A A A A A
Bible Book List

5 Moseboken 19-21 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Sjätte budet: Regler om mord och krig

Fristäder

(4 Mos 35:6-34; 5 Mos 4:41-43; Jos 20:1-9)

19 När Herren, din Gud, har utrotat folken i det land han ska ge dig och när du har fördrivit dem och slagit dig ner i deras städer och hus, ska du avskilja tre fristäder i det land som Herren, din Gud, ger dig att ta i besittning. Bygg vägar dit. Dela upp landet som Herren, din Gud, ger dig till egendom i tre områden, så att var och en som dräpt någon kan fly till en stad.

Detta gäller den som utan onda och hatfulla avsikter har dödat någon annan för att han ska kunna fly dit och rädda sitt liv. Det kan till exempel vara en man som går till skogen för att hugga ved tillsammans med sin granne och så råkar yxjärnet lossna från skaftet och döda grannen. Mannen kan då rädda sitt liv genom att fly till en av dessa städer. Annars kan blodshämnaren som i vredesmod förföljer dråparen hinna upp honom och döda honom om vägen är för lång, fastän han egentligen inte skulle ha dödats, eftersom han inte hatade den andre. Därför befaller jag dig att välja ut tre städer.

Om Herren, din Gud, utvidgar dina gränser så som han med ed har lovat dina förfäder och ger dig hela det område han har lovat därför att du lyder hela den lag jag ger dig idag och älskar Herren, din Gud, och vandrar på hans vägar, då ska du avskilja ytterligare tre fristäder. 10 På så sätt behöver inte oskyldiga människor dödas i det land som Herren, din Gud, ger dig och du behöver inte dra blodskuld över dig.

11 Men om någon hatar sin medmänniska och ligger i bakhåll och överfaller och dödar henne och därefter flyr in i någon av fristäderna, 12 ska de äldste i hans hemstad hämta honom och föra honom hem igen. Där ska han överlämnas till blodshämnaren och dödas. 13 Ha inget förbarmande med en sådan! Se till att all blodsskuld rensas ut ur Israel för att det ska gå dig väl.

14 I landet som Herren, din Gud, ger dig ska du inte flytta din grannes gränsstenar som dina förfäder satt upp.

15 Döm aldrig någon för ett brott efter bara en persons vittnesmål. Det krävs två eller tre vittnen för att en sak ska avgöras. 16 Om ett ondskefullt vittne anklagar någon falskt, 17 ska båda parter föras fram inför Herren inför prästerna och domarna som då är i tjänst. 18 Där ska domarna undersöka saken noggrant och om det visar sig att vittnet ljuger och vittnar falskt mot sin broder, 19 ska han själv få det straff som han menade att motparten borde få. Gör dig av med det onda bland folket! 20 De övriga bland folket kommer att frukta när de hör om detta och i fortsättningen inte göra något så ont. 21 Du ska inte visa någon barmhärtighet: liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand och fot för fot.

Soldatinstruktion

20 När du drar ut i krig[a] och ser fiendens hästar och vagnar framför dig, en armé som är större än din, ska du inte bli förskräckt. Herren, din Gud, ska vara med dig, han som ledde dig ut ur Egypten. Innan du börjar striden ska du låta en präst tala till hela armén och säga: ”Hör, Israel! Var inte rädda och tappa inte modet när ni idag går ut för att kämpa mot era fiender! Fly inte och låt ingen panik drabba er! Herren, er Gud, går med er. Han ska strida för er mot era fiender och han kommer att ge er seger.”

Sedan ska folkets ledare[b] säga till soldaterna: ”Om någon av er alldeles nyligen byggt ett hus men inte hunnit flytta in i det, då ska han vända hem igen. Han kan ju stupa i striden och då blir det någon annan som får flytta in där. Om någon just har planterat en vingård men ännu inte hunnit äta av den första frukten från den, då ska han vända hem. Han kan ju dö i striden och någon annan får då äta frukten från hans vingård. Har någon nyligen förlovat sig men ännu inte gift sig, ska han återvända hem, för om han stupar i striden kommer någon annan att få hans fästmö.” Och till sist ska ledarna säga till hären: ”Om någon är rädd ska han vända hem, så att inte hans rädsla smittar av sig på andra.”

När ledarna har talat så till männen, ska de utse dem som ska vara befäl över hären och leda den.

10 När du kommer till en stad som du tänker anfalla, ska du först erbjuda fred. 11 Går man då med på detta och öppnar stadsportarna för dig, ska du göra alla invånare till tvångsarbetare i din tjänst. 12 Men om de inte går med på fred utan börjar strida, ska du belägra staden. 13 När sedan Herren, din Gud, överlämnar staden åt dig, ska du med svärd döda alla män som finns där, 14 men kvinnor, barn, boskap och allt övrigt byte får du behålla för egen del. Du får ta för dig det byte Herren, din Gud, ger dig från dina fiender. 15 På detta sätt ska du behandla avlägsna städer som tillhör folk långt härifrån.

16 I de folks städer som finns inom det område som Herren, din Gud, vill ge dig, ska du inte skona något levande. 17 Du ska viga hettiterna, amoréerna, kanaanéerna, perisséerna, hivéerna och jevuséerna åt förintelse. Detta är den befallning som Herren, din Gud, har gett dig 18 för att dessa folk inte ska kunna locka er att utföra alla de avskyvärda handlingar som de gör till sina gudars ära och därmed synda mot Herren, er Gud.

19 När du belägrar en stad under en lång tid för att anfalla och inta den, ska du inte fälla och förstöra dess fruktträd. Ät all den frukt du vill ha, men hugg inte ner träden. De är inte människor som du ska belägra. 20 Men du kan hugga ner de träd som du vet inte bär någon ätlig frukt. Dem kan du använda som material vid belägringen av den stad du är i krig med ända tills den faller.

Försoning vid ett ouppklarat mord

21 Om någon hittar en ihjälslagen man ute på marken i det land som Herren, din Gud, vill ge dig och ingen vet vem mördaren är, ska de äldste och domarna mäta avståndet från den döde till de kringliggande städerna. Sedan ska de äldste i den närmast liggande staden ta en kviga som aldrig har använts till arbete och aldrig gått under ok och leda henne till en dal där det finns rinnande vatten och där man aldrig plöjt eller sått. Där ska de bryta nacken på kvigan.

Sedan ska prästerna, Levis söner, träda fram. Dem har Herren, din Gud, utsett till att göra tjänst inför honom och till att uttala välsignelser i Herrens namn och bestämma om olika tvister och brottmål. De äldste i den närmast liggande staden ska tvätta sina händer över kvigan som man bröt nacken av i dalen och säga: ”Våra händer har inte utgjutit detta blod och inte heller har vi sett vem som gjorde det. Herre, ge försoning åt ditt folk Israel som du har befriat! Låt inte ditt folk Israel få skulden för denne oskyldige mans död.” På så sätt kommer blodskulden att bli sonad. Du ska utplåna skulden för oskyldigt blod och göra det som är rätt inför Herren.

Äktenskap med fångar

10 När du drar ut i strid och Herren, din Gud, överlämnar fienden åt dig och du tar fångar 11 och bland fångarna ser en vacker kvinna som du fattar tycke för, får du ta henne till hustru.[c] 12 Du ska ta henne hem till dig. Hon ska raka av sig håret, klippa sina naglar 13 och ta av sig de kläder hon hade på sig när hon blev tillfångatagen och sedan vara kvar i ditt hem under en månads tid och sörja sina föräldrar. Efter detta kan du gifta dig med henne. 14 Men om du upptäcker att du inte tycker om henne, måste du låta henne gå vart hon vill. Du får inte sälja henne eller behandla henne som en slavinna eftersom du har kränkt henne.

Förstföddes rätt

15 Om en man har två hustrur, men bara älskar en av dem och båda har fött barn åt honom och modern till hans förstfödde son är den kvinna han inte älskar, 16 får han inte vid fördelningen av arvet ge den förstföddes rätt till sin yngre son som är född av den kvinna han älskar. 17 Han måste erkänna honom som den förstfödde, trots att han inte älskar hans mor och ge honom en dubbel del av arvet. Sonen är beviset på hans förmåga att avla barn. Förstfödslorätten är hans.

En upprorisk son

18 Om en man har en envis och upprorisk son, som inte vill lyda sina föräldrar eller lyssna till deras tillrättavisning och fostran, 19 ska de ta med honom till stadens äldste vid stadens port 20 och säga: ”Vår son är upprorisk och envis. Han vill inte lyda oss, han bara festar och super.” 21 Då ska männen i staden stena honom till döds. Gör dig av med det onda bland folket och alla i Israel ska höra talas om vad som hänt och bli avskräckta.

Begravning av avrättade

22 Om en man har begått ett brott som medför dödsstraff och hans döda kropp har hängts upp, 23 måste den tas ner före natten. Du ska begrava honom samma dag, för den som är upphängd på trä är förbannad av Gud. Du ska inte orena det land som Herren, din Gud, vill ge dig.

Footnotes:

  1. 20:1 Dessa regler gällde krig mot folk utanför det land Herren ville ge Israel.
  2. 20:5 Det hebreiska ordets innebörd är osäker.
  3. 21:11 Se 20:1-14.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Markus 13:21-37 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

När Jesus kommer tillbaka

(Matt 24:23-35; Luk 21:25-33)

21 Om någon då säger till er: ’Här är Messias’, eller: ’Där är han’, så tro honom inte! 22 Falska messiaser och falska profeter ska komma och göra tecken och under för att om möjligt lura de utvalda.

23 Men var på er vakt! Se, jag har varnat er för allt i förväg!

24 Men i de dagarna, efter den tidens lidande,

’kommer solen att förmörkas
    och månen att sluta lysa.
25 Stjärnorna ska falla från himlen
    och himlens krafter skakas.’[a]

26 Då ska man få se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet.[b] 27 Han ska sända ut sina änglar, och han ska samla ihop sina utvalda från alla väderstreck, från jordens gräns till himlens gräns.

Liknelsen om fikonträdet

28 Lär er en liknelse från fikonträdet: när kvisten blir mjuk och löven börjar spricka ut, då vet ni att sommaren snart är här. 29 På samma sätt kan ni veta, när ni ser detta hända, att det är nära, utanför dörren.

30 Sannerligen säger jag er: detta släkte ska inte gå under innan allt detta händer.[c] 31 Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.

Var beredda

(Matt 24:36-51; Luk 21:34-36)

32 Ingen känner till dagen eller timmen, inte ens änglarna i himlen, eller ens Sonen. Bara Fadern vet det. 33 Var därför beredda och håll er vakna, eftersom ni inte vet när den tiden kommer.

34 Det blir som när en man har rest bort. Han har överlåtit ansvaret för huset åt sina tjänare. Var och en har fått sin uppgift, och portvakten order om att hålla sig vaken och beredd.

35 Håll er därför vakna, för ni vet inte när husets herre kommer! Kanske blir det på kvällen eller vid midnatt eller strax före gryningen eller tidigt på morgonen. 36 Låt honom inte komma över er helt plötsligt och hitta er sovande. 37 Det jag säger er här gäller alla: håll er vakna!”

Footnotes:

  1. 13:25 Jfr Jes 13:10; 34:4 och Joel 2:10.
  2. 13:26 Jfr Dan 7:13.
  3. 13:30 Detta släkte kan syfta antingen på den generation som levde samtidigt med Jesus, eller den generation som skulle få uppleva de händelser han talade om. Men Jesus använder också uttrycket i en generell betydelse, människosläktet. Det är då inte begränsat till en viss generation.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes