Jesaja 16

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Moab krossas för sin stolthet

16 Moabs flyktingar från Sela på andra sidan öknen sänder lamm som gåva i hopp om fred med kungen i Juda.

² Kvinnorna i Moab är som hemlösa fåglar vid floden Arnons vadställen.

³ Budbärarna som har med sig gåvan till Jerusalem ber om råd och hjälp. Skydda oss! Överlämna oss inte till våra motståndare!

^4-5 Låt våra utstötta stanna bland er! Göm dem undan våra fiender! Gud kommer att löna er för er vänlighet mot oss. Om ni låter Moabs flyktingar slå sig ner bland er, ska Gud, när förstörelsen är över, upprätta Davids tron för alltid. På den tronen ska han sätta en god och rättvis kung.

⁶ Är detta det stolta Moab, som vi hört talas så mycket om? Nu är all dess överlägsenhet borta!

⁷ Därför gråter alla i Moab och sörjer över det hemsökta Kir-Hareset,

⁸ över Hesbons övergivna fält och Sibmas tomma vingårdar. De fientliga krigsherrarna har trampat ner de plantor som gav utsökta viner, kända ända bort till Jaser i öknen och ner till havet.

⁹ Därför gråter jag som Jaser över Sibmas vingårdar. Mina tårar ska flöda för Hesbon och Eleale, där sommarens frukt och gröda har förstörts.

¹⁰ Nu är all glädje och all förväntan inför skördetiden borta. De glada sångerna i vingården hörs inte längre, och trampet i vinpressarna har upphört. Jag har gjort slut på all deras skördeglädje.

¹¹ Jag gråter och sörjer över Moab, och min förtvivlan över Kir-Heres är djup.

¹² Moabs folk ska i ångest och förtvivlan be till sina avgudar på bergshöjderna, men de kan inte hjälpa dem. De ska bönfalla dem i sina tempel, men de kan inte rädda dem.

^13-14 Allt detta som rör Moab har sagts förut, men nu säger Herren än en gång, att inom tre år ska Moabs ära och glans vara försvunnen och endast några få ska fortfarande vara vid liv.