Allt har sin tid

(A) Allt har sin tid,

    det finns en tid för
        allt som sker under himlen:
(B) en tid att födas
        och en tid att dö,
    en tid att plantera
        och en tid att rycka upp
            det planterade,
en tid att dräpa
        och en tid att hela,
    en tid att riva ner
        och en tid att bygga upp,
(C) en tid att gråta
        och en tid att skratta,
    en tid att sörja
        och en tid att dansa,
en tid att kasta bort stenar
        och en tid att samla stenar,
    en tid att ta i famn
        och en tid att avstå från famntag,
en tid att söka upp
        och en tid att tappa bort,
    en tid att förvara
        och en tid att kasta bort,
(D) en tid att riva sönder
        och en tid att sy ihop,
    en tid att tiga
        och en tid att tala,
en tid att älska
        och en tid att hata[a]
    en tid för krig
        och en tid för fred.

(E) Vad vinner då den som arbetar med sitt slit? 10 Jag såg den möda som Gud har gett människors barn att sträva med. 11 (F) Allt har han gjort skönt i sin tid. Även evigheten har han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte förstå Guds verk från början till slut.

12 (G) Jag insåg att det inte finns något bättre för dem än att vara glada och göra det goda så länge de lever. 13 (H) Och när en människa äter och dricker och ser det goda i sin möda, då är det en Guds gåva.

14 (I) Jag insåg att allt som Gud gör består för evigt. Till det kan inget läggas, och från det kan inget dras. Så har Gud gjort för att man ska frukta honom. 15 (J) Det som är har redan varit. Det som kommer att hända har också hänt förut. Gud kallar fram det förflutna[b].

Människans förgänglighet

16 Vidare såg jag under solen: På domarsätet rådde ogudaktighet, på rättfärdighetens plats den ogudaktige. 17 (K) Då tänkte jag: Både den rättfärdige och den ogudaktige ska Gud döma. Det finns en tid för allt som sker och allt som görs. 18 Jag tänkte: Det sker för människornas skull, för att Gud ska pröva dem och för att de ska se att de i sig själva är som djuren.

19 (L) Det går ju människors barn som det går djuren, det går dem alla lika. Den enes död är som den andres. Alla har samma livsande. Människan har inte mer att komma med än djuren. Allt är förgängligt. 20 (M) Alla går till en och samma plats. Alla har kommit av jord, alla vänder åter till jord. 21 Vem vet om människans ande stiger uppåt eller om djurens ande går ner till jorden?

22 (N) Jag såg att inget är bättre för människan än att hon har glädje i sin gärning, för det är hennes del. För vem kan låta henne se[c] det som ska ske efter henne?

Footnotes

  1. 3:8 en tid att hata   T ex det onda (Ps 97:10, Ords 8:13).
  2. 3:15 det förflutna   Annan översättning (Septuaginta): ”den som är förföljd”.
  3. 3:22 låta henne se   Annan översättning: ”hämta tillbaka henne så att hon ser”.

Allt i sin tid

Allt har sin rätta tid:

En tid att födas,En tid att döEn tid att planteraEn tid att skörda

En tid att dödaEn tid att helaEn tid att förstöraEn tid att bygga upp

En tid att gråtaEn tid att skrattaEn tid att sörjaEn tid att dansa

En tid att röja bort stenarEn tid att samla stenarEn tid att kramasEn tid att låta bli att kramas

En tid att hittaEn tid att tappa bortEn tid att behållaEn tid att kasta bort

En tid att riva sönderEn tid att sy ihopEn tid att vara tystEn tid att tala

En tid att älskaEn tid att hataEn tid för krigEn tid för fred.

Vad får man då egentligen ut av sitt arbete?

10 Jag har tänkt på det när jag ser allt det arbete som Gud har gett människan.

11 Allt har sin rätta tid och plats. Men även om Gud har lagt evigheten i människornas hjärtan, kan hon ändå inte överblicka allt vad Gud gör.

12 Därför drog jag den slutsatsen, att för det första finns det inget bättre för människan än att vara glad och njuta av livet så länge det varar.

13 Och för det andra, att om hon kan äta och dricka och vara glad, trots att hon släpar och sliter, så är det också en gåva från Gud.

14 Och en sak vet jag bestämt, och det är att vad Gud än gör så består det för evigt. Ingenting kan läggas till eller dras ifrån. Guds avsikt med detta är att människan ska visa honom respekt.

15 Allt som finns, det fanns för längesedan, och allt som händer nu har hänt förut. Gud låter sådant som ligger långt tillbaka i tiden hända gång på gång.

16 Dessutom har jag lagt märke till att brottsligheten breder ut sig och att orättfärdigheten överallt har trängt undan rättvisan. Till och med domstolarna är korrumperade.

17 Jag sa för mig själv: En gång kommer Gud att döma allt vad människan gör, både gott och ont.

18 Då insåg jag att Gud låter världen fortsätta på sitt syndiga sätt, så att han ska kunna pröva människosläktet, och människorna ska inse att de inte är bättre än djuren.

19 Både människor och djur andas ju samma luft, och alla dör de. Människan har inget företräde framför djuren.

20 Alla går mot samma mål - till den jord som de har kommit ifrån och måste vända tillbaka till.

21 Vem kan bevisa att människans ande stiger uppåt och djurens ande far ner i jorden?

22 Därför förstod jag att det inte kunde finnas något bättre för människorna än att de var lyckliga i sin uppgift, för vem kan se in i framtiden? Låt dem därför vara glada för stunden.