Font Size
Lukas 1
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Lukas 1
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Inledning
1 Många har redan åtagit sig att sammanställa en skildring av allt det som har hänt ibland oss, 2 i enlighet med vad vi har fått veta av de ögonvittnen som var med från början och som blev ordets tjänare. 3 Men nu har också jag noga gått igenom alla fakta ända från början och bestämt mig för att i rätt ordning skriva ner det för dig, högt ärade Theofilos, 4 för att du ska förstå att du kan lita på alla de upplysningar du har fått.
En ängel meddelar att Johannes döparen ska födas
5 När Herodes var kung i Judeen, fanns det en präst som hette Sakarias. Han tillhörde Avias avdelning bland prästerna. Också hans hustru Elisabet var en ättling till Aron. 6 De var båda rättfärdiga inför Gud och levde klanderfritt efter alla Herrens bud och föreskrifter. 7 De hade inga barn, för Elisabet kunde inte få några, och båda hade nu hunnit bli ganska gamla.
8 Men en dag, när Sakarias avdelning var i tjänst och han tjänstgjorde som präst inför Gud, 9 och man som vanligt kastat lott om vem som skulle få gå in i Herrens tempel och tända rökelse, blev Sakarias utvald. 10 Under tiden som rökelseoffret pågick stod allt folket utanför och bad.
11 Då fick han se en ängel från Herren stå till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid den synen och greps av fruktan. 13 Men ängeln sa till honom: ”Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Du och din hustru Elisabet ska få en son, och du ska låta honom heta Johannes[a]. 14 Han ska bli till glädje och lycka för dig, och många ska glädja sig över hans födelse. 15 Han ska bli stor inför Herren. Han ska aldrig smaka vin eller starka drycker, och han ska bli fylld av den heliga Anden redan i moderlivet. 16 Han ska få många bland Israels folk att vända tillbaka till Herren, deras Gud. 17 Han ska gå framför honom i Elias[b] ande och kraft. Han ska vända fädernas hjärtan till deras barn och de upproriska till ett rättfärdigt sinnelag, för att förbereda åt Herren ett folk som är berett.”
18 Sakarias sa till ängeln: ”Hur kan jag vara säker på detta? Jag är ju en gammal man och min hustru är till åren.”
19 Då sa ängeln: ”Jag är Gabriel, och jag står inför Gud. Jag är utsänd för att tala till dig och meddela denna glada nyhet. 20 Men du ska bli stum och inte kunna tala förrän detta inträffar, eftersom du inte trodde på mina ord. De ska gå i uppfyllelse när tiden är inne.”
21 Utanför stod folket och väntade på att Sakarias skulle komma ut, och man började undra varför han dröjde så länge. 22 Då han till slut kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod av hans gester att han måste ha sett en syn. Han förblev stum.
23 När Sakarias hade avslutat sin tjänstgöring, vände han tillbaka hem. 24 Och strax efteråt blev hans hustru Elisabet med barn och höll sig undan från folk i fem månader. Hon sa:
25 ”Tänk vad Herren har gjort med mig. Han har sett till mig, så att jag slipper min skam bland människor.”
En ängel meddelar att Jesus ska födas
26 I sjätte månaden sände Gud ängeln Gabriel till staden Nasaret i Galileen, 27 till en jungfru[c] som hette Maria och som var trolovad[d] med en man som hette Josef, av Davids släkt.
28 Ängeln kom in och sa till henne: ”Gläd dig, du högt benådade! Herren är med dig!”
29 Maria blev förskräckt och undrade vad ängeln kunde mena. 30 Men ängeln sa: ”Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 Du ska bli med barn och föda en Son, och du ska låta honom heta Jesus. 32 Han ska bli stor och kallas den Högstes Son. Och Herren Gud ska ge honom hans förfader Davids tron. 33 Han ska regera över Jakobs släkt[e] för evigt, och hans kungamakt ska aldrig ta slut.”
34 Då frågade Maria ängeln: ”Men hur ska detta kunna ske? Jag har ju inte varit tillsammans med någon man.”
35 Ängeln svarade: ”Den heliga Anden ska komma över dig och den Högstes kraft vila över dig. Därför ska det barn du föder vara heligt och kallas Guds Son. 36 Din släkting Elisabet väntar också barn, trots sin höga ålder. Hon, som man sa var steril, är nu i sjätte månaden. 37 Ingenting är omöjligt för Gud.”
38 Maria sa: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det bli som du har sagt.” Sedan lämnade ängeln henne.
Maria besöker Elisabet
39 Några dagar senare skyndade sig Maria iväg till en stad i Juda bergsbygd. 40 Hon gick till Sakarias hus och hälsade på Elisabet.
41 När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av den heliga Anden. 42 Hon ropade högt: ”Välsignad är du bland kvinnorna, och välsignat är barnet du bär! 43 Vilken ära för mig att modern till min Herre kommer på besök! 44 I samma stund som jag hörde din hälsning sparkade barnet till av glädje i min mage. 45 Lycklig är den som trodde, för vad Herren har sagt ska gå i uppfyllelse.”
46 Maria sa:
”Jag vill hylla Herren av hela min själ!
47 Min ande jublar över Gud, han som räddar mig!
48 Han har sett till sin ringa tjänarinna.
Från den här stunden ska alla generationer prisa mig lycklig.
49 Han, den Mäktige, har gjort stora ting med mig.
Heligt är hans namn.
50 Hans barmhärtighet är stor mot dem som fruktar honom,
från generation till generation.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm
och skingrat dem som har övermodiga tankar i sina hjärtan.
52 Härskare störtar han från deras troner,
men de ödmjuka upphöjer han.
53 Han mättar de hungriga med sin godhet,
men de rika driver han tomhänta bort.
54 Han hjälper sin tjänare Israel
och kommer ihåg sin barmhärtighet
55 mot Abraham och hans ättlingar för evigt,
som han lovade våra förfäder.”
56 Maria stannade hos Elisabet i ungefär tre månader och återvände sedan hem.
Johannes döparens födelse
57 För Elisabet var det nu dags att föda, och hon fick en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra om Herrens stora barmhärtighet mot henne, och de gladde sig med henne.
59 På åttonde dagen kom de för att omskära pojken. De ville kalla honom Sakarias efter hans far, 60 men hans mor sa: ”Nej, han ska heta Johannes.”
61 Då sa de: ”Det finns ju ingen annan i din släkt som heter så.” 62 Med hjälp av tecken frågade de då fadern vad han ville att pojken skulle heta.
63 Han bad om en tavla att skriva på, och till allas förvåning skrev han: ”Han ska heta Johannes.” 64 Och i samma stund kunde Sakarias tala igen, och han började lovprisa Gud.
65 Alla som bodde däromkring greps av fruktan, och nyheten om vad som hade hänt spreds i hela Judeens bergsbygd. 66 De som hörde om händelsen lade det på hjärtat och frågade sig: ”Vad ska det bli av detta barn? Herrens hand var ju med honom.”
67 Och hans far Sakarias fylldes av den heliga Anden och profeterade:
68 ”Välsignad är Herren, Israels Gud,
för han kommer till sitt folk och återlöser det.
69 Han reser en mäktig[f] räddare från sin tjänare Davids ätt,
70 som han för länge sedan lovade genom sina heliga profeter,
71 till räddning från våra fiender,
från alla som hatar oss.
72 Han visar barmhärtighet mot våra förfäder
och håller sitt heliga förbund,
73 eden han svor vår fader Abraham:
74 att rädda oss från våra fienders hand,
så att vi får tjäna honom utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet inför honom så länge vi lever.
76 Och du, mitt barn, ska kallas den Högstes profet,
för du ska gå före Herren och bana väg för honom.
77 Så ska hans folk veta att räddningen är här
med förlåtelse för deras synder.
78 För på grund av vår Guds innerliga barmhärtighet
ska en soluppgång[g] komma ner till oss från höjden
79 och lysa över dem som lever i mörker och dödens skugga
och leda våra steg in på fridens väg.”
80 Pojken växte sedan upp och blev andligt stark. Han höll till ute i ödemarken till den dag då han skulle träda fram inför Israel.
Footnotes
- 1:13 Johannes betyder: Herren visar nåd/förbarmar sig.
- 1:17 Om Elia, se 2 Kung 2:1-11; gå framför honom syftar på Johannes döparens verksamhet före Jesus.
- 1:27 Se not till Matt 1:23.
- 1:27 Den judiska förlovningen var mer bindande än en nutida förlovning och kunde bara brytas genom en skilsmässa. Något sexuellt umgänge fick inte förekomma. Jfr Matt 1:18-25, där Josefs och Marias förhållande finns närmare beskrivet.
- 1:33 På grekiska: Jakobs hus. Jakob kallades också Israel. Jfr 1 Mos 32:27-28.
- 1:69 Ordagrant: Han reser ett räddningens/frälsningens horn… (horn står för makt och styrka).
- 1:78 I Jer 23:5; 33:15 använder Septuaginta det grekiska ordet anatole i betydelsen skott.
Lukasevangeliet 1
Svenska Folkbibeln 2015
Lukasevangeliet 1
Svenska Folkbibeln 2015
Inledning
1 Många har sökt sammanställa en skildring av de händelser som har inträffat bland oss, 2 så som det har berättats för oss av dem som redan från början var ögonvittnen och Ordets tjänare. 3 (A) Sedan jag noga efterforskat allt från början har även jag bestämt mig för att skriva ner det i ordning för dig, högt ärade Teofilus, 4 för att du ska veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.
Löftet om Johannes Döparens födelse
5 På den tiden då Herodes var kung i Judeen[a] fanns i Abias prästavdelning[b] en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 Båda var rättfärdiga inför Gud och levde fläckfritt efter Herrens alla bud och föreskrifter. 7 Men de hade inga barn, eftersom Elisabet var ofruktsam och båda var till åren.
8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han var i tjänst som präst inför Gud, 9 fick han vid prästernas sedvanliga lottning[c] uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret[d]. 10 Vid tiden för rökelseoffret stod allt folket utanför och bad.
11 Då visade sig en Herrens ängel för honom, stående till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid synen och greps av fruktan.
13 Men ängeln sade till honom: "Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Johannes. 14 Han ska bli din glädje och fröjd, och många ska glädja sig över hans födelse, 15 för han ska bli stor inför Herren. Vin och starka drycker ska han inte dricka[e], och han ska bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet. 16 Många av Israels barn ska han omvända till Herren deras Gud. 17 (B) Han ska gå före honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och ge de trotsiga ett rättfärdigt sinne[f] och skaffa åt Herren ett folk som är berett."[g]
18 (C) Då sade Sakarias till ängeln: "Hur ska jag kunna vara säker på det? Jag är gammal och min hustru är till åren." 19 (D) Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud. 20 Nu ska du bli stum och inte kunna tala förrän dagen då det sker, därför att du inte trodde mina ord. De kommer att gå i uppfyllelse när deras tid är inne."
21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de undrade varför han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem men förblev stum.
23 När dagarna för hans tjänstgöring var över återvände han hem. 24 En tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon drog sig undan i fem månader och sade: 25 (E) "Detta har Herren gjort med mig. I dessa dagar såg han till mig och tog bort min skam bland människor."
Ängelns budskap till Maria
26 I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad[h] med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in till henne och sade: "Gläd dig[i], du som fått nåd! Herren är med dig." 29 Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.
30 (F) Då sade ängeln till henne: "Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 (G) Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. 32 (H) Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. 33 (I) Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut."
34 Då sade Maria till ängeln: "Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man." 35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. 36 Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, 37 (J) för ingenting är omöjligt för Gud[j]."
38 Maria sade: "Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Maria och Elisabet
39 Vid den tiden bröt Maria upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd. 40 Där gick hon in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.
41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv. Hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 När ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, för[k] det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse."
Marias lovsång
46 (K) Då sade Maria:
"Min själ upphöjer Herren
47 och min ande jublar över Gud,
min Frälsare,
48 (L) för han har sett till sin
tjänarinnas ringhet.
Från denna stund ska alla släkten
kalla mig salig,[l]
49 (M) för den Mäktige har gjort
stora ting med mig
och hans namn är heligt.
50 (N) Hans barmhärtighet
varar från släkte till släkte
över dem som vördar[m] honom.
51 (O) Han har gjort väldiga gärningar
med sin arm,
han har skingrat dem
som har stolta hjärtan och sinnen.
52 (P) Härskare har han störtat
från deras troner,
och de enkla har han upphöjt.
53 (Q) Hungriga har han mättat
med sitt goda,
och rika har han skickat
tomhänta bort.
54 (R) Han har tagit sig an
sin tjänare Israel
och tänkt på att vara barmhärtig
55 (S) mot Abraham och hans barn
till evig tid,
så som han har lovat våra fäder."
56 Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.
Johannes Döparens födelse
57 För Elisabet var tiden nu inne att föda, och hon födde en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, och de gladde sig med henne. 59 (T) På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: "Nej, han ska heta Johannes." 61 Då sade de till henne: "Det finns ingen i din släkt som har det namnet." 62 De gjorde tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.
63 Han bad då om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla blev förundrade. 64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. 65 Alla deras grannar greps av fruktan, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn, för Herrens hand var med honom.
Sakarias lovsång
67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
68 (U) "Välsignad är Herren, Israels Gud,
som har besökt
och återlöst sitt folk!
69 (V) Han har rest för oss
frälsningens horn[n]
i sin tjänare Davids hus,
70 (W) så som han för länge sedan lovat
genom sina heliga profeters mun:
71 (X) frälsning från våra fiender
och från alla som hatar oss.
72 (Y) Han har visat barmhärtighet
mot våra fäder
och tänkt på sitt heliga förbund,
73 (Z) den ed han gav
vår fader Abraham:
74 att vi, frälsta från våra fienders hand,
skulle få tjäna honom
utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet
inför honom alla våra dagar.
76 (AA) Och du, barn, ska kallas
den Högstes profet,
för du ska gå före Herren
och bana väg för honom.
77 (AB) Du ska ge hans folk kunskap
om frälsningen,
med förlåtelse för deras synder
78 (AC) genom vår Guds
barmhärtiga kärlek.
Så ska en soluppgång
från höjden besöka oss,
79 (AD) för att lysa över dem
som sitter i mörker
och dödsskugga
och styra våra fötter
in på fridens väg."
80 (AE) Barnet växte och blev starkare i anden, och han levde i ödemarken[o] fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.
Footnotes
- 1:5 då Herodes var kung i Judeen År 37-4 f Kr. Troligen utspelar sig händelserna ca 6-5 f Kr (vår tideräknings början utgår från en inexakt beräkning från 500-talet e Kr).
- 1:5 Abias prästavdelning Israels tempelpräster var indelade i 24 avdelningar som tjänstgjorde en vecka i taget (1 Krön 24:10, 19). De övriga 23 veckorna bodde prästerna i byar utanför Jerusalem (vers 23, 39).
- 1:9 prästernas sedvanliga lottning Varje morgon drog tempelprästerna lott om vem som skulle utföra de olika uppgifterna i gudstjänsten.
- 1:9 tända rökelseoffret Rökelseoffret tändes morgon och eftermiddag (2 Mos 30:7f). Varje präst frambar rökelseoffret endast en gång i livet, eftersom prästernas antal var mycket stort.
- 1:15 starka drycker ska han inte dricka Liksom profetgestalterna Simson (Dom 13:5) och Samuel (1 Sam 1:11) blev Johannes helgad åt Herren som nasir (jfr 4 Mos 6 och not till Apg 18:18).
- 1:17 Mal 4:6.
- 1:17 ett rättfärdigt sinne Annan översättning: "de rättfärdigas vishet".
- 1:27 trolovad En juridiskt bindande överlåtelse i väntan på bröllop. Trolovning ingicks normalt i tonåren, och redan vid detta stadium kunde otrohet bestraffas med döden (5 Mos 22:23f).
- 1:28 Gläd dig Annan översättning: "Var hälsad". På NT:s grundspråk grekiska var den normala hälsningen chaíre, "Gläd dig".
- 1:37 ingenting är omöjligt för Gud Annan översättning: "inget ord från Gud är kraftlöst".
- 1:45 trodde, för Annan översättning: "trodde att".
- 1:48 kalla … salig Att anse någon lyckligt lottad (jfr 1 Mos 30:13, Höga V 6:9, Mal 3:12).
- 1:50 vördar Annan översättning: "fruktar". Grundtextens uttryck fóbomai rymmer inte bara fruktan (Rom 8:15, 1 Joh 4:18) utan även vördnad och värme (Ef 5:21, 33, Ps 103:13, 130:4).
- 1:69 horn symboliserar höghet och styrka (Ps 75:11) och Messiaskungen (Ps 132:17, 148:14).
- 1:80 ödemarken Annan översättning: "öknen". Johannes kan ha haft kontakt med Qumrans esseer, som skrev Dödahavsrullarna och liksom Johannes kallade sig "en röst som ropar i öknen" (jfr 3:4).
Luke 1
New International Version
Luke 1
New International Version
Introduction(A)
1 Many have undertaken to draw up an account of the things that have been fulfilled[a] among us, 2 just as they were handed down to us by those who from the first(B) were eyewitnesses(C) and servants of the word.(D) 3 With this in mind, since I myself have carefully investigated everything from the beginning, I too decided to write an orderly account(E) for you, most excellent(F) Theophilus,(G) 4 so that you may know the certainty of the things you have been taught.(H)
The Birth of John the Baptist Foretold
5 In the time of Herod king of Judea(I) there was a priest named Zechariah, who belonged to the priestly division of Abijah;(J) his wife Elizabeth was also a descendant of Aaron. 6 Both of them were righteous in the sight of God, observing all the Lord’s commands and decrees blamelessly.(K) 7 But they were childless because Elizabeth was not able to conceive, and they were both very old.
8 Once when Zechariah’s division was on duty and he was serving as priest before God,(L) 9 he was chosen by lot,(M) according to the custom of the priesthood, to go into the temple of the Lord and burn incense.(N) 10 And when the time for the burning of incense came, all the assembled worshipers were praying outside.(O)
11 Then an angel(P) of the Lord appeared to him, standing at the right side of the altar of incense.(Q) 12 When Zechariah saw him, he was startled and was gripped with fear.(R) 13 But the angel said to him: “Do not be afraid,(S) Zechariah; your prayer has been heard. Your wife Elizabeth will bear you a son, and you are to call him John.(T) 14 He will be a joy and delight to you, and many will rejoice because of his birth,(U) 15 for he will be great in the sight of the Lord. He is never to take wine or other fermented drink,(V) and he will be filled with the Holy Spirit(W) even before he is born.(X) 16 He will bring back many of the people of Israel to the Lord their God. 17 And he will go on before the Lord,(Y) in the spirit and power of Elijah,(Z) to turn the hearts of the parents to their children(AA) and the disobedient to the wisdom of the righteous—to make ready a people prepared for the Lord.”(AB)
18 Zechariah asked the angel, “How can I be sure of this?(AC) I am an old man and my wife is well along in years.”(AD)
19 The angel said to him, “I am Gabriel.(AE) I stand in the presence of God, and I have been sent to speak to you and to tell you this good news. 20 And now you will be silent and not able to speak(AF) until the day this happens, because you did not believe my words, which will come true at their appointed time.”
21 Meanwhile, the people were waiting for Zechariah and wondering why he stayed so long in the temple. 22 When he came out, he could not speak to them. They realized he had seen a vision in the temple, for he kept making signs(AG) to them but remained unable to speak.
23 When his time of service was completed, he returned home. 24 After this his wife Elizabeth became pregnant and for five months remained in seclusion. 25 “The Lord has done this for me,” she said. “In these days he has shown his favor and taken away my disgrace(AH) among the people.”
The Birth of Jesus Foretold
26 In the sixth month of Elizabeth’s pregnancy, God sent the angel Gabriel(AI) to Nazareth,(AJ) a town in Galilee, 27 to a virgin pledged to be married to a man named Joseph,(AK) a descendant of David. The virgin’s name was Mary. 28 The angel went to her and said, “Greetings, you who are highly favored! The Lord is with you.”
29 Mary was greatly troubled at his words and wondered what kind of greeting this might be. 30 But the angel said to her, “Do not be afraid,(AL) Mary; you have found favor with God.(AM) 31 You will conceive and give birth to a son, and you are to call him Jesus.(AN) 32 He will be great and will be called the Son of the Most High.(AO) The Lord God will give him the throne of his father David,(AP) 33 and he will reign over Jacob’s descendants forever; his kingdom(AQ) will never end.”(AR)
34 “How will this be,” Mary asked the angel, “since I am a virgin?”
35 The angel answered, “The Holy Spirit will come on you,(AS) and the power of the Most High(AT) will overshadow you. So the holy one(AU) to be born will be called[b] the Son of God.(AV) 36 Even Elizabeth your relative is going to have a child(AW) in her old age, and she who was said to be unable to conceive is in her sixth month. 37 For no word from God will ever fail.”(AX)
38 “I am the Lord’s servant,” Mary answered. “May your word to me be fulfilled.” Then the angel left her.
Mary Visits Elizabeth
39 At that time Mary got ready and hurried to a town in the hill country of Judea,(AY) 40 where she entered Zechariah’s home and greeted Elizabeth. 41 When Elizabeth heard Mary’s greeting, the baby leaped in her womb, and Elizabeth was filled with the Holy Spirit.(AZ) 42 In a loud voice she exclaimed: “Blessed are you among women,(BA) and blessed is the child you will bear! 43 But why am I so favored, that the mother of my Lord(BB) should come to me? 44 As soon as the sound of your greeting reached my ears, the baby in my womb leaped for joy. 45 Blessed is she who has believed that the Lord would fulfill his promises to her!”
Mary’s Song(BC)
46 And Mary said:
“My soul glorifies the Lord(BD)
47 and my spirit rejoices in God my Savior,(BE)
48 for he has been mindful
of the humble state of his servant.(BF)
From now on all generations will call me blessed,(BG)
49 for the Mighty One has done great things(BH) for me—
holy is his name.(BI)
50 His mercy extends to those who fear him,
from generation to generation.(BJ)
51 He has performed mighty deeds with his arm;(BK)
he has scattered those who are proud in their inmost thoughts.(BL)
52 He has brought down rulers from their thrones
but has lifted up the humble.(BM)
53 He has filled the hungry with good things(BN)
but has sent the rich away empty.
54 He has helped his servant Israel,
remembering to be merciful(BO)
55 to Abraham and his descendants(BP) forever,
just as he promised our ancestors.”
56 Mary stayed with Elizabeth for about three months and then returned home.
The Birth of John the Baptist
57 When it was time for Elizabeth to have her baby, she gave birth to a son. 58 Her neighbors and relatives heard that the Lord had shown her great mercy, and they shared her joy.
59 On the eighth day they came to circumcise(BQ) the child, and they were going to name him after his father Zechariah, 60 but his mother spoke up and said, “No! He is to be called John.”(BR)
61 They said to her, “There is no one among your relatives who has that name.”
62 Then they made signs(BS) to his father, to find out what he would like to name the child. 63 He asked for a writing tablet, and to everyone’s astonishment he wrote, “His name is John.”(BT) 64 Immediately his mouth was opened and his tongue set free, and he began to speak,(BU) praising God. 65 All the neighbors were filled with awe, and throughout the hill country of Judea(BV) people were talking about all these things. 66 Everyone who heard this wondered about it, asking, “What then is this child going to be?” For the Lord’s hand was with him.(BW)
Zechariah’s Song
67 His father Zechariah was filled with the Holy Spirit(BX) and prophesied:(BY)
68 “Praise be to the Lord, the God of Israel,(BZ)
because he has come to his people and redeemed them.(CA)
69 He has raised up a horn[c](CB) of salvation for us
in the house of his servant David(CC)
70 (as he said through his holy prophets of long ago),(CD)
71 salvation from our enemies
and from the hand of all who hate us—
72 to show mercy to our ancestors(CE)
and to remember his holy covenant,(CF)
73 the oath he swore to our father Abraham:(CG)
74 to rescue us from the hand of our enemies,
and to enable us to serve him(CH) without fear(CI)
75 in holiness and righteousness(CJ) before him all our days.
76 And you, my child, will be called a prophet(CK) of the Most High;(CL)
for you will go on before the Lord to prepare the way for him,(CM)
77 to give his people the knowledge of salvation
through the forgiveness of their sins,(CN)
78 because of the tender mercy of our God,
by which the rising sun(CO) will come to us from heaven
79 to shine on those living in darkness
and in the shadow of death,(CP)
to guide our feet into the path of peace.”(CQ)
80 And the child grew and became strong in spirit[d];(CR) and he lived in the wilderness until he appeared publicly to Israel.
Luke 1
Revised Geneva Translation
Luke 1
Revised Geneva Translation
1 Since many have attempted to set forth the story of those things of which we are fully persuaded
2 (exactly as they were delivered to us by those ministers of the Word who saw them themselves from the beginning),
3 it seemed good to me also - once I had carefully investigated all things from the beginning - to write to you of them from point to point, most noble Theophilus,
4 so that you might acknowledge the certainty of those things of which you have been instructed.
5 In the time of Herod, King of Judea, there was a certain priest named Zacharias, of the class of Abijah. And his wife was among the daughters of Aaron. And her name was Elizabeth.
6 Both were righteous before God and walked in all the Commandments and Ordinances of the Lord, without reproof.
7 And they had no child, because Elizabeth was barren. And both were well-advanced in age.
8 And it so happened that as he executed the priest’s office before God (as per his class),
9 the lot fell to him to burn incense when he went into the Temple of the Lord, according to the custom of the priest’s office.
10 And the whole multitude of the people were outside in prayer while the incense was burning.
11 Then an angel of the Lord appeared to him, standing at the right side of the Altar of Incense.
12 And when Zacharias saw him, he was troubled, and fear fell upon him.
13 But the angel said to him, “Fear not, Zacharias. For your prayer is heard, and your wife Elizabeth shall bear you a son. And you shall call his name, John.
14 “And you shall have joy and gladness. And many shall rejoice at his birth.
15 “For he shall be great in the sight of the Lord and shall drink neither wine nor strong drink. And he shall be filled with the Holy Ghost, even from his mother’s womb.
16 “And he shall turn many of the children of Israel to their Lord God.
17 “For he shall go before Him in the spirit and power of Elijah, to turn the hearts of the fathers to the children, and the disobedient to the wisdom of the righteous, to make ready a people prepared for the Lord.”
18 Then Zacharias said to the angel, “How shall I know this? For I am an old man, and my wife is of a great age.”
19 And the angel answered, and said to him, “I am Gabriel, who stands in the presence of God. I am sent to speak to you, and to show you these good tidings.
20 “And behold, you shall be silent, and unable to speak, until the day that these things are done, because you did not believe my words which shall be fulfilled in their season.”
21 Now the people waited for Zacharias. And they marveled that he remained so long in the Temple.
22 And when he came out, he could not speak to them. Then, they perceived that he had seen a vision in the Temple. For he made signs to them and remained silent.
23 And it happened that when the days of his office were fulfilled, he departed to his own house.
24 And after those days, his wife Elizabeth conceived, and hid herself for five months, saying,
25 “Thus has the Lord dealt with me, in the days on when he looked on me, to take from me my rebuke among man.”
26 And in the sixth month, the angel Gabriel was sent from God to a city of Galilee, named Nazareth,
27 to a virgin betrothed to a man whose name was Joseph, of the House of David. And the virgin’s name was Mary.
28 And the angel went in to her, and said, “Hail, you who are freely beloved. The Lord is with you. You are blessed among women.”
29 And when she saw him, she was troubled at his saying, and thought what kind of greeting that should be.
30 Then the angel said to her, “Do not fear, Mary. For you have found favor with God.
31 “For lo, you shall conceive in your womb, and bear a Son, and shall call His Name, Jesus.
32 “He shall be great and shall be called the Son of the Most High, and the Lord God shall give to Him the throne of his father David.
33 “And He shall reign over the House of Jacob forever. And of His Kingdom shall be no end.”
34 Then Mary said to the angel, “How shall this be, seeing I do not know man?”
35 And the angel answered, and said to her, “The Holy Ghost shall come upon you, and the power of the Most High shall overshadow you. Therefore, also, that Holy Thing which shall be born by you, shall be called the Son of God.
36 “And behold, your cousin, Elizabeth. She has also conceived a son in her old age. And this is her sixth month, who was called barren.
37 “For with God shall nothing be impossible.”
38 Then Mary said, “Behold the servant of the Lord. May it be to me according to your word.” So, the angel departed from her.
39 And Mary arose in those days and quickly went into the hill country, to a city of Judah,
40 and entered into the house of Zacharias and greeted Elizabeth.
41 And it happened that, as Elizabeth heard Mary’s greeting, the baby sprang in her belly. And Elizabeth was filled with the Holy Ghost.
42 And she cried with a loud voice, and said, “Blessed are you among women, because the fruit of your womb is blessed!
43 “And how can it be that the mother of my Lord should come to me?
44 “For lo, as soon as I heard the voice of your greeting in my ears, the baby in my belly sprang for joy!
45 “And blessed is she who believed. For those things shall be completed, which were told her from the Lord.
46 Then Mary said, “My soul magnifies the Lord.
47 “And my spirit rejoices in God my Savior.
48 “For He has looked on the poor degree of His servant. For behold, from now on all ages shall call me blessed.
49 “Because He Who is mighty has done great things for me, and Holy is His Name.
50 “And His mercy is from generation to generation on those who fear Him.
51 “He Who showed strength with His arm, He has scattered the proud in the imagination of their hearts.
52 “He has put down the mighty from their seats and exalted those of low degree.
53 “He has filled the hungry with good things and sent away the rich empty.
54 “He has upheld Israel, His servant, to be mindful of His mercy,
55 “(as He has spoken to our fathers – that is, to Abraham and his seed) forever.”
56 And Mary stayed with her about three months. After which, she returned to her own house.
57 Now, Elizabeth’s time came for her to be delivered. And she brought forth a Son.
58 And her neighbors and cousins heard tell how the Lord had showed His great mercy upon her. And they rejoiced with her.
59 And it was so that on the eighth day they came to circumcise the baby. And they called him Zacharias, after the name of his father.
60 But his mother answered, and said, “Not so. But he shall be called John.”
61 And they said to her, “There is no one in your family that is named with this name.”
62 Then they made signs to his father, asking how he would like him called.
63 So he asked for writing tablets, and wrote, saying, “His name is John.” And they all marveled.
64 And his mouth was opened immediately, and his tongue. And he spoke and praised God.
65 Then fear came on all those who lived near them. And all these words were spread throughout all the hill country of Judea.
66 And all those who heard them laid them up in their hearts, saying, “What kind of child shall this be?” And the hand of the Lord was with him.
67 Then his father, Zacharias, was filled with the Holy Ghost, and prophesied, saying,
68 “Blessed be the Lord God of Israel, because He has visited and redeemed His people!
69 “And He has raised up the Horn of Salvation unto us, in the House of His servant David,
70 “as He spoke by the mouth of His Holy Prophets. Who were, since the world began, saying,
71 ‘deliverance from our enemies, and from the hands of all that hate us.’
72 “So that He might show mercy towards our fathers, and remember His Holy Covenant -
73 “the oath, which He swore to our father, Abraham -
74 “that he would grant to us. So that we, being delivered out of the hands of our enemies, should serve him without fear
75 “all the days of our life, in holiness and righteousness before him.
76 “And you, child, shall be called the Prophet of the Most High. For you shall go before the face of the Lord to prepare His ways,
77 “to give knowledge of salvation to His people, by the remission of their sins
78 “through the tender mercy of our God (whereby the Dayspring from on high has visited us),
79 “to give light to those who sit in darkness (and in the shadow of death), and to guide our feet into the way of peace.”
80 And the child grew and became strong in spirit. And he was in the wilderness until the day came that he should show himself to Israel.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.
Revised Geneva Translation (RGT)
© 2019, 2024 by Five Talents Audio. All rights reserved.