Herrens dag kommer

14 (A) Se, Herrens dag kommer!

    Då ska man dela bytet bland er,
(B) för jag ska samla alla hednafolk
        till strid mot Jerusalem.
    Staden kommer att intas,
        husen plundras
            och kvinnorna våldtas.
    Halva staden ska föras bort
        i fångenskap.
    Men de som är kvar av folket
        ska inte utrotas ur staden.

(C) Sedan ska Herren gå ut i strid
        mot dessa hednafolk,
    så som han stred förr
        på drabbningens dag.
På den dagen ska han stå
    med sina fötter på Olivberget,
        mitt emot Jerusalem, österut.
    Och Olivberget ska klyvas mitt itu,
        från öster till väster,
            till en väldig dal.
    Hälften av berget ska vika mot norr
        och andra hälften mot söder.
(D) Och ni ska fly ner i dalen[a]
        mellan mina berg,
    för dalen mellan bergen
        ska sträcka sig till Asal.
    Ni ska fly som när ni flydde
        för jordbävningen[b]
            på Juda kung Ussias tid.
    Då ska Herren min Gud komma
        och alla heliga med dig.

(E) Det ska ske på den dagen
        att ljuset är borta,
    himlens ljus ska förmörkas.
(F) Det blir en särskild dag,
    känd av Herren,
        inte dag och inte natt.
    Men det ska ske
        att när aftonen kommer
            blir det ljust.

(G) Det ska ske på den dagen
    att levande vatten[c] ska strömma
        från Jerusalem,
    hälften mot Östra havet
        och hälften mot Västra havet.
    Både sommar och vinter
        ska det vara så.
(H) Herren ska vara kung
        över hela jorden.
    På den dagen ska
        Herren vara en
            och hans namn ett.

10 (I) Hela landet, från Geba till Rimmon söder om Jerusalem, ska förvandlas till en slätt. Men staden ska vara upphöjd och förbli på sin plats, från Benjaminsporten till den förra portens plats, till Hörnporten, och från Hananeltornet till de kungliga vinpressarna.

11 (J) Folket ska bo där i ro,
    och ingen förbannelse[d]
        ska finnas mer.
    Jerusalem ska bo i trygghet.

12 Detta är den plåga med vilken Herren ska slå alla de folk som drar ut mot Jerusalem:

Han ska låta deras kött ruttna
        medan de ännu står på sina fötter,
    deras ögon ska ruttna i sina hålor
        och deras tunga ska ruttna
            i deras mun.

13 Det ska ske på den dagen
    att Herren ska sända
        stor förvirring bland dem.
    Den ene ska bära hand
        på den andre
    och lyfta sin hand
        mot den andres.
14 Också Juda ska föra krig i Jerusalem.
    Och skatter ska samlas
        från alla folk runt omkring,
    guld, silver och kläder
        i stora mängder.
15 Plågan ska på samma sätt
        drabba hästar och mulåsnor,
    kameler och åsnor
        och alla andra djur där i lägren.

Hednafolken ska tillbe Kungen

16 (K) Det ska ske att var och en som är kvar av alla de hednafolk som kom emot Jerusalem ska dra dit upp, år efter år, för att tillbe Kungen, Herren Sebaot, och fira lövhyddohögtiden. 17 (L) Men om någon av jordens folkstammar inte drar upp till Jerusalem för att tillbe Kungen, Herren Sebaot, blir det inget regn över dem. 18 Om Egyptens folkstam inte drar upp och kommer dit, blir det heller inget regn över dem. Detta blir den plåga som Herren låter drabba de hednafolk som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden. 19 Det blir straffet som drabbar Egypten, straffet som drabbar alla hednafolk som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden.

20 (M) På den dagen ska det stå på hästarnas bjällror: ”Helgad åt Herren”, och grytorna i Herrens hus ska vara som offerskålarna framför altaret. 21 (N) Varje gryta i Jerusalem och Juda ska vara helgad åt Herren Sebaot, och alla som offrar ska komma och ta en sådan för att tillaga köttet. Ingen kanané[e] ska mer finnas i Herren Sebaots hus på den dagen.

Footnotes

  1. 14:5 ni ska fly ner i dalen   Andra handskrifter (så Septuaginta): ”dalen ska blockeras” (även senare i versen).
  2. 14:5 jordbävningen   Spår av en kraftig jordbävning ca 760 f Kr har hittats i ruinerna av galileiska Hasor. Den nämns även i Amos 1:1. Kung Ussia regerade ca 792-740 f Kr (se 2 Krön 26).
  3. 14:8 levande vatten   Friskt, rinnande vatten, symbol för Anden. Jfr Jer 2:13, Hes 47, Joh 4:10, 7:38.
  4. 14:11 förbannelse   Hebr. chérem kan också översättas ”förintelse” (jfr Mal 4:6). Jfr dock Upp 22:3.
  5. 14:21 ingen kanané   Avgudadyrkande folk (5 Mos 7, Esra 9:1). Annan översättning: ”köpman” (jfr Matt 21:12, Joh 2:14).