Add parallel Print Page Options

Länge leve fredskungen

72 Gud, hjälp kungen att i ditt ställe döma med rättvisa. Låt din rättfärdighet också bli hans.

Hjälp honom att regera opartiskt över ditt folk, och ge de rättslösa sin rätt.

När han regerar ska fred och välstånd råda i landet.

Han ska försvara de fattiga och behövande och krossa deras förtryckare.

Han ska regera så länge jorden består, och så länge som människan finns.

Hans sätt att styra landet ska vara som ett uppfriskande vårregn, som med sina skurar vattnar jorden!

Godhet och rättvisa ska blomstra under hans regering och fred och välstånd ska råda till tidens slut.

Hans välde ska sträcka sig från hav till hav, från floden Eufrat till jordens ändar.

Folken som bor i öknen ska böja sig för honom och hans fiender ska kasta sig ner med ansiktet mot marken.

10 Kungarna runt Medelhavet, de som kommer från Tarsis och öarna, och kungarna från Arabien och Etiopien, ska alla komma med sina gåvor.

11 Ja, kungar ska komma från alla håll och alla ska de buga sig för honom! Ja, alla folk ska tjäna honom!

12 Han tar hand om hjälplösa och fattiga när de ropar till honom.

13 Han känner medlidande med svaga och behövande, och bevarar dem från en säker död.

14 Han räddar dem undan våld och förtryck, för deras liv är dyrbara för honom.

15 Länge leve kungen! Han ska få guld från Arabien, och man ska alltid be för honom. Hans folk ska alltid välsigna honom.

16 Låt det bli rika skördar i hela landet. Låt skördarna på bergssluttningarna bli lika frodiga som Libanons skogar. Låt våra städer bli lika fyllda av människor som ängarna är fyllda med gräs.

17 Kungens namn ska man aldrig glömma. Så länge solen finns till ska människor tala om honom, och alla ska bli välsignade av honom, ja, alla folk kommer att prisa honom.

18 Välsignad vare Herren Gud, Israels Gud, han som själv gör allt detta underbara!

19 Välsignat vare hans namn i evighet! Hela jorden ska fyllas av hans härlighet! Amen, ja, amen!

20 (Här slutar bönerna av David, Isais son.)

72 Av Salomo. Gud, giv åt konungen dina rätter och din rättfärdighet åt konungasonen.

Han döme ditt folk med rättfärdighet och dina betryckta med rätt.

Bergen bäre frid åt folket, så ock höjderna, genom rättfärdighet.

Han skaffe rätt åt de betryckta i folket, han frälse de fattiga och krosse förtryckaren.

Dig frukte man, så länge solen varar, och så länge månen skiner, från släkte till släkte.

Han vare lik regnet som faller på ängen, lik en regnskur som vattnar jorden.

I hans dagar blomstre den rättfärdige, och stor frid råde, till dess ingen måne mer finnes.

Må han härska från hav till hav och ifrån floden intill jordens ändar.

För honom buge sig öknens inbyggare, och hans fiender slicke stoftet.

10 Konungarna från Tarsis och havsländerna hembäre skänker, konungarna av Saba och Seba bäre fram gåvor.

11 Ja, alla konungar falle ned för honom, alla hedningar tjäne honom.

12 Ty han skall rädda den fattige som ropar och den betryckte och den som ingen hjälpare har.

13 Han skall vara mild mot den arme och fattige; de fattigas själar skall han frälsa.

14 Ifrån förtryck och våld skall han förlossa deras själ, och deras blod skall aktas dyrt i hans ögon.

15 Må han leva; må man föra till honom guld från Saba. Ständigt bedje man för honom, alltid välsigne man honom.

16 Ymnigt växe säden i landet, ända till bergens topp; dess frukt må susa likasom Libanons skog; och folk blomstre upp i städerna såsom örter på marken.

17 Hans namn förblive evinnerligen; så länge solen skiner, fortplante sig hans namn. Och i honom välsigne man sig; alla hedningar prise honom säll.

18 Lovad vare HERREN Gud, Israels Gud, som allena gör under!

19 Och lovat vare hans härliga namn evinnerligen, och hela jorden vare full av hans ära! Amen, Amen.

20 Slut på Davids, Isais sons, böner.