Add parallel Print Page Options

I livsfara

143 Herre, hör min bön! Svara när jag ropar till dig, för du håller dina löften.

Ställ mig inte inför rätta, för ingen är oskyldig i dina ögon.

Mina fiender förföljde mig och tog mig till fånga. De har slagit ner mig till marken och de tvingar mig att ligga i mörker, precis som de som ligger i graven.

Därför har jag förlorat allt mitt hopp och är förlamad av skräck.

Jag minns de fantastiska under som du gjorde förr.

Jag sträcker mig mot dig, ja, jag längtar efter dig precis som ett förtorkat land törstar efter regn.

Kom snart, Herre, och svara mig, för jag blir alltmer deprimerad. Vänd dig inte bort från mig, för då kommer jag att dö.

Påminn mig varje morgon om din godhet, för jag litar på dig. Visa mig den väg jag ska gå! Jag behöver dig!

Rädda mig från mina fiender! Herre, jag flyr till dig, för det är bara hos dig som jag kan gömma mig.

10 Hjälp mig att leva som du vill, för du är min Gud. Låt din gode Ande leda mig på rätta vägar.

11 Herre, stå vid ditt ord. Det kommer att ge ditt namn ära. Led mig ut ur alla svårigheter.

12 Eftersom du är kärleksfull och god mot mig, ber jag dig att utplåna alla mina fiender och döda alla som tänker skada mig, för jag är din tjänare.

143 En psalm av David. HERRE, hör min bön, lyssna till min åkallan, svara mig i din rättfärdighet, för din trofasthets skull.

Och gå icke till doms med din tjänare, ty inför dig är ingen levande rättfärdig.

Se, fienden förföljer min själ, han trampar mitt liv till jorden; han lägger mig i mörker såsom de längesedan döda.

Och min ande försmäktar i mig, mitt hjärta är stelnat i mitt bröst.

Jag tänker på forna dagar, jag begrundar alla dina gärningar, dina händers verk eftersinnar jag.

Jag uträcker mina händer till dig; såsom ett törstigt land längtar min själ efter dig. Sela.

HERRE, skynda att svara mig, ty min ande förgås; dölj icke ditt ansikte för mig, må jag ej varda lik dem som hava farit ned i graven.

Låt mig bittida förnimma din nåd, ty jag förtröstar på dig. Kungör mig den väg som jag bör vandra, ty till dig upplyfter jag min själ.

Rädda mig från mina fiender, HERRE; hos dig söker jag skygd.

10 Lär mig att göra din vilja, ty du är min Gud; din gode Ande lede mig på jämn mark.

11 HERRE, behåll mig vid liv för ditt namns skull; tag min själ ut ur nöden för din rättfärdighets skull.

12 Utrota mina fiender för din nåds skull, och förgör alla dem som tränga min själ; ty jag är din tjänare.