⁶ Den som är lam ska hoppa som en hjort, och de stumma ska ropa och sjunga! Källor ska bryta fram i vildmarken och strömmar av vatten i öknen.

⁷ Förbränd mark ska förvandlas till dammar och källor, och där ökenschakalerna en gång höll till ska det växa vass och gräs!

⁸ Genom detta område, som en gång var öken, ska det gå en huvudled. Den ska kallas Den heliga vägen. Inga ogudaktiga ska få vandra på den.

^9-10 Inga lejon eller andra vilda djur ska ligga på lur, och bara de som Herren befriat ska vandra där. De ska vandra hem till Sion under sång och glädje. För dem har all sorg och klagan försvunnit för alltid, och de ska jubla av evig fröjd.

Herrens Ande över alla

²⁸ När jag har låtit mitt regn falla igen, ska jag utgjuta min Ande över er allesammans! Era söner och döttrar ska profetera, era gamla män ska ha drömmar och era unga män ska se syner.

³⁸ för Skriften säger att strömmar av levande vatten ska flyta fram från det innersta hos de människor som tror på mig.

³⁹ Med levande vatten menade han den helige Ande som skulle ges till alla som trodde på honom. Men Anden hade ännu inte kommit, eftersom Jesus ännu inte hade återvänt till himlens härlighet.

⁴⁰ När folket hörde honom säga detta ropade några av dem: Den här mannen måste vara profeten som ska komma före Messias.

^41-42 Andra sa: Han är Messias. En tredje grupp sa: Nej, det kan inte vara han, för han kommer ju från Galileen? Skrifterna säger klart att Messias ska härstamma från Davids kungliga släkt i Betlehem, staden där David bodde.

⁴³ Människorna hade alltså delade meningar om honom,

⁴⁴ och en del skulle gärna ha sett att han arresterats, men ingen rörde honom.

⁴⁵ Tempelpolisen, som hade skickats ut för att gripa honom, återvände till översteprästerna och fariseerna med oförrättat ärende. Varför tog ni honom inte? frågade de.

⁴⁶ Det finns ingen som talar som han, ursäktade de sig. Vi har aldrig hört något liknande!

⁴⁷ Har ni också blivit vilseledda? hånade fariseerna dem.

⁴⁸ Finns det en enda av oss judiska ledare eller fariseer som tror att han är Messias?

⁴⁹ Att hela folkhopen gör det, det är klart, men vad vet de om saken? I vilket fall som helst vilar förbannelse över dem.

⁵⁰ Då sa Nikodemos (Kommer du ihåg honom? Han var den judiske ledare, som kom i hemlighet för att tala med Jesus):

⁵¹ Är det lagligt att förklara en människa skyldig innan det har hållits rättegång?

⁵² De svarade: Är du också en galilé? Sök i Skrifterna så ska du få se att ingen profet kommer från Galileen.

¹⁷ 'I de sista dagarna

¹⁸ Ja, den helige Ande ska komma till alla mina tjänare, både män och kvinnor, och de ska profetera.

¹⁹ Och ni ska se märkliga tecken både på himlen och på jorden: blod och eld och rökmoln.

²⁰ Solen ska bli svart och månen blodröd innan Herrens stora dag kommer.

²¹ Men var och en som ber Herren om barmhärtighet ska få det och bli frälst.'

²² Hör på mig, ni israelitiska män! Gud gav Jesus från Nasaret sitt erkännande inför alla människor genom att låta honom utföra de mest fantastiska under. Det vet ni alla.

²³ Men Gud följde sin uppgjorda plan och tillät er att med hjälp av den romerska staten spika fast honom vid korset och döda honom.

²⁴ Sedan befriade Gud honom från dödens vånda och förde honom tillbaka till livet, för döden kunde inte hålla honom i sitt grepp.

²⁵ Kung David säger om Jesus: 'Jag vet att Herren alltid är med mig. Han hjälper mig. Guds stora kraft håller mig uppe.

²⁶ Därför är mitt hjärta fyllt av glädje, och min tunga ropar ut hans lov! För jag vet att allt kommer att gå väl för mig när jag dör.

²⁷ Du kommer inte att lämna min själ i helvetet, eller låta din helige Sons kropp förgås.

²⁸ Du kommer att ge mig livet tillbaka och fylla mig med underbar glädje när jag är i din närhet.'

²⁹ Tänk efter, kära bröder! David talade inte om sig själv när han skrev de ord som jag har citerat, för han dog och blev begravd, och hans grav finns fortfarande här ibland oss.

³⁰ Men han var en profet och visste att Gud hade gett ett löfte som inte kunde brytas. Han hade lovat att en av Davids efterkommande skulle bli Messias och sitta på Davids tron.

³¹ David såg framåt och förutsa att Messias skulle uppstå med orden: ''Hans sj¤l ska inte l¤mnas i helvetet, och hans kropp ska inte f´rmultna.''

³² Det var alltså om Jesus han talade, och vi är alla vittnen till att Jesus uppstod från de döda.

³³ Och Gud har upprest honom och nu sitter han på hedersplatsen vid Guds högra sida. Och precis som Fadern har lovat, har Jesus fått motta den helige Ande, vilken han sedan har sänt till er med det resultat ni ser och hör i dag.

³⁴ Nej, det var inte om sig själv David talade i de ord som jag citerade nyss, för han for aldrig upp till himlen. Dessutom sa han också: 'Gud talade till min Herre, Messias, och sa till honom: Sitt här på hedersplatsen bredvid mig,

³⁵ tills jag lägger dina fiender för dina fötter!'

³⁶ Därför säger jag utan omsvep till alla i Israel att Gud har gjort denne Jesus, som ni korsfäste, till Herre och Messias!

³⁷ Petrus ord rörde dem djupt, och de frågade honom och de andra apostlarna: Bröder, vad ska vi göra?

³⁸ Petrus svarade: Var och en av er måste vända sig bort från synden och komma tillbaka till Gud och bli döpt i Jesu Kristi namn till syndernas förlåtelse. Då kommer ni också att få den helige Ande som gåva.

³⁹ Kristus har nämligen lovat att den helige Ande ska ges till var och en som har blivit kallad av Herren vår Gud, och till era barn, ja till och med till dem som bor i andra länder!

⁴⁰ Sedan höll Petrus en lång predikan och berättade om Jesus och uppmanade med stor kraft alla som lyssnade att ta emot frälsning och rädda sig undan detta onda släkte.

⁴¹ Och de som lät sig överbevisas av det Petrus sa döptes - tillsammans cirka tretusen personer.

Den första kristna församlingen

⁴² De förenade sig med de andra troende och deltog regelbundet i apostlarnas undervisning, i gudstjänsterna, i brödsbrytelsen och i bönen.

⁴³ Och en känsla av djup respekt fanns hos alla, för apostlarna utförde många under.

⁴⁴ Och alla de troende var ständigt tillsammans och delade allt med varandra.

⁴⁵ De sålde sina tillhörigheter och delade med sig till dem som behövde något.

⁴⁶ Varje dag bad de tillsammans i templet, och i hemmen samlades de i små grupper för att bryta bröd. De delade sina måltider i uppriktig glädje och tacksamhet

⁴⁷ och lovprisade Gud. Och alla i staden var vänligt inställda till dem, och varje dag växte församlingen i antal eftersom Gud frälste många.