A A A A A
Bible Book List

Klagovisorna 2 Svenska Folkbibeln (SFB)

Herren bestraffar sitt folk

Alef

Hur har inte Herren i sin vrede övertäckt dottern Sion med mörka moln!
Från himlen har han kastat
    Israels härlighet ner till jorden.
Han har inte kommit ihåg sin fotapall
på sin vredes dag.

Beth

Utan att skona har Herren fördärvat
alla Jakobs boningar.
    I sin vrede bröt han ner
dottern Judas fästen.
    Han slog dem till marken,
han orenade riket och dess furstar.

Gimel

I vredens hetta högg han av
    varje horn i Israel.
Han drog tillbaka sin högra hand
    när fienden kom.
Jakob förbrände han likt en flammande eld
som förtär allt runt omkring.

Daleth

Han spände sin båge som en fiende,
hans högra hand var redo.
    Lik en ovän dödade han
allt som var ljuvligt för ögat.
    Över dottern Sions hydda.
utgöt han sin vrede som en eld.

He

Herren var som en fiende.
    Han fördärvade Israel,
han fördärvade alla dess palats,
    han förstörde dess fästen.
Han hopade hos dottern Juda
    bedrövelse och jämmer.

Waw

Han bröt ner sin boning som en trädgård,
han förstörde sin mötesplats.
    Högtid och sabbat
lät Herren falla i glömska i Sion,
    och i sin brinnande vrede förkastade han
kung och präst.

Zajin

Herren förkastade sitt altare,
    han övergav sin helgedom.
Murarna omkring hennes palats
    gav han i fiendernas hand.
De ropade högt i Herrens hus
    som på en högtidsdag.

Heth

Herren hade beslutat förstöra
    dottern Sions murar.
Han spände mätsnöret för att fördärva
och drog inte tillbaka sin hand.
    Han lät sorg komma över vallar och murar,
alla ligger nu förstörda.

Teth

Hennes portar har sjunkit ner i jorden,
han förstörde och krossade hennes bommar.
Hennes kung och hennes furstar lever bland hednafolken.
Ingen undervisning ges mer
    och hennes profeter
får ingen syn från Herren.

Jod

10 De sitter stumma på marken,
    de äldste i dottern Sion.
De har kastat stoft på sina huvuden
och klätt sig i säcktyg.
    Jerusalems jungfrur
sänker sina huvuden mot jorden.

Kaf

11 Mina ögon är förtärda av gråt,
    det jäser i mitt innersta.
Min lever är som utgjuten på jorden
ty dottern mitt folk går under,
    barn och spädbarn förgås
på gatorna i staden.

Lamed

12 De ropar till sina mödrar:
    "Var finns bröd och vin?"
De tynar bort likt de slagna
    på stadens gator,
de ger upp andan
    i sina mödrars famn.

Mem

13 Vad skall jag säga dig,
    vad skall jag jämföra dig med, du dotter Jerusalem?
Vad skall jag likna dig vid för att trösta dig,
du jungfru dotter Sion?
    Din skada är ju stor som ett hav,
vem kan hela dig?

Nun

14 Dina profeters syner
    var falska och dåraktiga.
De uppenbarade inte din missgärning för dig
för att göra slut på din fångenskap.
    De budskap de förkunnade för dig
var falska och förförande.

Samek

15 Alla som går vägen förbi
    slår hånfullt ihop händerna åt dig.
De visslar och skakar på huvudet
    åt dottern Jerusalem.
"Är detta den stad som man kallade
    den fulländade skönheten, hela jordens fröjd?"

Pe

16 Alla dina fiender spärrar upp munnen mot dig,
de visslar och skär tänder,
    de säger: "Vi har fördärvat henne.
Ja, detta är den dag som vi har väntat på.
Nu har vi upplevt och sett den!"

Ajin

17 Herren har gjort vad han hade beslutat,
han har uppfyllt sitt ord,
    det han för länge sedan hade sagt.
Han har rivit ner utan att skona,
    han har låtit fienden glädjas över dig,
han har upphöjt dina ovänners horn.

Tsade

18 Deras hjärtan ropar till Herren.
    Du dotter Sions mur,
låt dina tårar rinna som en bäck
    både dag och natt.
Ge dig ingen ro,
    unna inte ditt öga någon vila.

Qof

19 Stig upp, ropa högt i natten,
    när nattväkterna börjar.
Utgjut ditt hjärta som vatten
    inför Herrens ansikte.
Lyft upp dina händer till honom
    för dina barns liv,
ty de tynar bort av hunger
    i alla gathörn.

Resh

20 Se, Herre, och besinna
    vem du har handlat så emot.
Skall kvinnor äta sin livsfrukt,
    barnen som de har burit i sin famn?
Skall präster och profeter dödas
    i Herrens helgedom?

Shin

21 På marken, ute på gatorna, ligger de,
unga och gamla.
    Mina jungfrur och mina unga män
har fallit för svärd.
    Du dödade på din vredes dag,
du slaktade utan att skona.

Taw

22 Som till en högtidsdag bådade du upp
förskräckelser från alla håll.
    Herrens vredes dag fanns det ingen
som undkom eller överlevde.
    Dem som jag har burit i min famn och uppfostrat
har min fiende förgjort.

Svenska Folkbibeln (SFB)

1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln

Klagovisorna 2 Nya Levande Bibeln (SVL)

Guds vrede över synden

Herren har förmörkat Jerusalem med sin vrede. Israels vackraste stad ligger i ruiner. Han skonade inte ens sitt tempel på sin vredes dag.

Utan förbarmande har Herren förstört varje hus i Israel. I sin ilska har han brutit ner varje fästning och varje mur. Han har slagit kungariket med alla dess furstar till marken och förnedrat dem.

Israels styrka har lämnat henne, nu är hon i stället drabbad av Guds vrede. Han drar tillbaka sitt beskydd när fienden anfaller. Gud går fram över hela Israels land som en förtärande eld.

Han spänner sin båge mot sitt eget folk som om det gällde en fiende. Hans styrka används mot dem för att döda deras unga män. Hans ilska är över dem som en eld.

Ja, Herren har blivit en fiende, och han förgör Israel. Han har brutit ner dess fästningar och palats. Sorg och tårar är vad han ger Jerusalem.

Han har ödelagt sitt eget tempel, det är som en övergiven trädgård. Folket kan inte längre fira sina heliga högtider eller sabbater. Han avsätter både kungar och präster i sin vrede.

Herren har förkastat sitt eget altare, för han avskyr sitt folks falska gudstjänst. Han har överlämnat palatsen till fiender, och de firar i templet och gläds på samma sätt som Israel gjorde under sina heliga högtidsdagar!

Herren hade bestämt sig för att ödelägga Jerusalem. Han hade gjort upp en fast plan för dess förstörelse. Därför föll murar och torn för honom.

Jerusalems portar är obrukbara. Alla dess lås och bommar har han brutit sönder och krossat. Stadens kungar och furstar har blivit slavar i avlägsna länder och saknar lag och profetiska syner som kan ge dem vägledning.

10 Jerusalems äldste sitter tysta på marken klädda i säcktyg. De strör jord över sina huvuden i sorg och förtvivlan. Jerusalems unga flickor hänger med huvudet.

11 Jag har gråtit tills jag inte längre har några tårar. Mitt innersta är upprört när jag ser vad som har hänt mitt folk. Små barn och spädbarn tynar bort och dör på gatorna.

12 Mamma, mamma, vi vill ha mat, ropar de och faller sedan ihop i mödrarnas armar, och deras liv rinner ut som hos soldater som sårats i strid.

13 Har det någonsin i hela världen funnits en sådan sorg? Jerusalem, vad kan jag jämföra din förtvivlan med? Hur kan jag trösta dig? Dina sår är djupa som havet. Vem kan bota dig?

14 Dina profeter har talat som dårar och varit falska alltigenom. De har inte ens försökt att hjälpa dig ur slaveriet genom att peka på dina synder. De har ljugit och sagt att allt varit bra.

15 Alla som går förbi skakar på huvudet och säger hånfullt: Skulle detta vara den stad som kallats den skönaste i världen och hela jordens glädje?

16 Alla dina fiender uppslukar dig. De gnisslar tänder och säger: Äntligen har vi lyckats förstöra dig! Vi har väntat länge på den här stunden, och nu är den här! Med våra egna ögon har vi sett ditt fall.

17 Men det är Herren som har gjort det. Han har gjort precis det som han varnade för. Han har uppfyllt löftet som han gav för länge sedan. Han har ödelagt Jerusalem utan förbarmande och gett dess fiender anledning att segra över henne och berömma sig av sin styrka.

18 Man ropar till Herren. O Jerusalems murar, låt dina tårar forsa fram som en flod. Gråt dag och natt!

19 Gå upp mitt i natten och ropa till din Gud! Utgjut ditt hjärta som vatten inför Herren! Lyft dina händer upp mot honom! Be om hjälp för dina barns skull, för de dör av hunger på gatorna!

20 Herre, tänk på vad du gör! Det är ditt eget folk du gör allt detta mot! Ska du tvinga en mor att äta sitt eget barn? Ska präster och profeter behöva dö i Herrens tempel?

21 Se hur de ligger på gatorna, gamla och unga, pojkar och flickor, dödade av fiendernas svärd! Du har dödat dem, Herre, i din vrede. Du har dödat dem utan barmhärtighet.

22 Det är du som medvetet har planerat denna förstörelse. På din vredes dag kunde ingen fly eller överleva. Alla mina barn ligger på gatorna dödade av fienden.

Nya Levande Bibeln (SVL)

Nya Levande Bibeln (Swedish New Living Bible)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.

Viewing of
Cross references
Footnotes