Jerusalems synder

Ve över den upproriska

    och orena staden,
        förtryckets stad!
(A) Hon lyssnar inte till någon,
        hon tar inte emot tillrättavisning,
    litar inte på Herren
        och närmar sig inte sin Gud.
(B) Hennes styresmän därinne
        är rytande lejon,
    hennes domare är stäppvargar[a]
        som inget spar till morgonen.
(C) Hennes profeter är skrävlare,
        trolösa män.
    Hennes präster vanhelgar
        det som är heligt
    och gör våld på lagen.

(D) Herren är rättfärdig därinne,
        han gör inget orätt.
    Morgon efter morgon
        uppenbarar han sin dom,
            den uteblir aldrig.
    Men den orättfärdige
        vet inte av någon skam.

Jag utrotade hednafolk,
        deras murtorn förstördes.
    Jag lade deras gator öde,
        ingen gick där längre.
    Deras städer skövlades,
        tömda på folk och invånare.
Jag sade: ”Du ska frukta mig
        och ta emot tuktan.”
    Då skulle hennes boning
        inte utplånas eller drabbas
    av allt som jag bestämt
        som straff.
    Men i stället var de ivriga
        att[b] göra sina fördärvliga
            gärningar.

(E) Vänta därför på mig, säger Herren,
        på dagen då jag reser mig
            för att ta byte[c],
    för detta är mitt domslut:
        Jag ska samla folk
            och hämta riken
    för att ösa min vrede över dem,
        hela min glödande harm,
    för hela jorden ska förtäras
        av min lidelses eld.

Frälsning för en rest av Israel

(F) Då ska jag ge folken renade läppar,
    och de ska alla
        åkalla Herrens namn
    och tjäna honom tillsammans[d].
10 (G) Från landet bortom Nubiens floder[e]
    ska mina tillbedjare,
        mitt förskingrade folk,
            frambära offer åt mig.
11 (H) På den dagen
    ska du inte behöva skämmas
        för alla överträdelser
            du begått mot mig,
    för då ska jag rensa bort ur dig
        dem som stoltserar
            i högmod hos dig,
    och du ska inte längre
        förhäva dig på mitt heliga berg.
12 (I) Men jag ska lämna kvar i dig
    ett folk som är ödmjukt och svagt
        och har sin tillflykt
            i Herrens namn.
13 (J) De som är kvar av Israel
        ska inte göra orätt eller tala lögn,
    och ingen falsk tunga
        ska finnas i deras mun.
    De ska få beta och lägga sig ner
        utan att någon skrämmer dem.

14 (K) Jubla, dotter Sion,
        ropa av glädje, Israel!
    Var glad och fröjda dig
        av hela ditt hjärta,
            dotter Jerusalem!
15 (L) Herren har tagit bort
    straffdomarna från dig
        och röjt bort din fiende.
    Herren, Israels Kung, bor i dig.
        Du ska aldrig mer
            frukta något ont.

16 På den dagen ska det sägas
        till Jerusalem:
    ”Var inte rädd, Sion,
        låt inte dina händer sjunka!
17 (M) Herren din Gud bor i dig,
        en hjälte som frälser.
    Han gläder sig över dig med lust,
        han tiger stilla[f] i sin kärlek,
    han fröjdas över dig med jubel.”

18 (N) Jag ska samla dem
        som sörjer över högtiderna[g],
    dem som varit skilda från dig
        och nu bär föraktets börda.
19 (O) Se, på den tiden ska jag
        ta itu med alla som plågat dig.
    Jag ska frälsa de haltande
        och samla de fördrivna.
    Jag ska göra dem
        till lovsång och berömmelse
    över hela jorden
        där de varit så hånade.
20 På den tiden ska jag föra er hem,
        då ska jag samla er,
    för jag ska göra er
        till berömmelse och lovsång
            bland jordens alla folk
    när jag gör slut på er fångenskap
        inför era ögon, säger Herren.

Footnotes

  1. 3:3 stäppvargar   Annan översättning: ”kvällens vargar”.
  2. 3:7 var de ivriga att   Annan översättning: ”steg de upp tidigt för att”.
  3. 3:8 ta byte   Annan översättning (så Septuaginta): ”vittna”.
  4. 3:9 tillsammans   Ordagrant: ”med en enda axel”.
  5. 3:10 landet bortom Nubiens floder   Afrika bortom Nilen, den då kända världens bortre gräns.
  6. 3:17 tiger stilla   Andra handskrifter (Septuaginta): ”förnyar (dig)”.
  7. 3:18 sörjer över högtiderna   Att Herrens högtider (3 Mos 23, 5 Mos 16) inte kunde firas efter templets fall och folkets fördrivning (jfr Klag 1:4).