Oskyldigt anklagad

35 Av David.

Herre, kämpa mot dem
        som kämpar mot mig,
    strid mot dem
        som strider mot mig!
Grip sköld och skydd
    och kom till min hjälp,
dra fram spjutet
    och spärra vägen
        för mina förföljare.
    Säg till min själ:
        "Jag är din frälsning!"

(A) Låt dem som vill ta mitt liv
        få skam och vanära,
    låt dem som planerar min olycka
        tvingas tillbaka med skam.
(B) Låt dem bli som agnar för vinden,
    låt Herrens ängel driva bort dem.
(C) Låt deras väg bli mörk och hal,
    låt Herrens ängel förfölja dem.
(D) Utan orsak dolde de sin nätgrop
        för att fånga mig,
    utan orsak grävde de den
        för att ta mitt liv.
(E) Låt fördärvet drabba dem oväntat,
        låt dem fastna i nätet de lagt ut
    och falla i gropen
        till sitt eget fördärv.

(F) Min själ ska jubla i Herren
    och glädjas över hans frälsning.
10 Varje ben i min kropp ska säga:
        "Herre, vem är som du?
    Du räddar den svage
        från hans överman,
    den svage och fattige
        från den som plundrar honom."

11 (G) Falska vittnen träder fram,
    de frågar mig om saker jag inte vet.
12 (H) De lönar mig med ont mot gott,
    min själ är övergiven.

13 (I) Men jag gick i sorgdräkt
        när de var sjuka,
    jag späkte min själ med fasta
        och bad med böjt huvud[a].
14 Jag gjorde som för min vän,
        som för min bror,
    jag gick sorgklädd och böjd
        som när man sörjer sin mor.

15 (J) Men när jag faller
        gläder de sig och gaddar ihop sig,
    uslingar jag inte känner
        gaddar ihop sig mot mig.
    De river i mig utan uppehåll.
16 (K) Bland gudlösa som hånar
        för en kaka bröd[b]
    gnisslar de tänder mot mig.

17 (L) Herre, hur länge ska du se på?
    Befria min själ från deras härjningar,
        mitt dyrbara liv från lejonen.
18 (M) Jag ska tacka dig
        i den stora församlingen,
    prisa dig bland mycket folk.

19 (N) Låt inte mina svekfulla[c] fiender
        få triumfera över mig,
    låt inte dem som hatar mig
        utan orsak
    få blinka med ögonen.
20 Det är inte frid de talar,
    de tänker ut svekfulla ord
        mot de stilla i landet.
21 (O) De spärrar upp sina gap mot mig,
    de säger: "Haha, haha!
        Vi har sett det med egna ögon!"

22 (P) Du ser det, Herre.
    Var inte tyst, Herre,
        var inte långt från mig.
23 (Q) Vakna, res dig till mitt försvar,
    ta dig an min sak,
        min Gud och Herre!
24 (R) Döm mig efter din rättfärdighet,
        Herre min Gud!
    Låt dem inte triumfera över mig,
25 låt dem inte få säga i sina hjärtan:
        "Haha! Precis som vi ville!"
    Låt dem inte få säga:
        "Vi slukade honom!"
26 (S) Låt alla som gläds åt min olycka
        få skämmas och blygas,
    låt dem som förhäver sig över mig
        kläs i skam och vanära.

27 (T) Men låt dem som unnar mig min rätt
        få jubla och glädjas,
    låt dem alltid få säga:
        "Herren är stor,
            han unnar sin tjänare frid!"
28 (U) Då ska min tunga
    förkunna din rättfärdighet,
        ditt lov dagen lång.

Footnotes

  1. 35:13 bad med böjt huvud   Annan översättning: "min bön återvände till min famn".
  2. 35:16 Bland gudlösa som hånar för en kaka bröd   Andra handskrifter (Septuaginta): "De prövar mig, de hånar mig hånfullt, så".
  3. 35:19 svekfulla   Annan översättning: "oförtjänta".