Jobs första tal:

3 Sedan öppnade Job sin mun och förbannade sin födelsedag. ² Han sade:

Mordhot mot profeten

^21 (C) Därför säger Herren så om Anatots män^[a], som vill ta ditt liv och säger: ”Profetera inte i Herrens namn, om du inte vill dö för vår hand!” ²² Därför säger Herren Sebaot så: Se, jag ska straffa dem. Deras unga män ska dö för svärd och deras söner och döttrar ska dö av svält. ²³ Ingen ska bli kvar av dem, för jag ska låta olycka drabba Anatots män när straffets tid kommer.

Jeremia och prästen Pashur

20 ^(A) När prästen Pashur, Immers son, som var överuppsyningsman i Herrens hus, hörde Jeremia profetera dessa ord, ^2 (B) lät han misshandla profeten Jeremia och satte honom i stocken i Övre Benjaminsporten till Herrens hus.

^3 (C) Men när Pashur dagen därpå släppte Jeremia ur stocken, sade Jeremia till honom: ”Herren kallar dig inte Pashur utan Magor-Missabib^[a], ⁴ för så säger Herren: Jag ska göra dig till en skräck för både dig själv och alla dina vänner. De ska falla för sina fienders svärd och dina ögon ska se det. Hela Juda ska jag ge i den babyloniske kungens hand, och han ska föra bort dem till Babel och döda dem med svärd. ^5 (D) Alla rikedomar, ägodelar och dyrbarheter i denna stad och Juda kungars alla skatter ska jag ge i deras fienders hand. De ska ta det som byte och föra det till Babel.

^6 (E) Och du själv, Pashur, ska gå i fångenskap med alla som bor i ditt hus. Du ska komma till Babel, där ska du dö, och där ska du begravas med alla dina vänner som du har profeterat lögn för.”

Profetens klagan inför Herren

⁷ Prästerna och profeterna och allt folket hörde Jeremia tala dessa ord i Herrens hus. ⁸ När Jeremia hade slutat tala allt som Herren hade befallt honom att säga till folket, grep prästerna, profeterna och allt folket honom och sade: ”Du ska dö! ⁹ Hur vågar du profetera i Herrens namn och säga: Det ska gå för detta hus som för Shilo, och denna stad ska ödeläggas så att ingen bor där mer?” Och allt folket gaddade ihop sig mot Jeremia i Herrens hus.

¹⁰ När Juda furstar hörde det, gick de från kungens hus upp till Herrens hus och satte sig vid ingången till Herrens nya port. ^11 (A) Då sade prästerna och profeterna till furstarna och till allt folket: ”Den här mannen förtjänar att dö! Ni har ju hört med egna öron hur han profeterat mot denna stad.”

¹² Men Jeremia svarade alla furstarna och allt folket: ”Herren har sänt mig att profetera mot detta hus och denna stad allt det som ni har hört. ^13 (B) Ändra nu ert liv och era gärningar och hör Herren er Guds röst. Då kommer Herren att ångra det onda han har talat mot er. ¹⁴ Och vad mig angår är jag i er hand. Gör med mig vad ni anser vara gott och rätt. ^15 (C) Men det ska ni veta att om ni dödar mig, så drar ni oskyldigt blod över er och över denna stad och över dem som bor här. För det är i sanning Herren som har sänt mig till er för att säga er allt detta.”

¹⁶ Då sade furstarna och allt folket till prästerna och profeterna: ”Den här mannen förtjänar inte att dö, för han har talat till oss i Herren vår Guds namn.” ¹⁷ Några av de äldste i landet reste sig då och sade till folkets hela församling: ^18 (D) ”Mika från Moreshet profeterade på Juda kung Hiskias tid^[a] och sade till hela Juda folk: Så säger Herren Sebaot:

¹⁹ Men lät Juda kung Hiskia med hela Juda döda honom? Fruktade han inte i stället Herren och bad till honom, så att Herren ångrade det onda som han hade talat emot dem? Drar vi inte själva över oss mycket ont nu?”

Profeten Uria

²⁰ Där fanns också en annan man som profeterade i Herrens namn, Uria, Shemajas son, från Kirjat-Jearim. Han profeterade mot denna stad och detta land, precis som Jeremia hade gjort.

²¹ När då kung Jojakim med alla sina hjältar och alla furstar hörde vad han sade, ville han döda honom. Men när Uria fick höra det blev han förskräckt och flydde sin väg och kom till Egypten.

^22 (E) Då sände kung Jojakim några män till Egypten: Elnatan, Akbors son, och några andra tillsammans med honom. ²³ De hämtade Uria från Egypten och förde honom till kung Jojakim.

Han lät döda honom med svärd och kastade hans döda kropp på den allmänna begravningsplatsen.

^24 (F) Men Ahikam, Shafans son, höll sin hand över Jeremia, så att man inte lämnade honom i folkets våld för att dödas.

^6 (A) Då tog de Jeremia och kastade honom i kungasonen Malkias^[a] brunn på vaktgården. De släppte ner Jeremia med rep. I brunnen fanns inget vatten utan dy, och Jeremia sjönk ner i dyn.