Add parallel Print Page Options

Gud rår på mina fiender

Skriven av David när kung Saul hade satt vakter vid hans hus för att fånga och döda honom.1-2 Min Gud, rädda mig från mina fiender, skydda mig från dem som har kommit för att förgöra mig!

Rädda mig från dessa blodtörstiga män! Rädda mig från dessa mördare!

Ser du inte att de lurar på mig för att ta mitt liv. De gör allt vad de kan för att döda mig,

men, Herre, jag har inte gjort något som förtjänar döden. Herre, vakna! Se vad som händer!

Herre, du är Gud. Du är Herre över himmel och jord, och du är Israels Gud! Grip in och straffa alla främmande folk som omger oss! Skona inte dessa ogudaktiga, opålitliga män.

På kvällen smyger de fram och spionerar. De liknar hundar som ylande stryker omkring i staden.

Jag hör hur de förolämpar och förbannar dig, Gud, för de tror att ingen hör dem.

Men du skrattar åt dem, Herre! Du hånler åt dessa hedningar!

10 Gud, du är min styrka! Jag vill sjunga en lovsång till dig, för du ger mig den trygghet jag behöver.

11 Min Gud, du älskar mig, och du ska komma till min hjälp. Du ska låta mig få se hur mina fiender besegras.

12 Döda dem inte för då faller de lätt i glömska. Låt dem i stället irra omkring rastlösa, Herre, innan du slutligen låter dem gå under.

13-14 Dessa stolta lögnare som svär och förbannar, förgör dem i din vrede! Utplåna dem! Låt alla få reda på att Gud regerar i Israel och kommer att regera i hela världen.

15-16 Mina fiender stryker omkring i staden hela natten. De skäller och ylar som hundar som letar efter mat utan att hitta något.

17 Men varje dag vill jag sjunga högt om din makt och din barmhärtighet, för du har varit min borg, en trygg plats mitt i mina svårigheter.

18 Gud, du är min styrka. Till dig sjunger jag min lovsång. Du älskar mig, och du är för mig en säker borg.