29 Ve dig, Moab!
        Förlorat är du, Kemoshs folk!
    Han lät sina söner bli flyktingar
        och sina döttrar gå i fångenskap,
            till amoreernas kung, Sichon.

Read full chapter

29 Ve dig, Moab!
    Förlorat är du, Kemoshs folk.
Han har låtit sina söner fly
    och sina döttrar tas till fånga
av Sichon, amoréernas kung.

Read full chapter

(A) Salomo följde Astarte[a], sidoniernas gudinna, och Milkom[b], ammoniternas vidrighet. Salomo gjorde det som var ont i Herrens ögon och följde inte i allt efter Herren, så som hans far David hade gjort. (B) Salomo byggde då en offerhöjd åt Kemosh, moabiternas vidrighet, på berget öster om Jerusalem och likaså en åt Molok, ammoniternas styggelse. På samma sätt gjorde han för alla sina utländska kvinnor, som fick tända offereld och offra åt sina gudar.

(C) Herren blev vred på Salomo, därför att hans hjärta hade vänt sig bort från Herren, Israels Gud, som två gånger hade visat sig för honom. 10 (D) Han hade gett honom befallning om denna sak: att han inte skulle följa efter andra gudar. Men han hade inte hållit vad Herren befallt. 11 (E) Därför sade Herren till Salomo: ”Eftersom det är så med dig och eftersom du inte har hållit mitt förbund och mina stadgar som jag har gett dig, ska jag rycka riket ifrån dig och ge det åt din tjänare. 12 Men för din far Davids skull ska jag inte göra det så länge du lever. Först ur din sons hand ska jag rycka det. 13 Men jag ska inte rycka hela riket ifrån honom, utan en stam ska jag ge åt din son för min tjänare Davids skull, och för Jerusalems skull, som jag har utvalt.”

Salomos fiender

14 Herren reste upp en motståndare[c] till Salomo. Det var edomiten Hadad som var släkt med kungen i Edom.

15 (F) När David var i strid med Edom[d] drog befälhavaren Joab upp för att begrava de stupade, och han dödade alla av mankön i Edom. 16 Joab och hela Israel stannade där i sex månader tills han hade utrotat alla av mankön i Edom. 17 Då flydde Hadad tillsammans med några edomitiska män, som hade varit i hans fars tjänst, för att bege sig till Egypten. Hadad var då en ung pojke.

18 Sedan de brutit upp från Midjan kom de till Paran. De tog folk med sig från Paran och kom till Egypten, till farao, Egyptens kung. Han gav Hadad hus, underhåll och land. 19 Farao uppskattade Hadad så mycket att han till hustru gav honom en syster till sin gemål, en syster till drottning Tapenes. 20 Denna syster till Tapenes födde åt honom sonen Genubat, och Tapenes avvande honom i faraos hus. Sedan var Genubat i faraos hus bland faraos söner.

21 Medan Hadad var i Egypten, hörde han att David hade gått till vila hos sina fäder och att befälhavaren Joab var död. Då sade han till farao[e]: ”Låt mig resa hem till mitt land.” 22 Men farao sade till honom: ”Vad saknar du här hos mig, eftersom du vill resa hem till ditt land?” Men han svarade: ”Inget, men låt mig resa ändå.”

23 Gud reste upp ännu en motståndare till Salomo. Det var Rezon, Eljadas son, som hade flytt från sin herre Hadadezer, kungen i Soba. 24 (G) När David åstadkom ett blodbad bland dem, samlade Rezon folk omkring sig och blev ledare för ett rövarband. De drog till Damaskus och slog sig ner där och gjorde sig till herrar i Damaskus. 25 Rezon var under hela Salomos livstid motståndare till Israel och gjorde landet skada, han liksom Hadad. Han var fientligt inställd till Israel, och han blev kung över Aram.

Jerobeam gör uppror mot Salomo

26 (H) En av Salomos tjänare hette Jerobeam. Han var son till Nebat, en efraimit från Sereda, och hans mor hette Serua[f] och var änka. Jerobeam gjorde uppror mot kungen. 27 (I) Orsaken till att han gjorde uppror mot kungen var denna: Salomo byggde på Millo. Han ville täppa till öppningen i muren omkring sin far Davids stad. 28 Jerobeam var en duglig man, och då Salomo såg att den unge mannen var driftig i sitt arbete, satte han honom över allt det arbete som Josefs hus hade att utföra.

29 Vid ett tillfälle när Jerobeam hade begett sig ut ur Jerusalem, kom profeten Ahia[g] från Shilo emot honom på vägen. Profeten var klädd i en ny mantel, och de båda var ensamma på fältet. 30 Ahia tog den nya manteln,[h] som han hade på sig och slet sönder den i tolv delar. 31 Och han sade till Jerobeam: ”Ta här tio delar för dig själv, för så säger Herren Israels Gud: Jag ska rycka riket ur Salomos hand och ge tio av stammarna åt dig. 32 (J) Bara en stam ska han få behålla för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, den stad som jag har utvalt ur alla Israels stammar.

33 Detta ska ske, därför att de har övergett mig och tillbett Astarte, sidoniernas gudinna, Kemosh, Moabs gud, och Milkom, ammoniternas gud. De har inte gått på mina vägar och inte gjort det som är rätt i mina ögon, efter mina stadgar och föreskrifter, så som Salomos far David gjorde. 34 Men jag ska inte ta ifrån honom hela riket, utan jag ska låta honom vara furste så länge han lever, för min tjänare Davids skull som jag utvalde, därför att han höll fast vid mina bud och stadgar. 35 Men jag ska ta kungadömet från hans son och ge de tio stammarna till dig.

36 (K) Till hans son ska jag ge en stam, så att min tjänare David alltid har en lampa inför mitt ansikte i Jerusalem, staden som jag utvalt åt mig för att där fästa mitt namn. 37 Dig vill jag alltså ta och låta regera över allt du önskar, och du ska bli kung över Israel. 38 (L) Om du lyder allt jag befaller dig och går på mina vägar och gör det som är rätt i mina ögon, så att du håller fast vid mina stadgar och bud så som min tjänare David gjorde, då ska jag vara med dig och bygga åt dig ett hus som blir bestående, så som jag byggde ett hus åt David, och jag ska ge dig Israel. 39 Jag ska förödmjuka Davids släkt på så sätt, men inte för alltid.”

40 Salomo försökte döda Jerobeam, men Jerobeam flydde till Egypten, till Shishak[i], Egyptens kung, och stannade där till Salomos död.

Salomo dör

41 (M) Vad som mer finns att säga om Salomo, om allt han gjorde och hans visdom, det är skrivet i Salomos krönika. 42 Den tid Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel var fyrtio år.[j] 43 Och Salomo gick till vila hos sina fäder och blev begravd i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 11:5 Astarte   Fruktbarhetsgudinnan Ishtar. Dyrkades även bland israeliter (1 Sam 7:3, 12:10).
  2. 11:5 Milkom   Alternativ form av Molok (”kung”), som dyrkades med barnoffer (3 Mos 20:2f, 2 Kung 3:27, Jer 32:35).
  3. 11:14 motståndare   På hebreiska satán (även i vers 23 och 25).
  4. 11:15 När David var i strid med Edom   Se 2 Sam 8:13f, Ps 60:2.
  5. 11:21 farao   Vid denna tid (ca 970 f Kr) Siamun (986-967 f Kr), vars dotter var gift med Salomo (3:1).
  6. 11:26 Serua   Betyder ”spetälsk”. Kanske en förvrängning av Seruja, ”väldoftande” (1 Sam 26:6).
  7. 11:29 Ahia   Betyder ”Herren är min broder”.
  8. 11:30 den nya manteln   Kläder var mycket dyra. Fattigt folk ägde inget ombyte (2 Mos 22:26).
  9. 11:40 Shishak   På egyptiska Sheshonk I (ca 945-922 f Kr), en libyskättad överbefälhavare som blev farao. Efter Salomos död härjade han Israel och Syrien år 925 f Kr (14:25f).
  10. 11:42 Salomo … fyrtio år   Ca 970-930 f Kr.

Salomo tillbad Astarte, sidoniernas gudinna, och Milkom, ammoniternas vidrige gud. Alltså gjorde Salomo det som var ont i Herrens ögon och han följde inte Herren i allt som hans far David hade gjort. Han byggde till och med en offerplats på berget öster om Jerusalem åt Kemosh, moabiternas vidrighet, en annan åt Molok[a], ammoniternas vidrighet, och likadant för alla sina utländska hustrur som tände rökelse och offrade till sina gudar.

Herren blev mycket vred på Salomo för att han hade avfallit från Herren, Israels Gud, som två gånger hade uppenbarat sig för honom 10 och varnat honom för att tillbe andra gudar. Men Salomo hade inte rättat sig efter Herrens befallning 11 och därför sa Herren till honom: ”Eftersom det förhåller sig så här med dig och du har inte hållit mitt förbund och inte heller levt efter mina lagar, ska jag ta riket från dig och ge det åt en av dina tjänare. 12 Men för din far Davids skull ska jag inte göra det medan du lever. Jag ska ta riket från din son, 13 men inte hela. För min tjänare Davids skull och för min utvalda stad Jerusalems skull ska han få behålla en av stammarna.”

Salomos fiender

14 Herren såg till att Salomo fick en motståndare i edoméen Hadad som tillhörde den edomitiska kungafamiljen.

15 Tidigare när David hade stridit mot Edom, hade Joav, överbefälhavaren för hans här, dragit upp för att begrava dem som dött och han hade då tagit livet av alla män i Edom. 16 Joav och israeliterna stannade sex månader för att utplåna alla män i Edom. 17 Men Hadad som bara var en pojke flydde till Egypten tillsammans med några edoméer som varit hans fars tjänare. 18 De begav sig från Midjan till Paran där de tog med sig ytterligare några män och gick till Egypten. Där tog farao, kungen av Egypten, emot dem och gav Hadad ett hus med mark och även underhåll.

19 Farao såg med stor välvilja på Hadad och gav honom en syster till drottning Tachpenes som hustru. 20 Tachpenes syster födde åt honom en son, Genuvat, som Tachpenes lät växa upp i faraos palats tillsammans med faraos egna söner. 21 Men när Hadad i Egypten fick höra att både David[b] och överbefälhavaren Joav var döda, bad han farao om tillåtelse att få vända tillbaka till sitt eget land.

22 Farao frågade honom: ”Vad är det du saknar här, eftersom du vill tillbaka hem?” ”Ingenting, men jag vill ändå resa hem igen”, svarade han.

23 Ännu en av Salomos fiender som Gud lät resa upp var Reson, Eljadas son, som hade flytt från sin herre Hadadeser, kungen i Sova. 24 Reson hade blivit ledare för ett gäng banditer efter att David slog ner dem[c]. De drog iväg och bosatte sig i Damaskus och tog kontrollen över staden. 25 Under hela Salomos livstid var Reson Israels fiende och utgjorde ytterligare ett problem för honom vid sidan av Hadad. Reson härskade i Aram och var alltså Israels fiende.

26 En annan upprorsmakare var Salomos tjänare, Nevats son, Jerobeam från Sereda i Efraim. Hans mor hette Serua och var änka. 27 Detta är bakgrunden till hans uppror mot kungen: Salomo höll på att bygga upp Millo och reparerade murarna i sin far Davids stad. 28 Jerobeam var en duktig arbetare och när Salomo upptäckte hur bra denne unge man arbetade, gjorde han honom ansvarig för det arbete som Josefs stam skulle utföra.

29 En dag när Jerobeam var på väg från Jerusalem, träffade han profeten Achia från Shilo som var klädd i en alldeles ny mantel. De två var ensamma på fältet. 30 Achia tog då sin mantel och rev den i tolv delar 31 och sa till Jerobeam: ”Ta tio av de här bitarna, för Herren, Israels Gud, säger: ’Jag ska ta kungariket ur Salomos hand och ge dig tio av stammarna. 32 Men jag ska lämna kvar en stam åt honom för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, den stad som jag har utvalt bland alla Israels stammar. 33 De har övergett mig och börjat tillbe Astarte, sidoniernas gudinna, Kemosh, Moabs gud, och Milkom, ammoniternas gud. De har inte vandrat på mina vägar och inte gjort vad som är rätt inför mig. De har inte följt mina lagar och föreskrifter så som hans far David gjorde.

34 Men jag ska inte ta hela riket från Salomo nu. För min tjänare Davids skull, honom som jag utvalde därför att han höll mina bud och lagar, ska jag låta Salomo regera under resten av sitt liv. 35 Men jag ska ta riket från hans son och ge dig tio stammar. 36 Hans son ska få behålla en stam, så att min tjänares Davids lampa kan fortsätta att brinna inför mig i Jerusalem, den stad som jag har utvalt åt mitt namn. 37 Jag ska låta dig regera över allt du önskar; du ska bli kung över Israel. 38 Om du lyder vad jag befaller dig och vandrar på mina vägar och gör vad som är rätt inför mig och håller mina stadgar och bud som min tjänare David gjorde, då ska jag vara med dig och jag ska bygga åt dig ett kungahus som består så som jag byggde åt David och jag ska ge Israel åt dig. 39 Jag ska förödmjuka Davids ättlingar, dock inte för alltid.’ ”

40 Salomo försökte döda Jerobeam, men han flydde till Shishak, kungen i Egypten. Där stannade Jerobeam tills Salomo var död.

Salomo dör

(2 Krön 9:29-31)

41 Salomos historia i övrigt, vad han gjorde och hans visdom finns nedtecknat i Salomos krönika.

42 Salomo regerade över hela Israel i Jerusalem i fyrtio år. 43 Sedan dog han och gick till vila hos sina fäder och begravdes i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 11:7 Eller Milkom, jfr v. 5.
  2. 11:21 Om David står det ordagrant: vilade hos sina fäder, det vanliga sättet att uttrycka någons död i Gamla testamentet, så även i flera sammanhang i 1 Kung, se t.ex. 14:20; 15:8,24; 16:6.
  3. 11:24 Syftar på araméerna eller Sova.