Tröst i svår nöd

102 Bön av en plågad som i vanmakt utgjuter sin sorg inför Herren.

Herre, hör min bön,
    låt mitt rop komma inför dig!
(A) Dölj inte ditt ansikte för mig
        när jag är i nöd.
    Vänd ditt öra till mig,
        skynda dig att svara
            när jag ropar!

Mina dagar försvinner som rök,
    mina ben brinner som eld.
Mitt hjärta är bränt
        och visset som gräs,
    för jag glömmer att äta mitt bröd.
[a]Efter all min högljudda suckan
    är jag bara skinn och ben.
Jag är som en pelikan i öknen,
    som en uggla bland ruiner.
Jag ligger vaken,
    jag är som en ensam fågel
        på taket.
[b]Mina fiender hånar mig dagen lång,
    mina häcklare använder mig
        som en svordom.
10 [c]Jag äter aska som bröd
    och blandar min dryck med tårar,
11 på grund av din vrede och harm.
    Du har gripit mig
        och kastat bort mig.
12 [d]Mina dagar är
        som en utdragen skugga,
    jag vissnar som gräs.

13 [e]Men du, Herre, tronar för evigt,
    ihågkommen av släkte efter släkte.
14 [f]Du ska gripa in
    och förbarma dig över Sion,
        det är dags att du visar det nåd.
    Ja, tiden är inne,
15 för dina tjänare älskar dess stenar,
    de lider med dess grus.

16 [g]Folken ska vörda Herrens namn
    och jordens alla kungar
        din härlighet,
17 när Herren bygger upp Sion
    och visar sig i sin härlighet.
18 Han vänder sig till
        den utblottades bön
    och föraktar den inte.
19 [h]Det ska skrivas ner
        för ett kommande släkte,
    ett folk som han skapar
        ska prisa Herren,
20 för han blickar ner
        från sin heliga höjd,
    Herren ser ner
        från himlen till jorden
21 [i]för att höra den fångnes klagan
    och befria dödens barn.
22 Herrens namn
        ska förkunnas i Sion
    och hans lov i Jerusalem,
23 [j]när folk och riken samlas
    för att tjäna Herren.

24 Han har försvagat min kraft
        på vägen,
    han har förkortat
        mina dagar.
25 [k]Jag sade: Min Gud,
        ryck inte bort mig
            mitt i livet!
    Dina år varar
        från släkte till släkte.

26 [l]För länge sedan[m]
        lade du jordens grund,
    himlarna är dina händers verk.
27 [n]De ska gå under,
        men du ska bestå.
    De ska alla nötas ut som kläder,
        du ska byta ut
    dem som en mantel
        och de försvinner[o].
28 Men du är densamme,
    och dina år har inget slut.
29 [p]Dina tjänares barn
        ska bo i trygghet
    och deras ättlingar
        bestå inför dig.

En betryckt ung mans bön

En bön när jag hade stora problem.1-2 Herre, hör min bön! Lyssna till mitt rop om hjälp!

Vänd dig inte bort från mig när olycka har drabbat mig. Lyssna och svara mig med detsamma,

4-5 för mina dagar försvinner som rök. Min hälsa vacklar, och febern bränner i min kropp. Mat smakar mig inte längre och jag har förlorat aptiten.

Jag har magrat. Jag är bara skinn och ben och jag jämrar mig högt.

Jag är som en gam långt ute i vildmarken, som en ensam uggla i öknen.

Jag ligger vaken och kan inte sova, ja, jag är lika ensam som en sparv som sitter övergiven på taket.

Mina fiender jagar mig dag efter dag. De svär över mig.

10-11 Därför att du är arg på mig måste jag äta aska i stället för bröd. Jag gråter ständigt och mina tårar blandar sig med det jag dricker. Du har stött bort mig.

12 Mitt liv försvinner lika hastigt som kvällens skuggor. Jag vissnar som gräset.

13 Men du, Herre, är kungars kung, och din berömmelse kommer att bestå i alla tider.

14 Jag vet att du ska gripa in och visa barmhärtighet mot Jerusalem. Nu är det dags att visa medlidande med staden. Nu är den tiden inne.

15 Ditt folk älskar till och med varje sten i stadens murar, trots att de ligger i ruiner.

16-17 Men Herren ska bygga upp dem på nytt för att visa hur stor han är. Då kommer folken att frukta honom och kungarna på jorden ska erkänna hans makt.

18 Han ska lyssna till de hjälplösas böner och till allt vad de ber om.

19 Jag skriver ner detta för att kommande generationer också ska kunna prisa Herren för allt han har gjort, ja, så att de som ännu inte är födda ska kunna prisa Herren.

20 Säg till dem att Gud från sitt tempel i himlen såg ner till oss här på jorden.

21 Han hörde folkets klagan, och de som var dödsdömda befriade han.

22-23 Därför ska folk från hela världen samlas i Jerusalem för att prisa honom. I hela staden kommer man då att sjunga lovsånger, och många folk och folkslag kommer för att tjäna honom.

24 Han har gjort mig kraftlös trots att jag är i mina bästa år. Han har gjort mig gammal i förtid.

25 Därför ropar jag till honom: Gud, du som lever i evighet! Låt mig inte dö nu när jag är ung.

26 Gud, för länge sedan lade du jordens grund och skapade himlen med dina händer.

27 Allt detta ska försvinna, men du består i evighet. Ja, allt kommer att falla sönder som gamla utslitna kläder, som du kastar bort och byter ut mot nya.

28 Men själv blir du aldrig gammal. Du lever i evighet, och dina år tar aldrig slut.

29 Dina tjänares barn ska tryggt leva vidare, generation efter generation, och du ska beskydda dem.