A A A A A
Bible Book List

Klagovisorna 2Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Herren bestraffar sitt folk

אAlef

Så mörka moln

    Herren i sin vrede
        har täckt dottern Sion med!
    Han kastade Israels härlighet
        från himlen ner till jorden,
    han tänkte inte på sin fotpall[a]
        på sin vredes dag.

בBeth

Utan att skona har Herren fördärvat
        Jakobs alla boningar.
    I sin vrede rev han
        dottern Judas fästningar
            och slog dem till marken,
    han orenade riket och dess furstar.

גGimel

I vredens hetta högg han av
        Israels alla horn.
    Han drog undan sin högra hand
        när fienden kom,
    och brann i Jakob
        likt en flammande eld
            som förtär allt runt omkring.

דDaleth

Han spände sin båge som en fiende,
    stod redo med sin högra hand
        som en ovän,
    och dödade allt
        som var ljuvligt för ögat.
    Över dottern Sions hydda
        öste han sin vrede som eld.

הHe

Herren var som en fiende.
    Han fördärvade Israel,
        han fördärvade alla dess borgar,
            han förstörde dess fästningar.
    Han hopade sorg på sorg
        över dottern Juda.

וWaw

Han skövlade sin boning
        som en trädgård,
    han förstörde sin mötesplats.
Herren lät högtid och sabbat
        falla i glömska i Sion,
    i sin brinnande vrede
        förkastade han kung och präst.

זZajin

Herren förkastade sitt altare,
        han övergav sin helgedom.
    Murarna runt hennes palats
        gav han i fienders hand,
    de ropade högt i Herrens hus
        som på en högtidsdag.

חHeth

Herren beslöt att förstöra
        dottern Sions murar,
    han spände ut mätsnöret
        och drog inte undan sin hand
            från skövlingen.
    Han sände sorg över vallar
            och murar,
        allt ligger nu förstört.

טTeth

Hennes portar sjönk ner i jorden,
    han knäckte och krossade
        hennes bommar.
    Hennes kung och furstar
        bor bland hednafolken,
    ingen undervisning ges
        och hennes profeter får ingen syn
            från Herren.

יJod

10  Dottern Sions äldste
        sitter stumma på marken,
    de kastar stoft över sitt huvud
        och klär sig i säcktyg.
    Jerusalems jungfrur
        sänker sina huvuden mot jorden.

כKaf

11  Mina ögon förtärs av gråt,
    det jäser i mitt inre,
        min lever[b] rinner ut på jorden,
    för dottern mitt folk går under,
        barn och spädbarn förgås
            på stadens gator.

לLamed

12 De ropar till sina mödrar:
        ”Var finns bröd och vin?”
    De tynar bort som slagna
        på stadens gator,
    de ger upp andan
        i sina mödrars famn.

מMem

13  Vad ska jag säga dig,
    vad ska jag likna dig med,
        du dotter Jerusalem?
    Vad ska jag jämföra dig med
        för att trösta dig,
            du jungfru dotter Sion?
    Din skada är ju stor som havet,
        vem kan hela dig?

נNun

14  Dina profeters syner
        var falska och dåraktiga,
    de visade dig inte din skuld
        för att vända bort din fångenskap[c].
    De budskap de förkunnade för dig
        var falska och förföriska.

סSamek

15  Alla som går vägen förbi
    slår ihop sina händer
        och hånar dig,
    de visslar och skakar på huvudet
        åt dottern Jerusalem:
    ”Är detta den stad som kallades
        skönhetens krona,
            hela jordens fröjd?”

פPe

16  Alla dina fiender spärrar upp
        sin mun mot dig,
    de visslar och gnisslar tänder
        och säger: ”Vi har slukat henne!
    Detta är dagen vi väntat på.
        Vi fick uppleva den,
            vi fick se den!”

עAjin

17  Herren har gjort vad han bestämt,
    han har uppfyllt sitt ord
        som han uttalat för länge sedan.
    Han har rivit utan att skona,
        han har låtit fienden
            triumfera över dig
    och upphöjt dina motståndares horn.

צTsade

18 Deras hjärtan ropar till Herren.
    Du dotter Sions mur,
        låt tårarna rinna som en bäck
            både dag och natt.
    Ge dig ingen ro,
        unna inte ditt öga någon vila.

קQof

19  Stig upp, ropa högt i natten
        när nattväkterna[d] börjar.
    Utgjut ditt hjärta som vatten
        inför Herrens ansikte,
    lyft dina händer till honom
        för dina barns liv
    som tynar bort av hunger
        i alla gathörn.

רResh

20  Se, Herre, och tänk på
        vem du gjort så emot.
    Ska kvinnor äta sin livsfrukt,
        barnen de burit i sin famn?
    Ska präster och profeter dödas
        i Herrens helgedom?

שShin

21 På marken, på gatorna
        ligger unga och gamla.
    Mina jungfrur och unga män
        har fallit för svärd,
    du har dödat på din vredes dag,
        slaktat utan att skona.

תTaw

22  Som till högtidsdag bjöd du in
        skräck från alla håll.
    Herrens vredes dag
        var det ingen som kom undan
            eller överlevde.
    Dem som jag burit
        i famnen och fostrat
            har min fiende förgjort.

Footnotes:

  1. 2:1 fotpall   Troligen förbundsarken (Ps 132:7), över vilken Gud uppenbarade sig (4 Mos 7:89).
  2. 2:11 min lever   Annan översättning (så Septuaginta): ”min ära”.
  3. 2:14 vända bort din fångenskap   Annan översättning: ”upprätta dig”.
  4. 2:19 nattväkterna   Varje natt var indelad i tre väkter eller fyratimmarsperioder (Dom 7:19).
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes