Vashti trotsar kung Ahasveros

(A) På Ahasveros[a] tid – den Ahasveros som regerade över hundratjugosju provinser från Indien till Nubien[b] då kung Ahasveros satt på sin kungatron i Susas borg[c], hände följande: Under sitt tredje regeringsår[d] ordnade han ett gästabud för alla sina furstar och tjänare. Persiens och Mediens befälhavare, hans förnämsta män och furstarna i provinserna var samlade hos honom. Under hundraåttio dagar lät han dem se sin kungliga härlighet och rikedom, sin stora glans och prakt.

När de dagarna var över ordnade kungen ett sju dagar långt gästabud för allt folk som fanns i Susas borg, från den störste till den minste, i den inhägnade trädgård som hörde till kungapalatset. Draperier av linne, bomull och mörkblått tyg var uppsatta med vita och purpurröda snören i ringar av silver på vita marmorpelare. Soffor av guld och silver stod på ett golv med inläggningar av grön och vit marmor med pärlglänsande och svart sten. (B) Dryckerna sattes fram i guldkärl. Inget var det andra likt, och kungligt vin fanns i mängd så som det anstår en kung. När man drack gällde den regeln att ingen fick tvingas, för kungen hade befallt alla sina hovmästare att de skulle rätta sig efter vars och ens önskan. Samtidigt ordnade också drottning Vashti[e] ett gästabud för kvinnorna i kung Ahasveros kungliga palats.

10 Den sjunde dagen, när kungens hjärta var glatt av vinet, befallde han Mehuman, Bizzeta, Harbona, Bigta, Abagta, Zetar och Karkas, de sju hovmän som tjänstgjorde hos kung Ahasveros, 11 att de skulle föra in drottning Vashti inför kungen med kunglig krona på huvudet. Han ville låta folken och furstarna se hennes skönhet, för hon var vacker att se. 12 Men drottning Vashti vägrade komma när kungen genom sina hovmän befallde henne det. Då blev kungen mycket vred, och vreden brann inom honom.

13 (C) Kungen frågade då de vise män som förstod sig på tiderna. Kungens ärenden brukade nämligen läggas fram för alla som var kunniga i lag och rätt. 14 Vid sin sida hade han Karsena, Setar, Admata, Tarshish, Meres, Marsena och Memukan, de sju furstar i Persien och Medien som var kungens närmaste män och som hade främsta platsen i riket. 15 Han frågade dem: ”Vad ska man enligt lagen göra med drottning Vashti, eftersom hon inte har gjort som kung Ahasveros befallde genom hovmännen?”

16 Memukan svarade inför kungen och furstarna: ”Det är inte bara mot kungen som drottning Vashti har handlat illa, utan mot alla furstar och alla folk i alla kung Ahasveros provinser. 17 Det drottningen har gjort kommer att sprida sig till alla kvinnor och leda till att de föraktar sina män och säger: Kung Ahasveros befallde att man skulle föra in drottning Vashti inför honom, men hon kom inte. 18 Redan idag kommer furstinnorna i Persien och Medien, när de får höra vad drottningen har gjort, att säga samma sak till alla kungens furstar, och det kommer att bli förakt och förbittring utan ände. 19 (D) Om kungen finner för gott, låt då ett kungligt påbud gå ut och låt det skrivas in i Persiens och Mediens lagar så att det inte kan ändras, att Vashti aldrig mer får komma inför kung Ahasveros. Och kungen bör ge hennes kungliga värdighet åt någon annan som är bättre än hon. 20 När kungens förordning som han utfärdar blir känd i hela hans rike, så stort det är, kommer alla kvinnor att visa aktning för sina män, från den störste till den minste.”

21 Kungen och furstarna tyckte förslaget var gott, och kungen gjorde som Memukan hade sagt. 22 (E) Skrivelser sändes till alla kungens provinser, till varje provins med dess egen skrift och till varje folk på dess eget språk, med innebörden att varje man skulle vara herre i sitt hus och tala sitt folks språk.

Footnotes

  1. 1:1 Ahasveros   På persiska Kshayarshan, ”hjältars härskare”. På grekiska Xerxes.
  2. 1:1 Nubien   Området söder om Egypten, dagens Sudan (jfr Ps 68:32).
  3. 1:2 Susas borg   Perserrikets huvudstad under vintermånaderna, ca 25 mil norr om spetsen på Persiska viken. Tronsalen, som är utgrävd, mätte över 100x100 m och hade 72 pelare som var över 20 m höga.
  4. 1:3 tredje regeringsår   Ca 483 f Kr. Kanske hade kungen samlat sina befälhavare för att planera sin stora invasion av Grekland som genomfördes 481-480 f Kr.
  5. 1:9 Vashti   Betyder ”vackrast”, troligen ett smeknamn. Kanske den drottning som hos grekiska historiker kallas Amestris (”stark”). Amestris, som av grekerna beskrivs som grym, var jämnårig med Xerxes och hade senare en maktposition efter hans död (se not till 10:3).

Queen Vashti does not obey the king

These things happened when King Xerxes ruled. He was the king who ruled over 127 regions, from India to Ethiopia. King Xerxes lived in the capital, the city of Susa. During the third year that he ruled, he gave a big feast for his leaders and officers. The soldiers from the army of Persia and Media came to the feast. The rulers and leaders of the regions in the kingdom also came.

The feast continued for 180 days. King Xerxes wanted to show everyone how rich and powerful he was. He wanted to show that he was a great king. When this feast finished, he gave another feast for everyone who lived in Susa. It was for people who were important, and for ordinary people as well. The feast continued for seven days. It was in part of the garden of the king's palace. The gardens had curtains made of expensive white linen and purple material. They hung from silver rings on white stone pillars. White and purple strings held the curtains. There were seats made from gold and silver. The floor had many kinds of valuable stones to make it beautiful.

People at the feast drank from gold cups. Each cup was different. The king gave plenty of his own wine to everyone to drink. Everyone could drink as much wine as they wanted. The king told his officers to give each person what they wanted, no more and no less.

At the same time, the king's wife, Queen Vashti, gave a feast for all the women in the palace.[a]

10 On the seventh day of the feast, King Xerxes was feeling happy, because he had drunk so much wine. He had seven eunuchs who served him in the palace. Their names were Mehuman, Biztha, Harbona, Bigtha, Abagtha, Zethar and Carcas. 11 He told them to bring Queen Vashti to him. He said that she must wear her royal crown. He wanted to show everyone at his feast how beautiful his queen was. She was a very beautiful woman. 12 The eunuchs told Queen Vashti what the king had commanded. But she refused to go to him. This made the king very angry.

13 The king spoke to his wise advisors about what had happened. These men understood the laws and customs of Persia. When something like this happened, the king would ask them what he should do. 14 The seven advisors who were often with the king were Carshena, Shethar, Admatha, Tarshish, Meres, Marsena and Memukan. These men were the most important officers in the kingdom.

15 The king asked them, ‘What should we do with Queen Vashti? What does our law say about this? The eunuchs took my message to her, but she did not obey my command. And I am the king!’

16 One of the advisors, Memukan, replied to the king and the other officers. He said, ‘Queen Vashti has not only done something wrong against you, the king. She has also done a wrong thing against all the officers and all the people too. That is all the men who live in your kingdom. 17 When other women hear about this, they will not obey their own husbands. All the women will say, “Queen Vashti did not obey her husband, King Xerxes. When he told her to come to him, she refused to do it!” 18 Everywhere in Persia and Media, the wives of the king's officers will know what Queen Vashti has done. From today, they will refuse to obey their husbands. They will no longer respect their husbands, and the men will be very angry.

19 So we suggest this, if you agree as king. You should give a royal command. It should become one of the laws of Persia and Media, so that nobody can change it. This law must say that Vashti must never see you again. Then you should find a woman who deserves to be queen more than Vashti. 20 You must send this command to everyone in your great kingdom. When people know about this law, all the women will respect their husbands. They will obey them, whether they are important people or ordinary people.’

21 The king and his officers liked this idea. So the king did as Memukan had said. 22 He sent letters to all the regions of his kingdom. The letters were in the language of each region, so that all the people could read and understand the law. The law said that every man should be the ruler of his family and he should speak the language of his people.

Footnotes

  1. 1:9 Queen Vashti had her feast in a different part of the palace than the king's feast.