A A A A A
Bible Book List

2 Krönikeboken 32-33 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Assyrien invaderar Juda

(2 Kung 18:13-37; 19:35-37; Jes 36:1-22; 37:36-38)

32 Efter att Hiskia troget hade utfört detta, kom kung Sanherib av Assyrien in i Juda och belägrade de befästa städerna i tanke att erövra dem. När Hiskia såg att Sanherib hade kommit och tänkte anfalla Jerusalem, rådgjorde han med sina furstar och krigare om att täppa igen alla källor som låg utanför staden, och de hjälpte honom. Mycket folk samlades, och de täppte till alla källorna och dämde också upp den bäck som rann genom landet. ”Varför skulle kungen[a] av Assyrien komma hit och hitta gott om vatten?” sa de.

Hiskia arbetade hårt med att reparera alla de raserade murarna och byggde upp tornen vid dem. Han byggde en andra mur utanför den första, befäste Millo i Davids stad och lät tillverka en mängd vapen och sköldar. Han utsåg officerare över armén och sammankallade dem till sig på den öppna platsen vid stadsporten. Han talade till dem och försökte stärka deras mod:

”Var starka och modiga, och var inte rädda för kungen i Assyrien och hans väldiga armé, för den som är med oss är större än den som är med honom! Med honom finns bara en mänsklig armé, men vi har Herren, vår Gud, som hjälper oss och strider för oss.”

Folket fick nytt mod av Hiskias, Juda kungs, ord.

Kung Sanherib av Assyrien, som med hela sin armé låg vid Lakish, skickade efter en tid bud till Jerusalem till kung Hiskia av Juda och alla judéer som var där och lät säga:

10 Så säger Sanherib, kungen av Assyrien: ”Vad är det ni förtröstar på när ni nu stannar kvar i det belägrade Jerusalem? 11 Hiskia lurar ju er till att ni ska dö av hunger och törst, när han säger: ’Herren, vår Gud, ska rädda oss undan kungen av Assyrien’ 12 Var det inte samme Hiskia som förstörde alla hans offerhöjder och altaren och befallde Juda och Jerusalem: ’Ni ska tillbe vid ett enda altare och tända rökelse på det.’

13 Vet ni inte vad jag och mina fäder har gjort med folken i andra länder? Kunde dessa folks gudar rädda sina länder ur mitt våld? 14 Vilken av alla gudar hos dessa folk som mina fäder har förintat har kunnat rädda sitt folk från min makt? Hur skulle då er Gud kunna rädda er ur min makt? 15 Låt inte Hiskia lura och bedra er så här! Tro inte på honom, för ingen gud i något land har någonsin kunnat rädda sitt folk från mig eller mina fäder. Varför skulle då er Gud kunna göra det?”

16 Hans män talade ännu mer mot Herren Gud och hånade hans tjänare Hiskia. 17 Sanherib skrev också brev, där han hädade Herren, Israels Gud, och sa om honom: ”Lika lite som andra folks gudar lyckades rädda sina folk ur mitt våld, lika lite ska Hiskias Gud kunna rädda sitt folk ur mitt våld.”

18 De ropade högt på hebreiska till folket från Jerusalem som samlats på stadsmurarna, för att skrämma dem och göra dem rädda, så att de skulle kunna inta staden. 19 De talade om Jerusalems Gud på samma sätt som om gudarna hos andra folk på jorden, som är gjorda av människor.

20 Kung Hiskia och profeten Jesaja, Amos son, ropade då i bön till Gud i himlen, 21 och Herren skickade en ängel som förintade alla tappra krigare, furstar och officerare i den assyriske kungens läger, så att han med skam fick vända tillbaka till sitt land. Och när han kom till sin guds hus, blev han dödad med svärd av några av sina söner. 22 Så räddade Herren Hiskia och folket i Jerusalem ur den assyriske kungen Sanheribs våld, och ur alla andras. Han beskyddade dem på alla sidor[b].

23 Många kom till Jerusalem med gåvor till Herren och dyrbara gåvor till Juda kung Hiskia. Han blev härefter högt ansedd bland folken.

Hiskia prövas

(2 Kung 20:1-21; Jes 38:1-8; 39:1-8)

24 Vid denna tid blev Hiskia dödssjuk och bad till Herren, och Herren svarade honom med ett under. 25 Men Hiskia återgäldade inte det goda han fått utan var högmodig; därför kom vreden över honom och över Juda och Jerusalem. 26 Då ödmjukade sig den högmodige Hiskia och Jerusalems invånare och drabbades därför inte av Herrens vrede under Hiskias livstid.

27 Hiskia blev mycket rik och högt aktad. Han byggde skattkamrar för allt sitt silver och guld, för dyrbara stenar, kryddor, sköldar och andra värdefulla föremål. 28 Han byggde också förrådshus för säd, vin och olja och stallar för alla slags boskap och fållor för hjordarna. 29 Han byggde städer och köpte får och nötboskap i mängd. Gud gav honom oerhörda rikedomar.

30 Det var också Hiskia som dämde upp övre källan i Gichon och förde dess vatten ner till västra sidan av Davids stad. Hiskia lyckades med allt han företog sig. 31 Men när sändebud kom från Babylons furstar för att få veta mer om det under som inträffat i landet, lämnade Gud honom för att pröva honom och se vad som fanns i hans innersta.

32 Hiskias historia i övrigt och hans fromma gärningar finns nedtecknade i profeten Jesajas, Amos sons, syner i boken om Judas och Israels kungar.

33 När Hiskia dog begravdes han bland de övriga kungarna högst upp bland Davids ättlingars gravar, och hela Juda och Jerusalem ärade honom vid hans död.

Hans son Manasse blev kung efter honom.

Manasse regerar i Juda

(2 Kung 21:1-10; 21:17-18)

33 Manasse var tolv år gammal när han blev kung, och han regerade i femtiofem år i Jerusalem. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon och följde de avskyvärda sederna av de folk som Herren hade fördrivit för israeliterna. Han byggde upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade förstört, och han reste altaren åt baalsgudarna och gjorde asherapålar och tillbad och dyrkade himlens hela härskara. Han byggde altaren i Herrens hus, om vilket Herren hade sagt: ”Mitt namn ska bo för evigt i Jerusalem.” Han byggde altaren på de båda förgårdarna till Herrens hus åt himlens hela härskara. Manasse offrade dessutom sina egna barn i eld i Ben-Hinnoms dal. Han bedrev häxeri, trolldom och svart magi, andebesvärjelse och spådomskonster. Han gjorde mycket ont i Herrens ögon och väckte hans vrede.

Han ställde upp en avgud som han hade gjort i Guds hus, om vilket Gud hade sagt till David och hans son Salomo: ”I detta hus och i Jerusalem, som jag har utvalt bland alla Israels stammar, ska jag låta mitt namn bo för evigt. Jag ska aldrig mer jaga bort Israeliterna från det land som jag gav deras[c] förfäder, om de bara håller allt jag befallt dem att hålla, hela lagen och alla bud och föreskrifter som de fått genom Mose.”

Men Manasse förledde folket i Juda och Jerusalem att göra mer ont än de folk som Herren hade utplånat för israeliterna.

10 Herren talade till Manasse och hans folk, med de brydde sig inte om det. 11 Då lät Herren den assyriske kungens härförare tåga mot honom. De tog honom till fånga, satte krokar i honom, band honom med kopparkedjor och förde honom till Babylon. 12 Då vädjade han i sin nöd till Herren, sin Gud, i bön, och ödmjukade sig inför Herren, sina fäders Gud. 13 När han bad till honom, lyssnade Herren och svarade på hans vädjan och lät honom återvända till Jerusalem och till sitt kungarike. Då insåg Manasse att det är Herren som är Gud.

14 Efter detta byggde han den yttre muren kring Davids stad väster om Gichon i dalen, till Fiskporten och runt Ofel, och han gjorde den mycket hög. Han tillsatte också befälhavare i alla befästa städer i Juda. 15 Han avlägsnade alla främmande gudar och avguden ur Herrens hus, liksom altaren han byggt på tempelberget och i Jerusalem och kastade ut dem från staden. 16 Sedan reparerade han Herrens altare, offrade gemenskapsoffer och tackoffer på det och uppmanade folket i Juda att tjäna Herren, Israels Gud. 17 Ändå fortsatte folket att offra på offerplatserna, men bara till Herren, sin Gud.

18 Manasses historia i övrigt och hans bön till Gud och vad siarna talade till honom i Herrens namn, finns nedtecknat i Israels kungars krönika. 19 Hans bön och hur han blev bönhörd, hans synd och otrohet och en förteckning över de ställen där han gjort offerplatser, rest asherapålar och gudabilder, innan han ödmjukade sig, finns nedtecknat i hans siares[d] krönika.

Amon regerar i Juda

(2 Kung 21:19-24)

20 När Manasse dog, begravdes han i sitt palats och hans son Amon blev kung efter honom.

21 Amon var tjugotvå år gammal när han blev kung, och han regerade i Jerusalem i två år. 22 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, precis som hans far Manasse hade gjort. Amon tillbad och offrade till alla de avgudar som hans far hade gjort, 23 men han ödmjukade sig inte inför Herren, som hans far Manasse hade gjort, utan ökade i stället skulden mer och mer. 24 Hans tjänare sammansvor sig mot honom och dödade honom i hans palats. 25 Men folket i landet dödade alla dem som sammansvurit sig mot kung Amon och gjorde hans son Josia till kung efter honom.

Footnotes:

  1. 32:4 Egentligen kungar; här singularis i enlighet med bl.a. Septuaginta.
  2. 32:22 Eller lät dem få fred på alla sidor; något olika i olika handskrifter.
  3. 33:8 Ordagrant: era
  4. 33:19 Eller Hosajs.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Johannes 18:19-40 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

19 Översteprästen ställde nu frågor till Jesus om hans lärjungar och hans undervisning. 20 Jesus svarade: ”Jag har talat öppet till världen. Jag har hela tiden undervisat i synagogorna och i templet där alla judar samlas. Jag har inte sagt något i hemlighet. 21 Varför frågar du mig då? Fråga dem som har hört vad jag har talat! De vet vad jag har sagt.”

22 När Jesus sa detta, gav en man ur tempelvakten som stod där honom en örfil och sa: ”Ska du svara översteprästen på det sättet?” 23 Men Jesus sa: ”Har jag sagt något fel, så säg vad det var för du slår väl inte en människa för att hon säger något som är rätt?”

24 Hannas skickade sedan Jesus bunden till översteprästen Kajafas.

25 Petrus stod fortfarande vid elden och värmde sig. Och där frågade man honom: ”Är inte du också en av hans lärjungar?” Men Petrus nekade: ”Nej, det är jag inte.”

26 Då sa en av översteprästens tjänare, en släkting till den man som Petrus hade huggit örat av: ”Visst såg jag dig därute i trädgården tillsammans med Jesus?”

27 Men Petrus nekade än en gång. Och i samma stund gol tuppen.

Jesus förhörs av Pilatus

(Matt 27:11-14; Mark 15:2-5; Luk 23:2-5)

28 Tidigt på morgonen fördes Jesus från översteprästen Kajafas till den romerska landshövdingens residens. Men själva stannade de utanför för de ville inte bli orena[a] utan kunna äta påskmåltiden. 29 Pilatus gick därför ut till dem och frågade: ”Vad är det ni anklagar den här mannen för?”

30 De svarade: ”Vi skulle inte ha överlämnat honom till dig om han inte hade varit en brottsling.”

31 Då sa Pilatus: ”Då kan ni döma honom efter er egen lag[b].”

Men judarna sa: ”Vi har ingen rätt att avrätta någon.” 32 Genom detta gick det i uppfyllelse som Jesus sagt när han avslöjade på vilket sätt han skulle dö.[c]

33 Pilatus gick då tillbaka in i residenset och kallade till sig Jesus och frågade: ”Är du judarnas kung?”

34 Jesus svarade: ”Är det du själv som vill veta eller har andra berättat för dig om mig?”

35 Men Pilatus sa: ”Jag är väl ingen jude! Ditt eget folk och översteprästerna har fört dig hit. Vad har du gjort?”

36 Då svarade Jesus: ”Mitt rike är inte av den här världen. Om det hade varit det, hade mina följeslagare kämpat för att jag inte skulle tas till fånga av judarna. Men nu är inte mitt rike härifrån.”

37 Pilatus frågade igen: ”Så du är alltså en kung?”

Jesus svarade: ”Det är du själv som kallar mig kung. Men jag har fötts och kommit hit till världen för att endast vittna om sanningen. Alla som är av sanningen lyssnar till vad jag säger.”

38 Då sa Pilatus: ”Vad är sanning?” Sedan gick han ut till judarna igen och sa: ”Jag finner honom inte skyldig till något.

Jesus skymfas – Pilatus villrådighet

(Matt 27:15-31; Mark 15:6-20; Luk 23:13-25)

39 Men det är sed att jag varje påsk friger en fånge åt er. Vill ni att jag ska släppa judarnas kung?”

40 Men de ropade tillbaka: ”Nej! Inte honom, utan Barabbas!” Men Barabbas var en upprorsmakare[d].

Footnotes:

  1. 18:28 Jfr not till Matt 8:8.
  2. 18:31 Pilatus syftar på Moses lag.
  3. 18:32 Jfr 12:32-33.
  4. 18:40 Det grekiska ordet lestes kan också betyda rövare, men i Mark 15:7 och i Luk 23:19 står att han deltagit i ett uppror. Samma ord används bl.a. av historikern Josefus om upprorsmakare och gerillasoldater.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes