Jeremia 30
Svenska Folkbibeln
Israels befrielse från Babel
30 Detta är det ord som kom till Jeremia från Herren. Han sade: 2 "Så säger Herren, Israels Gud: Skriv upp i en bokrulle alla de ord som jag har talat till dig. 3 Ty se, dagar skall komma, säger Herren, då jag skall göra slut på fångenskapen för mitt folk Israel och Juda, säger Herren. Jag skall låta dem komma tillbaka till det land som jag gav åt deras fäder. Och de skall ta det i besittning."
4 Detta är vad Herren har talat om Israel och Juda.
5 Så säger Herren:
Ett rop av förfäran har vi hört,
fruktan och ingen frid.
6 Fråga och tänk efter:
Brukar män föda barn?
Eller varför ser jag alla män
hålla sina händer på höfterna
som kvinnor i barnsnöd,
och varför har alla ansikten blivit så dödsbleka?
7 Ve! Detta är en stor dag,
ingen är den lik.
En tid av nöd är detta för Jakob,
men han skall bli räddad ur den.
8 Och det skall ske på den dagen,
säger Herren Sebaot,
att jag skall ta oket från din nacke
och bryta sönder det
och slita av dina band.
Inga främlingar skall längre
tvinga honom att tjäna sig,
9 utan de skall tjäna Herren, sin Gud,
och David, sin kung,
som jag skall låta uppstå åt dem.
10 Så frukta inte, du min tjänare Jakob,
säger Herren,
och var inte förskräckt, du Israel,
ty jag skall rädda dig ur landet i fjärran
och dina efterkommande ur det land där de hålls fångna.
Jakob skall komma tillbaka
och leva i fred och säkerhet,
och ingen skall förskräcka honom.
11 Ty jag är med dig, säger Herren,
för att rädda dig.
Jag skall göra slut på alla de hednafolk
bland vilka jag har spritt ut dig.
Men dig skall jag inte tillintetgöra,
utan jag skall bestraffa dig med rättvisa.
Ty alldeles ostraffad
kan jag inte lämna dig.
12 Ty så säger Herren:
Obotlig är din skada,
oläkligt ditt sår.
13 Ingen tar sig an din sak
för att se om ditt sår.
Det finns inga läkemedel och ingen läkedom för dig.
14 Alla dina älskare har glömt dig,
de frågar inte efter dig.
Ty med en fiendes slag har jag slagit dig.
Jag har straffat dig hårt,
ty din missgärning är stor
och dina synder många.
15 Varför ropar du över din skada?
Obotlig är din plåga.
Därför att din missgärning är stor
och dina synder många
har jag gjort dig detta.
16 Men nu skall alla som ätit av dig bli uppätna,
och alla dina motståndare,
ja, alla skall gå i fångenskap.
De som skövlat dig skall bli skövlade,
och alla som plundrat dig skall jag lämna till plundring.
17 Ty jag skall låta dig tillfriskna
och läka dina sår, säger Herren,
dig som man kallar "den fördrivna",
"det Sion som ingen frågar efter".
18 Så säger Herren:
Se, jag skall göra slut på fångenskapen för Jakobs hyddor
och förbarma mig över hans boningar.
Staden skall åter byggas upp på sin höjd,
och palatset skall stå på sin rätta plats.
19 Från dem skall lovsång höras
och rop från glada människor.
Jag skall föröka dem,
och de skall inte bli färre.
Jag skall ära dem,
och de skall inte anses obetydliga.
20 Hans söner skall bli som förr,
hans menighet skall bestå inför mig,
och jag skall straffa alla som förtrycker honom.
21 Hans ledare skall vara en av hans egna,
hans härskare skall utgå från hans mitt.
Jag skall låta honom komma nära mig och nalkas mig.
Ty vem är den som vågar sitt liv genom att nalkas mig?
säger Herren.
22 Och ni skall vara mitt folk
och jag skall vara er Gud.
23 Se, Herrens stormvind, full av vrede, bryter fram,
en härjande storm!
Över de ogudaktigas huvuden virvlar den ner.
24 Herrens brinnande vrede skall inte vända åter,
förrän han har utfört, ja, förrän han har fullbordat
sitt hjärtas tankar.
I den yttersta tiden skall ni förstå det.
Jeremia 30
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Gud lovar att återupprätta sitt folk
(30:1—33:26)
30 Detta är det budskap som kom till Jeremia från Herren: 2 ”Så säger Herren, Israels Gud: ’Skriv ner i en bokrulle allt jag har talat till dig. 3 Det kommer nämligen en tid, säger Herren, då jag ska föra tillbaka mitt folk, Israel och Juda, från fångenskapen, säger Herren. Jag ska föra dem tillbaka till det land som jag gav deras förfäder. De ska ta det i besittning.’ ”
4 Detta är vad Herren talade beträffande Israel och Juda. 5 ”Så säger Herren:
’Man hör skrik av skräck,
ångest, inte frid.
6 Fråga, se efter:
Inte kan väl en man föda barn?
Varför ser jag alla män
med händerna på magen,
som kvinnor i födslovåndor?
Varför har alla ansikten
blivit dödsbleka?
7 Vilken förfärlig dag detta ska bli!
Den kommer inte att likna någon annan.
Det är en bedrövelsens tid som väntar Jakob,
men han ska bli räddad ur den.
8 Den dagen, säger härskarornas Herre,
ska jag bryta av oken från deras nackar
och slita av deras bojor.
De ska inte längre behöva arbeta som slavar åt främlingar.
9 De ska tjäna Herren, sin Gud,
och David, sin kung,
som jag ska låta uppstå åt dem.
10 Var därför inte rädd, min tjänare Jakob, säger Herren,
var inte skräckslagen, Israel,
för jag ska rädda dig från en avlägsen plats,
dina efterkommande från landet dit de förvisats.
Jakob ska återvända
och leva i ro och trygghet.
Ingen ska skrämma honom.
11 För jag är med dig,
säger Herren,
för att rädda dig.
Jag ska utplåna alla de folk
bland vilka jag har skingrat dig.
Men dig ska jag inte utplåna.
Jag ska tukta dig, men med rättvisa
– helt ostraffad ska jag inte släppa dig.’
12 För så säger Herren:
’Din skada är obotlig,
ditt sår är oläkligt.
13 Det finns ingen som tar sig an din sak,
ingen läkedom finns för ditt sår,
inget helande för dig.
14 Alla dina älskare har glömt dig
och bryr sig inte om dig längre.
Jag har slagit dig så som en fiende skulle ha gjort,
jag har straffat dig grymt
eftersom din skuld är så stor
och dina synder så många.
15 Varför klagar du över din skada
och över din obotliga smärta?
För att din skuld var så stor
och dina synder så många
har jag gjort dig detta.
16 Men alla som ätit av dig ska själva ätas,
och alla dina fiender ska föras bort i fångenskap.
De som plundrar dig
ska själva bli plundrade,
och de som skövlar dig
ska bli skövlade.
17 Jag ska låta dig återfå din hälsa
och läka dina sår, säger Herren,
dig som man kallat ”den fördrivna”
och ”Sion som ingen bryr sig om”.’
18 Så säger Herren:
’Se, jag ska resa Jakobs tält på nytt
och förbarma mig över hans boningar.
Staden ska byggas upp på sina ruiner,
och palatset ska stå på sin rätta plats.
19 Därifrån ska höras lovsång
och rop av glädje.
Jag ska föröka dem,
de ska inte bli färre.
Jag ska göra dem ärade,
de ska inte vara utan betydelse.
20 Deras barn ska bli som i gångna tider,
deras menighet upprättas inför mig,
och jag ska straffa alla som förtrycker dem.
21 Deras ledare ska komma ur deras egna led,
deras härskare uppstå mitt ibland dem.
Jag ska låta honom nalkas mig
och komma mig nära.
Vem skulle annars våga komma nära mig? säger Herren.
22 Ni ska vara mitt folk
och jag ska vara er Gud.’ ”
23 Se, en stormvind från Herren
bryter fram i vrede, en virvelstorm.
Den drar fram över de ogudaktigas huvuden.
24 Herrens brinnande vrede vänder inte
förrän han fullbordat sina planer.
I kommande dagar ska ni förstå det.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.