Inledning

Många har sökt sammanställa en skildring av de händelser som har inträffat bland oss, så som det har berättats för oss av dem som redan från början var ögonvittnen och Ordets tjänare. (A) Sedan jag noga efterforskat allt från början har även jag bestämt mig för att skriva ner det i ordning för dig, högt ärade Teofilus, för att du ska veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.

Löftet om Johannes Döparens födelse

På den tiden då Herodes var kung i Judeen[a] fanns i Abias prästavdelning[b] en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. Båda var rättfärdiga inför Gud och levde fläckfritt efter Herrens alla bud och föreskrifter. Men de hade inga barn, eftersom Elisabet var ofruktsam och båda var till åren.

En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han var i tjänst som präst inför Gud, fick han vid prästernas sedvanliga lottning[c] uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret[d]. 10 Vid tiden för rökelseoffret stod allt folket utanför och bad.

11 Då visade sig en Herrens ängel för honom, stående till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid synen och greps av fruktan.

13 Men ängeln sade till honom: "Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Johannes. 14 Han ska bli din glädje och fröjd, och många ska glädja sig över hans födelse, 15 för han ska bli stor inför Herren. Vin och starka drycker ska han inte dricka[e], och han ska bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet. 16 Många av Israels barn ska han omvända till Herren deras Gud. 17 (B) Han ska gå före honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och ge de trotsiga ett rättfärdigt sinne[f] och skaffa åt Herren ett folk som är berett."[g]

18 (C) Då sade Sakarias till ängeln: "Hur ska jag kunna vara säker på det? Jag är gammal och min hustru är till åren." 19 (D) Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud. 20 Nu ska du bli stum och inte kunna tala förrän dagen då det sker, därför att du inte trodde mina ord. De kommer att gå i uppfyllelse när deras tid är inne."

21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de undrade varför han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem men förblev stum.

23 När dagarna för hans tjänstgöring var över återvände han hem. 24 En tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon drog sig undan i fem månader och sade: 25 (E) "Detta har Herren gjort med mig. I dessa dagar såg han till mig och tog bort min skam bland människor."

Ängelns budskap till Maria

26 I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad[h] med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in till henne och sade: "Gläd dig[i], du som fått nåd! Herren är med dig." 29 Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.

30 (F) Då sade ängeln till henne: "Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 (G) Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. 32 (H) Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. 33 (I) Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut."

34 Då sade Maria till ängeln: "Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man." 35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. 36 Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, 37 (J) för ingenting är omöjligt för Gud[j]."

38 Maria sade: "Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.

Maria och Elisabet

39 Vid den tiden bröt Maria upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd. 40 Där gick hon in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.

41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv. Hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 När ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, för[k] det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse."

Marias lovsång

46 (K) Då sade Maria:

"Min själ upphöjer Herren

47 och min ande jublar över Gud,

        min Frälsare,
48 (L) för han har sett till sin
        tjänarinnas ringhet.
    Från denna stund ska alla släkten
        kalla mig salig,[l]
49 (M) för den Mäktige har gjort
        stora ting med mig
    och hans namn är heligt.
50 (N) Hans barmhärtighet
        varar från släkte till släkte
    över dem som vördar[m] honom.
51 (O) Han har gjort väldiga gärningar
        med sin arm,
    han har skingrat dem
        som har stolta hjärtan och sinnen.
52 (P) Härskare har han störtat
        från deras troner,
    och de enkla har han upphöjt.
53 (Q) Hungriga har han mättat
        med sitt goda,
    och rika har han skickat
        tomhänta bort.
54 (R) Han har tagit sig an
        sin tjänare Israel
    och tänkt på att vara barmhärtig
55 (S) mot Abraham och hans barn
        till evig tid,
    så som han har lovat våra fäder."

56 Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.

Johannes Döparens födelse

57 För Elisabet var tiden nu inne att föda, och hon födde en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, och de gladde sig med henne. 59 (T) På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: "Nej, han ska heta Johannes." 61 Då sade de till henne: "Det finns ingen i din släkt som har det namnet." 62 De gjorde tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.

63 Han bad då om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla blev förundrade. 64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. 65 Alla deras grannar greps av fruktan, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn, för Herrens hand var med honom.

Sakarias lovsång

67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:

68 (U) "Välsignad är Herren, Israels Gud,
    som har besökt
        och återlöst sitt folk!

69 (V) Han har rest för oss

        frälsningens horn[n]
    i sin tjänare Davids hus,
70 (W) så som han för länge sedan lovat
    genom sina heliga profeters mun:
71 (X) frälsning från våra fiender
    och från alla som hatar oss.
72 (Y) Han har visat barmhärtighet
        mot våra fäder
    och tänkt på sitt heliga förbund,
73 (Z) den ed han gav
    vår fader Abraham:
74 att vi, frälsta från våra fienders hand,
    skulle få tjäna honom
        utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet
    inför honom alla våra dagar.
76 (AA) Och du, barn, ska kallas
        den Högstes profet,
    för du ska gå före Herren
        och bana väg för honom.
77 (AB) Du ska ge hans folk kunskap
        om frälsningen,
    med förlåtelse för deras synder
78 (AC) genom vår Guds
        barmhärtiga kärlek.
    Så ska en soluppgång
        från höjden besöka oss,
79 (AD) för att lysa över dem
        som sitter i mörker
            och dödsskugga
    och styra våra fötter
        in på fridens väg."

80 (AE) Barnet växte och blev starkare i anden, och han levde i ödemarken[o] fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.

Footnotes

  1. 1:5 då Herodes var kung i Judeen   År 37-4 f Kr. Troligen utspelar sig händelserna ca 6-5 f Kr (vår tideräknings början utgår från en inexakt beräkning från 500-talet e Kr).
  2. 1:5 Abias prästavdelning   Israels tempelpräster var indelade i 24 avdelningar som tjänstgjorde en vecka i taget (1 Krön 24:10, 19). De övriga 23 veckorna bodde prästerna i byar utanför Jerusalem (vers 23, 39).
  3. 1:9 prästernas sedvanliga lottning   Varje morgon drog tempelprästerna lott om vem som skulle utföra de olika uppgifterna i gudstjänsten.
  4. 1:9 tända rökelseoffret   Rökelseoffret tändes morgon och eftermiddag (2 Mos 30:7f). Varje präst frambar rökelseoffret endast en gång i livet, eftersom prästernas antal var mycket stort.
  5. 1:15 starka drycker ska han inte dricka   Liksom profetgestalterna Simson (Dom 13:5) och Samuel (1 Sam 1:11) blev Johannes helgad åt Herren som nasir (jfr 4 Mos 6 och not till Apg 18:18).
  6. 1:17 Mal 4:6.
  7. 1:17 ett rättfärdigt sinne   Annan översättning: "de rättfärdigas vishet".
  8. 1:27 trolovad   En juridiskt bindande överlåtelse i väntan på bröllop. Trolovning ingicks normalt i tonåren, och redan vid detta stadium kunde otrohet bestraffas med döden (5 Mos 22:23f).
  9. 1:28 Gläd dig   Annan översättning: "Var hälsad". På NT:s grundspråk grekiska var den normala hälsningen chaíre, "Gläd dig".
  10. 1:37 ingenting är omöjligt för Gud   Annan översättning: "inget ord från Gud är kraftlöst".
  11. 1:45 trodde, för   Annan översättning: "trodde att".
  12. 1:48 kalla … salig   Att anse någon lyckligt lottad (jfr 1 Mos 30:13, Höga V 6:9, Mal 3:12).
  13. 1:50 vördar   Annan översättning: "fruktar". Grundtextens uttryck fóbomai rymmer inte bara fruktan (Rom 8:15, 1 Joh 4:18) utan även vördnad och värme (Ef 5:21, 33, Ps 103:13, 130:4).
  14. 1:69 horn   symboliserar höghet och styrka (Ps 75:11) och Messiaskungen (Ps 132:17, 148:14).
  15. 1:80 ödemarken   Annan översättning: "öknen". Johannes kan ha haft kontakt med Qumrans esseer, som skrev Dödahavsrullarna och liksom Johannes kallade sig "en röst som ropar i öknen" (jfr 3:4).

Anledningen till Lukas berättelse

1-2 Käre Theofilos! Det har redan skrivits en hel del om Jesu liv, som bygger på de berättelser vi har från de första lärjungarna och andra ögonvittnen.

Men jag tycker att det skulle vara värdefullt att gå igenom allt detta ända från början. Efter en grundlig granskning skickar jag denna sammanfattning till dig,

för att du ska kunna känna dig säker på att alla de upplysningar du fått är tillförlitliga.

En ängel lovar Sakarias att Johannes ska födas

Berättelsen börjar med en judisk präst, Sakarias, som levde när Herodes var kung i Judeen. Sakarias tillhörde Avias avdelning av tempelprästerna. Både han och hans fru Elisabet hörde till Arons släkt, varifrån Israels präster kom.

Sakarias och Elisabet var gudfruktiga människor och noga med att följa alla Guds bud både till anda och bokstav.

Men de hade inga barn, för Elisabet kunde inte få några, och båda hade nu hunnit bli ganska gamla.

8-9 En dag, när Sakarias avdelning var i tjänst i templet, utföll den sedvanliga lottningen så att han fick uppdraget att gå in i den inre delen av templet och tända rökelsen inför Herren.

10 Under tiden stod många människor utanför på tempelgården och bad som de alltid gjorde under den del av gudstjänsten när man bar fram rökoffret.

11-12 Medan Sakarias var i helgedomen fick han plötsligt se en ängel som stod på altarets högra sida. Sakarias blev förskräckt och fruktansvärt rädd.

13 Men ängeln sa: Var inte rädd, Sakarias! Jag har kommit för att tala om för dig att Gud har hört dina böner. Din hustru Elisabet ska föda en son. Och du ska ge honom namnet Johannes.

14 Hans födelse ska göra er både glada och lyckliga, och många ska glädja sig med er.

15 Han ska bli en av Herrens stora tjänare. Han får aldrig smaka vin eller starka drycker, och han ska bli fylld med den helige Ande, redan innan han är född.

16 Han ska få många judar att vända om till Herren, deras Gud.

17 Han ska bli en man av samma kraftfulla natur och ande som profeten Elia, och han ska gå före Messias och förbereda människorna på hans ankomst. Han ska lära dem att älska Herren som deras förfäder gjorde och hjälpa dem bort från upproriskhetens väg till att göra Guds vilja.

18 Sakarias sa till ängeln: Men detta är omöjligt! Både Elisabet och jag är för gamla.

19 Då sa ängeln: Jag är Gabriel! Jag står vid Guds tron som hans tjänare. Det är han som har sänt mig till dig med denna glada nyhet.

20 Men eftersom du inte trodde mig, ska du nu bli stum och inte kunna tala förrän barnet är fött. För mina ord ska visa sig vara sanna när tiden är inne.

21 Under tiden väntade folket utanför på att Sakarias skulle komma ut, och man undrade varför han dröjde så länge därinne.

22 När han till slut kom, kunde han inte tala till dem, men de förstod av hans gester att han måste ha sett en syn.

23 Sakarias stannade kvar i templet under resten av sin tjänstgöringsperiod och återvände sedan hem.

24 En kort tid därefter blev hans hustru Elisabet med barn och höll sig undan i fem månader.

25 Tänk vad god Gud är, jublade hon. Han har befriat mig från skammen att vara barnlös.

En ängel lovar Maria att Jesus ska födas

26 Månaden därpå sände Gud ängeln Gabriel till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen.

27 Hon hette Maria och var förlovad med en man som hette Josef och hörde till kung Davids släkt.

28 Gabriel visade sig för henne och sa: Jag hälsar dig, du utvalda kvinna! Herren är med dig!

29 Maria blev både överraskad och rädd och förstod inte vad ängeln menade.

30 Var inte rädd, Maria, sa ängeln. Gud ska välsigna dig på ett underbart sätt!

31 Du ska snart bli med barn och föda en son som ska få namnet Jesus.

32 Han kommer att bli en mycket stor man och ska kallas Guds Son. Och Herren Gud kommer att ge honom hans förfader Davids tron.

33 Han ska härska över Israel för evigt, och det ska aldrig bli något slut på hans rike.

34 Maria frågade ängeln: Men hur kan jag få barn? Jag har inte varit tillsammans med någon man.

35 Ängeln svarade: Den helige Ande ska komma över dig, och Guds kraft ska omsluta dig. Därför ska det barn du föder vara heligt, och kallas Guds Son.

36 Din släkting Elisabet väntar också barn trots sin ålder. Hon, som man har kallat 'den barnlösa

37 För Gud håller alla sina löften!

38 Maria sa: Jag är Herrens tjänarinna. Jag vill göra som han önskar, så att hans plan kan bli verklighet. Sedan försvann ängeln.

Maria besöker Elisabet

39-40 Några dagar senare skyndade sig Maria upp till den stad i Judeens berg där Sakarias bodde för att hälsa på Elisabet.

41 När Elisabet hörde Marias hälsningsord sparkade barnet till i henne av glädje, och hon blev fylld av helig Ande.

42 Hon blev så glad att hon ropade högt till Maria: Gud har utvalt dig framför alla andra kvinnor, och ditt barn är förutbestämt för Guds särskilda välsignelse.

43 Vilken ära för mig att min Herres mor kommer på besök.

44 I samma ögonblick som du kom in och hälsade på mig och jag hörde din röst, gick det som en stöt av glädje genom barnet i mig!

45 Du trodde att Gud skulle göra vad han har sagt, och därför har han gett dig denna underbara välsignelse.

46 Maria svarade:O, jag vill lovprisa Herren!

47 Jag jublar i Gud, min Frälsare!

48 Han har tagit sig an mig - en oansenlig kvinna, och nu kommer människor i alla tider att kalla mig välsignad av Gud.

49 Han, den helige och mäktige, har gjort något stort med mig.

50 Hans nåd varar från generation till generation över alla som erkänner honom som Herre.

51 Hans väldiga arm är full av kraft! De stolta och högfärdiga slår han ner.

52 Furstar fördriver han från deras troner, men de ödmjuka upphöjer han.

53 Han mättar de hungriga med sina gåvor, men de rika driver han bort med tomma händer.

54 Tänk på hur han hjälper sitt Israel! Han glömmer inte sitt löfte att vara barmhärtig.

55 Han lovade ju våra fäder, Abraham och hans barn, att alltid visa nåd mot dem.

56 Maria stannade hos Elisabet i omkring tre månader och återvände sedan hem.

Johannes döparens födelse

57 Elisabets väntan var nu slut, och det var dags för henne att föda. Och hon födde en pojke.

58 Nyheten om hur god Gud hade varit mot henne spred sig snabbt bland grannar och släktingar, och alla blev glada.

59 När pojken var åtta dagar gammal samlades alla släktingar och vänner för att vara med vid omskärelsen. Alla trodde att pojken skulle heta Sakarias efter sin far.

60 Men Elisabet sa: Nej, han ska heta Johannes.

61 Varför det? frågade de. Det finns ju ingen i hela släkten som heter så.

62 Och de vände sig till pojkens far och försökte tala till honom med hjälp av teckenspråk.

63 Han bad då om något att skriva på och till allas förvåning skrev han: Han ska heta Johannes.

64 I samma ögonblick kunde Sakarias tala igen, och han började lovprisa Gud.

65 Alla tyckte detta var mycket märkligt, och nyheten om vad som hänt spreds i hela det judeiska bergslandet.

66 Alla som hörde det tänkte på det och frågade sig: Vad ska det bli av detta barn? Herrens hand är verkligen med honom på ett särskilt sätt.

67 Men hans far Sakarias blev fylld av den helige Ande och profeterade:

68 Lovprisa Herren, Israels Gud, för han kommer till sitt folk och befriar det.

69 Från sin tjänare Davids kungliga släkt sänder han oss en mäktig Frälsare,

70 alldeles som han lovat genom sina heliga profeter för länge sedan -

71 en som kan rädda oss från våra fiender, ja, från alla som hatar oss.

72-73 Han har varit barmhärtig mot våra förfäder, och kommer också ihåg sitt heliga löfte till Abraham:

74 att vi ska bli befriade från våra fiender och få tjäna Gud utan rädsla.

75 Vi ska få vara heliga och rättfärdiga inför honom för evigt.

76 Och du, min lille son, ska kallas den store Gudens profet, för du ska bana väg för Messias.

77 Du ska visa hans folk vägen till frälsning genom syndernas förlåtelse.

78-79 Allt detta ska ske på grund av Guds kärleksfulla omsorg om oss. Han ska komma ner till oss från höjden, och bli ett ljus för alla som lever i mörker och dödsfruktan och leda oss på fridens väg.

80 Den lille Johannes älskade Gud över allting. När han blivit vuxen bodde han ute i öknen, ända till den dag han började sin offentliga verksamhet i Israel.