Sakarja 8
Svenska Folkbibeln 2015
Framtida välsignelse över Jerusalem
8 Och Herren Sebaots ord kom till mig. Han sade: 2 (A) Så säger Herren Sebaot:
Jag ivrar för Sion med stor iver,
med stor vrede ivrar jag för henne.
3 (B) Så säger Herren:
Jag ska vända åter till Sion
för att bo mitt i Jerusalem,
och Jerusalem ska kallas
”sanningens stad”
och Herren Sebaots berg
”det heliga berget”.
4 Så säger Herren Sebaot:
Än en gång ska det finnas
gamla män och kvinnor
på Jerusalems gator,
var och en med sin stav i handen
för sin höga ålders skull.
5 Och stadens gator ska vara fulla
av pojkar och flickor
som leker där.
6 (C) Så säger Herren Sebaot:
Även om det verkar
alltför underbart
för dem som är kvar
av detta folk i de dagarna,
skulle det då vara
alltför underbart också för mig?
säger Herren Sebaot.
7 (D) Så säger Herren Sebaot:
Se, jag ska frälsa mitt folk
från landet i öst
och från landet i väst.
8 (E) Jag ska låta dem komma
och bo i Jerusalem,
de ska vara mitt folk
och jag ska vara deras Gud
i sanning och rättfärdighet.
9 (F) Så säger Herren Sebaot:
Fatta mod, ni som i dessa dagar
hör dessa ord från profeterna
som talade när grunden lades
till Herren Sebaots hus,
templet som skulle byggas.
10 (G) Före den tiden
fick varken människor eller djur
lön för sin strävan.
Ingen hade ro för sina fiender,
vare sig han gick ut eller in,
för jag vände alla människor
mot varandra.
11 Men nu är jag inte längre
som i forna dagar
mot dem som är kvar av detta folk,
säger Herren Sebaot,
12 (H) för nu ska det sås i frid.
Vinstocken ska ge sin frukt,
jorden sin gröda
och himlen sin dagg.
Jag ska låta
dem som är kvar av detta folk
få ärva allt detta.
13 Och liksom ni,
både Juda hus och Israels hus,
har varit en förbannelse
bland hednafolken,
så ska ni nu när jag frälst er
bli en välsignelse.
Var inte rädda, fatta mod!
14 Så säger Herren Sebaot: Liksom jag beslöt att sända olycka över er när era fäder väckte min vrede, säger Herren Sebaot, och jag då inte ångrade det, 15 så har jag i denna tid åter beslutat att göra gott mot Jerusalem och Juda hus. Var inte rädda!
16 (I) Men detta är vad ni ska göra:
Tala sanning med varandra,
döm rätta domar i era portar,
domar som ger frid.
17 (J) Tänk inte ut ont mot varandra
i era hjärtan
och ha inte kärlek till falska eder,
för allt sådant hatar jag,
säger Herren.
18 Herren Sebaots ord kom till mig. Han sade: 19 (K) Så säger Herren Sebaot:
Fastedagarna i fjärde, femte,
sjunde och tionde månaden[a]
ska för Juda hus
bli till fröjd och glädje,
till glada högtider.
Och ni ska älska sanning och frid.
Hedningarnas frälsning
20 (L) Så säger Herren Sebaot:
Än en gång ska folk komma hit,
ja, många städers invånare.
21 (M) Och de som bor i en stad
ska gå till en annan och säga:
”Låt oss gå och bönfalla inför Herren
och söka Herren Sebaot.
Jag själv ska också gå.”
22 Ja, många folk
och mäktiga hednafolk
ska komma och söka
Herren Sebaot i Jerusalem,
och de ska åkalla Herren.
23 Så säger Herren Sebaot: På den tiden ska tio män av alla språk och folk ta tag i mantelfållen på en judisk man och säga: ”Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er.”
Footnotes
- 8:19 fjärde, femte, sjunde och tionde månaden Den tionde månaden (jan år 588 f Kr) inleddes belägringen av Jerusalem (2 Kung 25:1). Den fjärde månaden år 587 f Kr (juli) flydde kung Sidkia (Jer 52:6), den femte månaden (augusti) föll staden (2 Kung 25:25) och den sjunde månaden (oktober) mördades ståthållaren Gedalja (2 Kung 25:25).
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation