Ordspråksboken 14
Svenska Folkbibeln 2015
bygger upp hemmet,
dårskapen river det
med egna händer.
2 Den som vördar Herren lever ärligt,
den som föraktar honom
går krokiga vägar.
3 I dårens mun är högmodets käpp,
men de visa bevaras
genom sina läppar.
4 Utan dragdjur blir krubban tom,
men oxars kraft ger riklig skörd.
5 (B) Ett sant vittne ljuger inte,
ett falskt vittne främjar lögn.
6 Hånaren söker vishet
men finner ingen,
men för den kloke
kommer kunskapen lätt.
7 (C) Håll dig borta från dåren,
du finner aldrig förstånd
på hans läppar.
8 (D) Den klokes vishet
gör att han förstår sin väg,
men dårars oförnuft bedrar.
10 Hjärtat känner sin egen sorg,
en främling kan inte
dela dess glädje.
11 (F) De gudlösas hus raseras,
de ärligas boning blomstrar.
12 (G) En väg kan verka rätt
för en människa,
men till slut leda till döden.
13 (H) Även under skratt
kan hjärtat värka,
och glädje kan sluta i sorg.
14 Den avfällige mättas
av sina egna vägar,
och en god man håller sig borta
från honom.[c]
15 Den okunnige tror varje ord,
den kloke ger akt på sina steg.
16 (I) Den vise fruktar och skyr det onda,
dåren är övermodig och sorglös.
18 De okunniga ärver dårskap,
de kloka blir krönta med kunskap.
19 (K) Onda måste buga sig för goda,
gudlösa vid den rättfärdiges portar.
20 (L) Den fattige blir avskydd
även av sina närmaste,
men den rike har många vänner.
21 (M) Den som föraktar sin nästa syndar,
lycklig är den som förbarmar sig
över de betryckta.
22 (N) De som tänker ut ont far vilse,
de som tänker ut gott
får nåd och sanning.
23 (O) Av all möda kommer någon vinst,
tomt prat leder till fattigdom.
24 De visas krona är deras rikedom,
dårarnas dumhet är dumhet.
25 (P) Ett sant vittne räddar liv,
den som främjar lögn bedrar.
26 (Q) Den som vördar Herren
har ett tryggt fäste,
hans barn får där en tillflykt.
27 (R) Vördnad för Herren
är en källa till liv,
en hjälp att undgå dödens snaror.
28 Talrik skara är kungens ära,
brist på folk blir furstens fördärv.
29 (S) Den som är tålmodig
har gott förstånd,
den som är otålig går långt
i dårskap.
30 Sinnesro ger kroppen liv,
avund är röta i benen.
31 (T) Den som förtrycker den fattige
smädar hans Skapare,
den som förbarmar sig
över de behövande ärar honom.
32 (U) Den gudlöse kommer på fall
genom sin ondska,
den rättfärdige har en tillflykt
vid sin död[e].
33 I den klokes hjärta bor visheten,
bland dårarna blir den uppenbar[f].
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk,
men synd är folkens vanära.
35 (V) En förståndig tjänare
vinner kungens välvilja,
den som handlar skamligt
drabbas av hans vrede.
Footnotes
- 14:1 Visa kvinnor Annan översättning: ”Kvinnors vishet”. Jfr kap 9.
- 14:9 skuldoffret Skulle rena från skuld och återupprätta gemenskap. Se 3 Mos 6, Jes 53:10.
- 14:14 håller sig borta från honom Annan översättning: ”av sina”.
- 14:17 en som gör onda planer blir hatad Andra handskrifter (Septuaginta): ”en klok man står ut”.
- 14:32 vid sin död Andra handskrifter (Septuaginta): ”i sin hederlighet”.
- 14:33 uppenbar Andra handskrifter (Septuaginta): ”inte uppenbar”.
Ordspråksboken 14
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
14 Visa kvinnor bygger upp sitt hus,
medan dumma river ner det med egna händer.
2 Den som vandrar rakt fram fruktar Herren,
den som går krokiga vägar föraktar honom.
3 Den dummes tal resulterar i ris för hans rygg,
men de visa skyddas av sina ord.
4 En krubba utan oxar förblir ren,
men det är oxarnas styrka som gör skörden riklig.
5 Ett sant vittne bedrar aldrig,
men ett falskt vittne har bara lögner att komma med.
6 En hädare söker vishet men finner ingen,
men den kommer lätt till den som har omdöme.
7 Håll dig borta från dåren,
för från honom får du aldrig höra några kloka ord.
8 Den klokes vishet kan urskilja den rätta vägen,
men dårars dumhet bedrar.
9 De dumma hånskrattar åt skuldoffer,[a]
men hos de rättsinniga finns välvilja.
10 Varje hjärta känner sin egen sorg,
och ingen annan kan dela dess glädje.
11 Den gudlöses hus rivs ner,
men den rättsinniges boning blomstrar.
12 En väg som kan synas rätt för en människa
kan ändå leda till döden.
13 Även hos den som skrattar kan hjärtat göra ont,
och glädjen kan sluta i sorg.
14 Den trolöse får tillbaka vad han förtjänar,
likaså belönas den gode.
15 Den okunnige tror allt som sägs,
den kloke ger akt på sina steg.
16 Den vise fruktar och undviker faror,
en dåre är arrogant och sorglös.
17 En hetsig man gör dumheter,
en kallt beräknande man blir hatad.
18 De okunniga ärver dumhet,
men de kloka kröns av kunskap.
19 De onda måste buga sig för de goda
och de gudlösa vid de rättfärdigas portar.
20 Också av sina närmaste blir den fattige hatad,
medan den rike har många vänner.
21 Den som föraktar sin medmänniska syndar.
Lycklig är den som visar den fattige nåd.
22 De som planerar ondska far vilse,
men de som planerar det som är gott finner nåd och trofasthet.
23 Arbete ger välstånd
men tomt prat fattigdom.
24 De visas krona är deras rikedom
och dårarnas deras dumhet.
25 Ett sant vittne räddar liv,
men ett falskt vittne är en förrädare.
26 Den som fruktar Herren har ett tryggt fäste,
och hans barn får där en tillflykt.
27 Herrens fruktan är en källa till liv,
som hjälper människan att undgå dödens snaror.
28 Ett stort folk är en kungs ära,
men utan det går fursten under.
29 Den som kan behärska sitt temperament är förståndig,
men den hetsige visar bara upp sin dumhet.
30 Sinnesro ger kroppen hälsa,
men avundsjuka är röta i benen.
31 Den som förtrycker den fattige förolämpar hans skapare,
men den som hjälper de fattiga ärar honom.
32 Den gudlöse går under på grund av sin ondska,
men den rättfärdige har en tillflykt ända in i döden.
33 I den förnuftiges hjärta bor visheten,
bland dårarna låter den sig bli känd.[b]
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk,
men synd blir till folkens vanära.
35 En kung gläder sig över en vis tjänare,
men hans vrede drabbar den som handlar skamligt.
Ordspråksboken 14
Svenska 1917
14 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.