att hända med er under kommande dagar.

Kom hit och lyssna till mig, Jakobs söner,
    lyssna till Israel, er far!

Ruben, du min förstfödde, min styrka,
    den första frukten av min kraft.
    Du är den högste i ära, den störste i kraft.
Men du är som svallande vatten,
    därför ska du inte längre räknas som den förste,
för du gick till din fars säng,
    du vanhelgade min bädd.

Simon och Levi är bröder,
    våldet är deras svärd.[a]
Jag vill inte delta i deras råd,
    inte vara i deras sällskap.
I vrede har de dödat män,
    och oxar har de stympat i sitt övermod.
Förbannad vare deras vrede, för den är våldsam
    och deras grymhet som är så enorm.
Därför ska jag skingra dem i Jakob,
    sprida ut dem till hela Israel.

Juda, dina bröder kommer att prisa dig.
    Du kommer att förgöra dina fiender.
    Din fars söner ska böja sig inför dig.
Juda är ett ungt lejon,
    som reser sig från sitt byte.
Han lägger sig ned som ett lejon som slår sig till ro.
    Vem vågar oroa honom?
10 Spiran ska inte vika från Juda,
    och inte härskarstaven från hans hand,
förrän den kommer som den tillhör.[b]
    Alla folk ska lyda honom.
11 Han binder sin åsna vid en vinstock,
    ja, åsnefölet vid en utvald gren.
Han tvättar sina kläder i vin
    och sin mantel i druvornas blod.
12 Hans ögon är mörkare än vin
    och hans tänder är vitare än mjölk.

13 Sebulon ska bo vid havets strand
    och bli en hamn för skeppen,
    med sina gränser utsträckta till Sidon.

14 Isaskar är en stark åsna,
    som vilar bland fållorna.[c]
15 När han ser hur skön viloplatsen är
    och hur gott landet är,
böjer han sig ner
    och går in under bördan av tvångsarbete.

16 Dan[d] ska ge sitt folk rättvisa,
    som en av stammarna i Israel.
17 Han ska vara som en orm på vägen,
    en huggorm på stigen,
som stinger hästen i hälen,
    så att dess ryttare faller av baklänges.

18 Jag väntar på räddning från dig, Herre!

19 Ett band av rövare ska överfalla Gad[e],
    men han ska falla dem i ryggen.

20 Asher ska laga till utsökta maträtter
    som passar en konungs bord.

21 Naftali är som en hind, som man släppt lös
    och som föder välskapta kalvar[f].

22 Josef är ett ungt fruktträd,
    ett ungt fruktträd vid källan.
    Hans grenar når över muren.
23 Han ansätts bittert av skyttarna,
    av bågskyttar som går till anfall,
24 men han håller sin båge stadigt med fast arm,
    för Jakobs Mäktige, Herden, Israels Klippa, stöder honom.
25 Din fars Gud ska hjälpa dig,
    den Väldige ska välsigna dig
med himlens välsignelser ovanifrån
    och med djupets välsignelser underifrån,
    med bröstets och livmoderns välsignelser.
26 Din fars välsignelser sträcker sig högre
    än de uråldriga bergen,[g]
    än de eviga höjdernas härlighet.
Detta ska vara välsignelserna över Josef,
    över hjässan på honom som är fursten bland bröderna.

27 Benjamin är en hungrig varg.
    Han uppslukar sitt rov på morgonen,
och på kvällen delar han bytet.”

28 Detta är alla Israels tolv stammar, och detta är vad deras far sa till dem när han gav dem var och en sin egen välsignelse.

29 Sedan befallde han dem: ”Jag ska snart samlas till mitt folk, och då ska ni begrava mig hos mina förfäder i Kanaans land, i grottan på hettiten Efrons åker, 30 grottan på åkern i Makpela vid Mamre i Kanaan, den åker som Abraham köpte av hettiten Efron som begravningsplats. 31 Där är Abraham och hans hustru Sara begravda. Där ligger också Isak och hans hustru Rebecka, och där begravde jag Lea. 32 Det är den åker och grotta som köptes från hettiterna.”

33 När Jakob hade gett dessa befallningar till sina söner, drog han upp sina fötter i sängen, drog sitt sista andedrag, dog och förenades så med sina fäder.

Jakob begravs i Kanaan

50 Josef kastade sig över sin fars kropp och grät över honom och kysste honom. Sedan bad han de läkare som var i tjänst hos honom att balsamera hans far. Läkarna balsamerade då Israel, vilket tog fyrtio dagar, den tid som balsameringen tar. Egypterna sörjde honom i sjuttio dagar. När sorgetiden var över, talade Josef med faraos hovmän och sa: ”Visa mig den välviljan att tala med farao för mig. Säg att min far fick mig att med ed lova att när han dog skulle jag begrava honom i den grav som han låtit hugga ut åt sig i Kanaan. Be om tillstånd för mig att resa dit upp och begrava min far och sedan komma tillbaka.”

Farao svarade: ”Gå och begrav din far, som du har lovat honom med ed.”

Då begav sig Josef iväg för att begrava sin far, tillsammans med alla faraos tjänstemän, de äldste i hans hus och de äldste i Egypten, och alla Josefs släktingar, hans bröder och hans fars familj. Men sina små barn och alla hjordar lämnade de kvar i Goshens land. Många vagnar och ryttare och mycket folk följde alltså med Josef.

10 När de kom fram till Goren Haatad på andra sidan Jordan, höll de en högtidlig dödsklagan, och Josef sörjde sin far i sju dagar. 11 Invånarna där, kanaanéerna, såg sorgehögtiden i Goren Haatad och sa: ”Det är en mycket stor sorgehögtid som egypterna håller där.” Därför gav de platsen namnet Avel Misrajim.[h] 12 Jakobs söner gjorde alltså som han hade befallt dem. 13 De förde honom till Kanaans land och begravde honom där i grottan på Makpelas åker, den grotta nära Mamre, som Abraham hade köpt som begravningsplats av hettiten Efron.

Josef tar väl hand om sina bröder

14 Efter att ha begravt sin far återvände Josef till Egypten med sina bröder och alla dem som följt med honom för att begrava hans far.

15 Men efter sin fars död sa Josefs bröder: ”Nu kommer Josef kanske att hysa agg mot oss och ge igen för allt det onda vi har gjort mot honom”. 16 Därför sände de bud till honom och lät säga: ”Innan din far dog bad han: 17 ’Säg till Josef: Vi ber dig förlåta dina bröder deras synd och allt det onda vi har gjort mot dig.’ Vi ber dig därför: ’Förlåt oss, din fars Guds tjänare, allt det onda vi gjort.’ ” När Josef fick meddelandet brast han i gråt.

18 Sedan kom hans bröder och föll ned inför honom och sa: ”Vi är dina slavar.”

19 Men Josef sa till dem: ”Var inte rädda! Jag är väl inte Gud. 20 Det ni avsåg var ont mot mig, men Gud förvandlade det till något gott, för att göra det som nu har skett och för att rädda många människors liv. 21 Var inte rädda! Jag ska själv ta hand om er och era familjer.” Och han talade mycket vänligt till dem och tröstade dem.

Josef dör

22 Josef och hans fars familj blev alltså kvar i Egypten. Josef blev 110 år gammal. 23 Han levde så länge att han fick se sin son Efraims barnbarn födas, och Manasses son Makirs barn kunde han adoptera.[i]

24 ”Jag kommer snart att dö”, sa Josef till sina bröder, ”men Gud ska ta hand om er och föra er tillbaka till det land som han med ed har lovat Abraham och Isak och Jakob.”

25 Josef fick israeliterna att lova med en ed och sa: ”Gud kommer att ta sig an er och då ska ni föra mina kvarlevor härifrån.”

26 Sedan dog Josef 110 år gammal och man balsamerade hans kropp och lade den i en kista i Egypten.

Footnotes:

  1. 49:5 Betydelsen av det hebreiska uttrycket är osäker.
  2. 49:10 Grundtextens innebörd är osäker. Alternativa tolkningar är bl.a. förrän den/han kommer till Shilo; tills Shilo kommer; eller mottar tribut.
  3. 49:14 Eller: vid lägerelden. Eller: mellan sadelväskorna.
  4. 49:16 Namnet Dan är en anspelning på hebreiskans verb för döma.
  5. 49:19 Namnet Gad är en anspelning på hebreiskans verb för (över)falla.
  6. 49:21 Eller talar vackra ord.
  7. 49:26 Eller: än mina fäders välsignelser
  8. 50:11 Namnet tycks här anspela på hebreiskans evel, sorg, och betyder då egypternas sorg. F.ö. heter bäck avel.
  9. 50:23 Ordagrant: föddes i Josefs knä, ett vedertaget uttryck för adoption.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Matteus 13:31-58 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Liknelsen om senapsfröet

(Mark 4:30-32; Luk 13:18-19)

31 Han berättade en annan liknelse för dem:

”Himmelriket är som när en man sår ett senapsfrö i en åker. 32 Det är det minsta[a] av alla frön, men när det har växt upp är det störst bland kryddväxterna och blir till ett träd, där fåglarna kan komma och bygga bo bland grenarna.”

Liknelsen om surdegen

(Mark 4:33-34; Luk 13:20-21)

33 Han berättade också en annan liknelse:

”Himmelriket är som när en kvinna blandar in surdeg i tre mått mjöl, så att hela degen blir syrad.”

34 Allt detta berättade Jesus för folket genom att använda liknelser. Han talade aldrig till dem utan en liknelse, 35 för att det skulle uppfyllas som förutsagts genom en profet:

”Jag vill öppna min mun för liknelser,
    jag ska yttra hemligheter gömda sedan världens skapelse.”[b]

Jesus förklarar liknelsen om ogräset och vetet

36 Sedan lämnade Jesus folket och gick hem, och hans lärjungar kom och bad honom förklara liknelsen om ogräset och vetet.

37 Han svarade: ”Människosonen är den som sår den goda säden. 38 Åkern är världen, säden är rikets barn, och ogräset den Ondes. 39 Fienden, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidsålderns slut, och skördemännen är änglar.

40 Som när ogräset skiljs från vetet och bränns upp, så ska det vara vid tidsålderns slut. 41 Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska rensa hans rike från alla dem som förleder andra och gör det som är mot lagen, 42 och de ska kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och skära tänder. 43 Men de rättfärdiga ska lysa som solen i sin Faders rike. Lyssna, den som har öron!

Liknelserna om skatten i åkern, den värdefulla pärlan och fisknätet

44 Himmelriket är som när en man upptäcker en skatt i en åker. I sin iver gräver han ner skatten igen och går och säljer allt han äger för att kunna köpa åkern.

45 Himmelriket är också som när en köpman är på jakt efter dyrbara pärlor. 46 Då han upptäcker en värdefull pärla, går han iväg och säljer allt han äger för att kunna köpa den.

47 Himmelriket är också som när man kastar ut ett nät i sjön för att fånga fiskar av olika slag. 48 När nätet är fullt drar man upp det på stranden och sätter sig ner och sorterar fisken. De ätbara fiskarna lägger man i en korg, men de andra slänger man bort.

49 Så ska det vara vid tidsålderns slut. Änglarna ska komma och skilja de onda människorna från de rättfärdiga, 50 och sedan kasta de onda i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och skära tänder. 51 Har ni nu förstått alla dessa liknelser?” ”Ja”, sa de, ”det har vi.”

52 Då sa han: ”Det betyder att varje skriftlärd som blivit himmelrikets lärjunge är som en husbonde som ur sitt förråd kan ta fram både av det nya och det gamla.”

Människorna i Nasaret vägrar att tro

(Mark 6:1-6; Luk 4:16-30)

53 När Jesus hade berättat alla dessa liknelser, lämnade han platsen. 54 Han kom sedan till sin hemstad. Där undervisade han i synagogan, och han förvånade alla med sin vishet och sina under. De sa:

55 ”Det är ju bara snickarens son. Är inte hans mor Maria, och hans bröder Jakob, Josef, Simon och Judas, 56 och alla hans systrar bor väl här? Var har han fått allt detta ifrån?” 57 Och de retade sig på honom.

Då sa Jesus till dem: ”En profet blir föraktad bara i sin egen hemstad och i sin egen familj.” 58 Och på grund av deras otro gjorde han bara några få under där.

Footnotes:

  1. 13:32 Senapsfröet var det minsta fröet som användes till odling.
  2. 13:35 Se Ps 78:2.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes