Israels trolöshet och Guds trofasthet

Kalla era bröder Ammi och era systrar Ruhama.
Gå till rätta med er mor, gå till rätta.
Ty hon är inte min hustru,
    och jag är inte hennes man.
Må hon skaffa bort sin otukt från sig
    och sina äktenskapsbrott mellan sina bröst.
Annars skall jag klä av henne naken,
och låta henne stå där
    sådan hon var den dag då hon föddes.
Jag skall göra henne lik en öken,
    låta henne bli som ett torrt land
och låta henne dö av törst.
Hennes barn skall jag inte förbarma mig över
eftersom de är barn till en sköka.
Ty deras mor var en otrogen kvinna,
hon som födde dem bedrev skamliga ting.
Hon sade:
    "Jag vill följa efter mina älskare
som ger mig min mat och mitt vatten,
min ull och mitt lin,
    min olja och min dryck."

Se, därför skall jag stänga
    din väg med törnen.
Jag skall resa en mur framför henne,
    så att hon inte finner sina stigar.
När hon då löper efter sina älskare,
skall hon inte få fatt på dem.
    När hon söker dem,
skall hon inte finna dem.
    Då skall hon säga:
"Jag vill gå tillbaka till min förste man,
för jag hade det bättre då än nu."
Men hon har inte förstått,
    att det var jag som gav henne
både säden och vinet och oljan,
    och som gav henne mycket silver,
likaså guld, som de gjorde sin baalsbild av.

Därför skall jag ta tillbaka min säd
    när tiden är inne,
och mitt vin
    när stunden kommer.
Jag skall ta bort min ull och mitt lin,
    som hon skyler sin nakenhet med.
10 Nu skall jag blotta hennes blygd
    inför hennes älskares ögon,
och ingen skall rädda henne ur min hand.
11 Jag skall göra slut på all hennes fröjd,
på hennes fester, nymånader och sabbater
och på alla hennes högtider.
12 Jag skall skövla hennes vinstockar och fikonträd,
eftersom hon sade:
    "De är min lön
som mina älskare har gett mig."
    Jag skall göra dem till en vildmark,
och markens djur skall äta av dem.
13 Så skall jag straffa henne för hennes baalsdagar,
då hon tände rökelse åt baalerna
    och smyckade sig med ring och bröstspänne
och följde efter sina älskare
    men glömde mig, säger Herren.

14 Därför skall jag locka henne bort
    och föra henne ut i öknen
och tala till hennes hjärta.
15 Sedan skall jag ge henne tillbaka hennes vingårdar
och göra Akors dal till en hoppets port.
Där skall hon sjunga som i sin ungdoms dagar,
som på den dag då hon drog upp ur Egyptens land.

16 Det skall ske på den dagen,
    säger Herren,
att du skall kalla mig: "Min man."
    och inte mer kalla mig: "Min Baal."
17 Baalernas namn skall jag ta bort ur hennes mun,
så att man inte mer skall komma ihåg deras namn.

18 På den dagen skall jag för deras räkning sluta ett förbund
med djuren på marken,
    med fåglarna under himlen och med kräldjuren på jorden.
Båge och svärd och vad som hör till kriget
skall jag bryta sönder och skaffa bort ur landet
och låta dem bo i trygghet.
19 Jag skall trolova dig med mig för evig tid,
ja, jag skall trolova dig med mig
    i rättfärdighet och rätt,
i kärlek och barmhärtighet.
20 Jag skall trolova dig med mig i trohet,
och du skall så känna Herren.

21 Och det skall ske på den dagen,
    att jag skall bönhöra, säger Herren,
jag skall bönhöra himlen,
    och den skall bönhöra jorden,
22 och jorden skall bönhöra
    säden, vinet och oljan,
    och de skall bönhöra Jisreel.[a]
23 Jag skall plantera henne åt mig i landet.
Jag skall förbarma mig över Lo-Ruhama
och säga till Lo-Ammi: "Du är mitt folk."
Och de skall svara: "Du är min Gud."

Footnotes

  1. Hosea 2:22 Jisreel Annan översättning: "Guds plantering". Jfr v. 23.