A A A A A
Bible Book List

Romarbrevet 9 Svenska Folkbibeln (SFB)

Det sanna Israel

Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger inte. Mitt samvete betygar det också i den helige Ande, ty jag har stor sorg och ständig vånda i mitt hjärta. Jag skulle önska att jag själv vore fördömd och skild från Kristus i mina bröders ställe - mina landsmän efter härstamning. De är israeliter, de har barnaskapet och härligheten, förbunden och lagen, tempelgudstjänsten och löftena. De har fäderna, och från dem har Kristus kommit som människa, han som är över allting, Gud, prisad i evighet, amen.

Detta inte sagt som om Guds ord skulle ha blivit om intet. Ty Israel är inte alla som kommer från Israel, och inte heller är alla Abrahams efterkommande hans barn. Nej,Isaks efterkommande skall räknas som dina barn.[a] Det vill säga: Guds barn är inte de som är barn genom naturlig härkomst, men löftets barn räknas som hans efterkommande. Ty ett löftesord var detta:Vid denna tid skall jag komma tillbaka, och då skall Sara ha en son.[b]

Guds rätt att välja

10 Men inte bara det, Rebecka fick två söner med en och samme man, vår fader Isak. 11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont, sades det till henne: Den äldre skall tjäna den yngre.[c] Det blev sagt för att Guds beslut att välja vem han vill skulle stå fast och inte bero på gärningar utan på honom som kallar. 12  13 Det står ju skrivet: Jakob älskade jag, men Esau hatade jag.[d]

14 Vad skall vi då säga? Att Gud är orättfärdig? Naturligtvis inte! 15 Han säger till Mose: Jag vill vara barmhärtig mot den som jag är barmhärtig mot, och jag vill förbarma mig över den som jag förbarmar mig över.[e] 16 Alltså beror det inte på någon människas vilja eller strävan utan på Guds barmhärtighet. 17 Skriften säger ju till farao: Just därför lät jag dig träda fram, att jag på dig skulle visa min makt och att mitt namn skulle förkunnas över hela jorden.[f] 18 Alltså är han barmhärtig mot vem han vill och vem han vill förhärdar han.

19 Nu säger du kanske till mig: Varför förebrår han oss då? Vem kan stå emot hans vilja? 20 Men du, människa, vem är du som går till rätta med Gud? Inte kan väl det som formas säga till den som formar det: Varför gjorde du mig sådan? 21 Har inte krukmakaren den rätten över leret att av samma klump göra ett kärl för hedrande användning och ett annat för mindre hedrande? 22 Men om nu Gud, fastän han ville visa sin vrede och göra sin makt känd, ändå med stort tålamod hade haft fördrag med vredens kärl, som var färdiga att förstöras, vad har du då att säga? 23 Och om han gjorde detta för att göra sin härlighets rikedom känd på barmhärtighetens kärl, som han i förväg har berett för härligheten? 24 Det är ju oss han har kallat, och det inte endast från judarna utan också från hednafolken. 25 Så säger han genom Hosea: Det folk som inte var mitt skall jag kalla mitt folk, och henne som jag inte älskade skall jag kalla min älskade.[g] 26 Och på den plats där det sades till dem: Ni är inte mitt folk, där skall de kallas den levande Gudens barn.[h] 27 Men om Israel utropar Jesaja: Om än Israels barn vore talrika som havets sand, skall bara en rest bli frälst.[i] 28 Ty snabbt och slutgiltigt skall Herren hålla räkenskap på jorden. 29 Jesaja har också förutsagt: Om Herren Sebaot[j] inte hade lämnat kvar några efterkommande åt oss, då hade vi blivit som Sodom, då hade vi blivit som Gomorra.[k]

Israels egenrättfärdighet

30 Vad skall vi då säga? Jo, att hedningarna, som inte strävade efter rättfärdighet, vann rättfärdigheten, den rättfärdighet som kommer av tro. 31 Israel däremot, som strävade efter att uppfylla den lag som ger rättfärdighet, har inte nått fram till den lagen. 32 Varför? Därför att de inte sökte rättfärdigheten av tro, utan tänkte sig kunna vinna rättfärdigheten genom gärningar. De har snubblat på stötestenen, 33 så som det står skrivet:Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa till fall. Men den som tror på honom skall inte stå där med skam.[l]

Footnotes:

  1. Romarbrevet 9:7 1 Mos 21:12.
  2. Romarbrevet 9:9 1 Mos 18:10.
  3. Romarbrevet 9:11 1 Mos 25:23.
  4. Romarbrevet 9:13 Mal 1:2f.
  5. Romarbrevet 9:15 2 Mos 33:19.
  6. Romarbrevet 9:17 2 Mos 9:16.
  7. Romarbrevet 9:25 Hos 2:23.
  8. Romarbrevet 9:26 Hos 1:10.
  9. Romarbrevet 9:27 Jes 10:22f.
  10. Romarbrevet 9:29 Herren Sebaot Ett hebreiskt uttryck som betyder "härskarornas Herre".
  11. Romarbrevet 9:29 Jes 1:9.
  12. Romarbrevet 9:33 Jes 8:14, 28:16.
Svenska Folkbibeln (SFB)

1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln

Romarbrevet 9 Nya Levande Bibeln (SVL)

Israel är Guds utvalda folk

1-3 Mitt kära Israel, mitt folk! Mina judiska bröder! Vad jag längtar efter att ni ska komma till Kristus. Mitt hjärta känns tungt, och jag sörjer bittert dag och natt för er skull. Kristus vet, och den helige Ande vet, att jag inte överdriver när jag säger att jag skulle vara villig att bli förlorad för evigt om detta kunde rädda er.

Gud har gett er så mycket, men ändå vill ni inte lyssna till honom. Han tog er som sitt speciellt utvalda folk och ledde er med sin egen härlighet i form av ett lysande moln och talade om för er hur mycket han ville välsigna er. Han gav er sina regler för det dagliga livet, så att ni kunde veta vad han ville att ni skulle göra. Han lät er tillbe honom, och gav er stora löften.

Ni hade stora gudsmän som förfäder, och Kristus själv var en av er, en jude i fråga om sin mänskliga härkomst, och som nu regerar över allting. Pris ske Gud i evighet!

Har då Gud misslyckats med att uppfylla sina löften till judarna? Hans löften gäller bara dem som är sanna judar, och alltså inte alla som är födda i judiska familjer.

Enbart det faktum att de härstammar från Abraham gör dem inte till Abrahams verkliga barn. För Skrifterna säger att löftet gäller bara för Abrahams son Isak och Isaks barn, även om Abraham också hade andra barn.

Detta betyder att inte alla Abrahams barn är Guds barn, utan bara de som tror på det löfte om frälsning som Gud gav till Abraham.

För Gud hade lovat: Nästa år ska jag ge dig och Sara en son.

10-11 ,

12-13 Och många år senare, när Isak hade växt upp och gift sig och hans hustru Rebecka skulle föda sina tvillingbarn, sa Gud åt henne att Esau, barnet som föddes först, skulle bli tjänare åt tvillingbrodern Jakob. Precis som Skrifterna säger: Jag valde att välsigna Jakob, men inte Esau. Och Gud sa detta redan innan barnen var födda, innan de hade gjort något, vare sig gott eller ont. Detta bevisar att Gud gjorde vad han hade bestämt sig för att göra från början. Det skedde inte på grund av vad barnen gjorde, utan på grund av vad Gud ville.

14 Var Gud orättvis? Naturligtvis inte!

15 För Gud hade sagt till Mose: Om jag vill vara god mot någon, så är jag det. Och jag ska förbarma mig över vem jag vill.

16 Därför ges Guds välsignelser inte bara för att någon bestämmer sig för att få del av dem, eller arbetar intensivt för att få dem. De ges därför att Gud visar sin kärlek mot vem han vill.

17 Egyptens kung Farao är ett exempel på detta. Gud sa till honom att han hade gett honom makt för att visa sin väldiga kraft genom honom, så att hela världen skulle höra om Guds härliga namn.

18 Gud är alltså god mot somliga, bara därför att han vill vara det, och han gör så att somliga vägrar att lyssna till honom.

19 Varför anklagar då Gud dem för att de inte lyssnar? Har de inte gjort just vad han lett dem till att göra?

20 Nej, säg inte det! Vem är du som kritiserar Gud? Ska föremålet säga till den som har tillverkat det: Varför har du gjort mig så här?

21 När en människa tillverkar en kruka av lera, har hon då inte rätt att av samma lera göra en vacker kruka att ställa blommor i och en annan att slänga skräp i?

22 Har inte Gud all rätt att visa sin vrede och makt mot dessa som bara duger till att kastas bort och som han har haft tålamod med så länge?

23-24 Och har han inte rätt att välja andra, sådana som oss, som är gjorda för att fyllas av hans härlighets rikedomar - vare sig vi är judar eller inte. Har han inte rätt att vara kärleksfull mot oss, så att alla kan se hur stor hans härlighet är?

25 Gud säger ju genom profeten Hosea att han ska söka sig andra barn som inte kommer från den judiska familjen, och han ska älska dem, även om ingen har älskat dem förut.

26 Om alla som inte är judar har han förut sagt: Ni är inte mitt folk. De ska nu kallas den levande Gudens söner.

27 Profeten Jesaja utropade om judarna att även om de kunde räknas i miljoner, så skulle bara ett litet antal bli räddade.

28 För Herren kommer att verkställa sin dom över jorden, snabbt och en gång för alla.

29 Och Jesaja säger på ett annat ställe, att om det inte var för Guds barmhärtighets skull, så skulle alla judar förintas, varenda en, precis som alla förintades i städerna Sodom och Gomorra.

Israels folks otro

30 Vad ska vi då säga om allt detta? Jo, att Gud har gett alla en möjlighet att bli frigivna genom att tro, även om de egentligen inte sökt Gud.

31 Men judarna, som har ansträngt sig så mycket för att komma i ett rätt förhållande till Gud genom att lyda hans lagar, har aldrig lyckats.

32 Varför inte? Därför att de har försökt bli frälsta genom att följa lagen och utföra egna goda gärningar i stället för att hålla sig till tron på Kristus. De har snavat över den sten,

33 som Gud varnade dem för i Skrifterna när han sa: Jag har lagt en sten i vägen för judarna, som många kommer att snava över. Men de som tror kommer aldrig att bli besvikna.

Nya Levande Bibeln (SVL)

Nya Levande Bibeln (Swedish New Living Bible)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.

Viewing of
Cross references
Footnotes