Add parallel Print Page Options

24 Och HERREN talade till Mose och sade:

Bjud Israels barn att bära till dig ren olja, av stötta oliver, till ljusstaken, så att lamporna dagligen kunna sättas upp.

Utanför den förlåt som hänger framför vittnesbördet, i uppenbarelsetältet, skall Aron beständigt sköta den, från aftonen till morgonen, inför HERRENS ansikte. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte.

Lamporna på den gyllene ljusstaken skall han beständigt sköta inför HERRENS ansikte.

Och du skall taga fint mjöl och därav baka tolv kakor; var kaka skall innehålla två tiondedels efa.

Och du skall lägga upp dem i två rader, sex i var rad, på det gyllene bordet inför HERRENS ansikte.

Och på vardera raden skall du lägga ren rökelse, för att denna må utgöra själva altaroffret av bröden, ett eldsoffer åt HERREN.

Sabbatsdag efter sabbatsdag skall man beständigt lägga upp dem inför HERRENS ansikte: en gärd av Israels barn, till ett evigt förbund.

De skola tillhöra Aron och hans söner och skola ätas av dem på en helig plats, ty de äro högheliga och äro hans evärdliga rätt av HERRENS eldsoffer.

10 Och en man som var son till en israelitisk kvinna, men till fader hade en egyptisk man, gick ut bland Israels barn; och den israelitiska kvinnans son och en israelitisk man kommo i träta med varandra i lägret.

11 Och den israelitiska kvinnans son smädade Namnet och hädade. Då förde de honom fram till Mose. Och hans moder hette Selomit, dotter till Dibri, av Dans stam.

12 Och de satte honom i förvar, för att de skulle få hans dom bestämd efter HERRENS befallning.

13 Och HERREN talade till Mose och sade:

14 För ut hädaren utanför lägret; sedan må alla som hörde det lägga sina händer på hans huvud, och må så hela menigheten stena honom.

15 Och till Israels barn skall du tala och säga: Om någon hädar sin Gud, kommer han att bära på synd.

16 Och den som smädar HERRENS namn skall straffas med döden; hela menigheten skall stena honom. Evad det är en främling eller en inföding som smädar Namnet, skall han dödas.

17 Om någon slår ihjäl någon människa, skall han straffas med döden;

18 och den som slår ihjäl ett boskapsdjur skall ersätta det: liv för liv.

19 Och om någon vållar att hans nästa får ett lyte, så skall man göra mot honom såsom han själv har gjort:

20 bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand; samma lyte han har vållat att en annan fick skall han själv få.

21 Den som slår ihjäl ett boskapsdjur skall ersätta det, och den som slår ihjäl en människa skall dödas.

22 En och samma lag skall gälla för eder, den skall gälla lika väl för främlingen som för infödingen; ty jag är HERREN, eder Gud.

23 Och Mose talade detta till Israels barn; och de förde ut hädaren utanför lägret och stenade honom. Alltså gjorde Israels barn såsom HERREN hade bjudit Mose.

Olja och bröd inför Herren

1-2 Herren sa till Mose: Säg till Israels folk att skaffa fram ren olivolja,

3-4 så att ljusstaken av rent guld, som står utanför förhänget och stänger vägen till det allra heligaste, alltid kan brinna. Varje morgon och kväll ska Aron fylla på ny olja och se till vekarna. På denna ljusstake ska en evig låga brinna inför Herren från generation till generation.

5-8 Varje sabbatsdag ska översteprästen lägga ut tolv brödkakor i två rader, sex i varje rad, på guldbordet som står inför Herren. Bröden ska vara bakade av fint mjöl, och man ska använda fyra liter mjöl till varje kaka. Utmed varje rad ska läggas ren rökelse. Detta ska vara ett eldsminnesoffer inför Herren, till påminnelse om hans eviga förbund med Israels folk.

Aron och hans söner ska äta upp bröden på en plats som är särskilt avsedd för detta ändamål. Bröden är eldsoffer till Herren, enligt en av Gud fastställd lag, och de är högheliga.

Straffet för hädelse mot Gud

10 En dag ute i lägret började en man, vars mor var israelit och vars far egyptier, att slåss med en av Israels män.

11 Under slagsmålet förbannade den egyptiske mannen Gud och fördes fram till Mose för att bli dömd. (Hans mor hette Selomit, dotter till Dibri av Dans stam.)

12 Han hölls i förvar till dess Herren visade vad man skulle göra med honom.

13-14 Herren sa till Mose: För ut honom utanför lägret och be alla som hörde honom förbanna mitt namn att lägga sina händer på hans huvud. Sedan ska folket stena honom till döds.

15-16 Säg till Israels folk att den som förbannar sin Gud måste sona detta med livet. Han måste dö. Hela församlingen ska stena honom. Denna lag gäller för både utlänningar och israeliter, när de har hädat Herrens namn. De måste dö.

17 Dessutom måste alla mördare avrättas.

18 Den som dödar ett djur som inte är hans eget måste ersätta det.

19 Ett straff ska alltid utmätas efter den skada som skett,

20 öga för öga och tand för tand. Så som någon behandlar en annan, ska han själv behandlas.

21 Jag säger det igen: den som dödar ett djur måste ersätta det, och den som dödar en människa måste dö.

22 Ni ska ha samma lag för utlänningar och infödda, för jag är Herren, er Gud.

23 De förde alltså ut mannen utanför lägret och stenade honom till döds, så som Herren hade befallt Mose.