Add parallel Print Page Options

Det slagna folkets klagan

44 För körledaren. Av Korachs ättlingar. Maskil.

Gud, vi har hört, våra fäder har berättat för oss
    om dina gärningar du gjorde på deras tid, för länge sedan.
Du drev ut de främmande folken och satte dit våra fäder i stället.
    Du krossade de andra folken, men våra fäder lät du blomstra.
De tog inte landet med sitt eget svärd,
    och deras egen styrka gav dem ingen räddning,
utan din mäktiga hands kraft och ljuset från ditt ansikte,
    för du älskade dem.

Du är min kung och min Gud,
    som ger en befallning om räddning för Jakob.
Med din hjälp ska vi slå ner våra motståndare
    och i ditt namn trampa ner våra fiender.
Jag litar inte på min båge,
    och mitt svärd kan inte rädda mig.
Men du räddar oss från våra fiender,
    du låter våra motståndare komma på skam.
Vi är alltid stolta över Gud,
    vi prisar ditt namn för evigt. Séla

10 Men nu har du visat bort oss och förödmjukat oss,
    och du drar inte ut med våra härar.
11 Du tvingade oss att vända för fienden,
    och våra motståndare tog byte.
12 Du tillät att vi åts upp som slaktfår
    och skingrades bland folken.
13 Du sålde ditt folk för ingenting
    men gjorde ingen vinst.

14 Du gjorde oss till åtlöje för våra grannar,
    till spott och spe för dem som bor omkring oss.
15 Du har gjort oss till en visa bland folken,
    något man skakar huvudet åt.
16 Jag har ständigt min vanära framför mig,
    och mitt ansikte höljs i skam
17 när jag hör dem som hånar och smädar,
    och när jag ser fienden och hämnaren.

18 Allt detta har kommit över oss,
    trots att vi aldrig har glömt dig.
    Vi har inte heller överträtt ditt förbund.
19 Våra hjärtan har inte vänt sig från dig,
    och våra steg har inte vikit av från din väg.
20 Ändå har du krossat oss på schakalernas ställe,[a]
    höljt oss i ett djupt mörker.

21 Om vi hade glömt vår Gud
    och i stället sträckt våra händer mot en annan gud,
22 skulle då inte Gud genast upptäcka det,
    han som känner hjärtats hemligheter?
23 Det är för dig som vi dagen lång dödas
    och räknas som slaktfår.

24 Vakna, Herre! Varför sover du?
    Res dig upp! Förkasta oss inte för alltid!
25 Varför gömmer du ditt ansikte för oss
    och glömmer vårt lidande och förtryck?

26 Vi har sjunkit ner i stoftet,
    våra kroppar ligger nertryckta i jorden.
27 Grip in, kom till vår hjälp!
    Befria oss i din nåd.

Footnotes

  1. 44:20 Uttrycket kan vara ett talesätt för att beskriva ödeläggelse och förstörelse.