A A A A A
Bible Book List

2 Mosebok 12Svenska 1917 (SV1917)

12 Och HERREN talade till Mose och Aron i Egyptens land och sade:

Denna månad skall hos eder vara den främsta månaden, den skall hos eder vara den första av årets månader.

Talen till Israels hela menighet och sägen: På tionde dagen i denna månad skall var husfader taga sig ett lamm, så att vart hushåll får ett lamm.

Men om hushållet är för litet till ett lamm, så skola husfadern och hans närmaste granne taga ett lamm tillsammans, efter personernas antal. För vart lamm skolen I beräkna ett visst antal, i mån av vad var och en äter.

Ett felfritt årsgammalt lamm av hankön skolen I utvälja; av fåren eller av getterna skolen I taga det.

Och I skolen förvara det intill fjortonde dagen i denna månad; då skall man -- Israels hela församlade menighet -- slakta det vid aftontiden.

Och man skall taga av blodet och stryka på båda dörrposterna och på övre dörrträet i husen där man äter det.

Och man skall äta köttet samma natt; det skall vara stekt på eld, och man skall äta det med osyrat bröd jämte bittra örter.

I skolen icke äta något därav rått eller kokt i vatten, utan det skall vara stekt på eld, med huvud, fötter och innanmäte.

10 Och I skolen icke lämna något därav kvar till morgonen; skulle något därav bliva kvar till morgonen, skolen I bränna upp det i eld.

11 Och I skolen äta det så: I skolen vara omgjordade kring edra länder, hava edra skor på fötterna och edra stavar i händerna. Och I skolen äta det med hast. Detta är HERRENS Påsk.

12 Ty jag skall på den natten gå fram genom Egyptens land och slå allt förstfött i Egyptens land, både människor och boskap; och över Egyptens alla gudar skall jag hålla dom; jag är HERREN.

13 Och blodet skall vara ett tecken, eder till räddning, på de hus i vilka I ären; ty när jag ser blodet, skall jag gå förbi eder. Och ingen hemsökelse skall drabba eder med fördärv, när jag slår Egyptens land.

14 Och I skolen hava denna dag till en åminnelsedag och fira den såsom en HERRENS högtid. Såsom en evärdlig stiftelse skolen I fira den, släkte efter släkte.

15 I sju dagar skolen I äta osyrat bröd; redan på första dagen skolen I skaffa bort all surdeg ur edra hus. Ty var och en som äter något syrat, från den första dagen till den sjunde, han skall utrotas ur Israel.

16 På den första dagen skolen I hålla en helig sammankomst; I skolen ock på den sjunde dagen hålla en helig sammankomst. På dem skall intet arbete göras; allenast det som var och en behöver till mat, det och intet annat må av eder tillredas.

17 Och I skolen hålla det osyrade brödets högtid, eftersom jag på denna samma dag har fört edra härskaror ut ur Egyptens land. Därför skolen I, släkte efter släkte, hålla denna dag såsom en evärdlig stiftelse.

18 I första månaden, på fjortonde dagen i månaden, om aftonen, skolen I äta osyrat bröd, och I skolen fortfara därmed ända till aftonen på tjuguförsta dagen i månaden.

19 I sju dagar må ingen surdeg finnas i edra hus; ty var och en son äter något syrligt, han skall utrotas ur Israels menighet, evad han är främling eller inföding i landet.

20 Intet syrligt skolen I äta; var I än ären bosatta skolen I äta osyrat bröd.

21 Och Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: »Begiven eder hem, och tagen eder ett lamm för vart hushåll och slakten påskalammet.

22 Och tagen en knippa isop och doppen den i blodet som är i skålen, och bestryken det övre dörr träet och båda dörrposterna med blodet som är i skålen; och ingen av eder må gå ut genom sin hus dörr intill morgonen.

23 Ty HERREN skall gå fram för att hemsöka Egypten; men när ha ser blodet på det övre dörrträet och på de två dörrposterna, skall HERREN gå förbi dörren och icke tillstädja Fördärvaren att komma i i edra hus och hemsöka eder.

24 Detta skolen I hålla; det skall vara en stadga för dig och dina barn till evärdlig tid.

25 Och när I kommen in i det land som HERREN skall giva åt eder, såsom han har lovat, skolen I hålla denna gudstjänst.

26 När då edra barn fråga eder: 'Vad betyder denna eder gudstjänst?',

27 skolen I svara: 'Det är ett påskoffer åt HERREN, därför att han gick förbi Israels barns hus i Egypten, när han hemsökte Egypten, men skonade våra hus.'» Då böjde folket sig ned och tillbad.

28 Och Israels barn gingo åstad och gjorde så; de gjorde såsom HERREN hade bjudit Mose och Aron.

29 Och vid midnattstiden slog HERREN allt förstfött i Egyptens land, från den förstfödde hos Farao, som satt på tronen, ända till den förstfödde hos fången, som satt i fängelset, så ock allt förstfött ibland boskapen.

30 Då stod Farao upp om natten jämte alla sina tjänare och alla egyptier, och ett stort klagorop upphävdes i Egypten; ty intet hus fanns, där icke någon död låg.

31 Och han kallade Mose och Aron till sig om natten och sade: »Stån upp och dragen ut från mitt folk, I själva och Israels barn; och gån åstad och hållen gudstjänst åt HERREN, såsom I haven begärt.

32 Tagen ock edra får och edra fäkreatur, såsom I haven begärt, och gån åstad, och välsignen därvid mig.»

33 Och egyptierna trängde på folket för att med hast få dem ut ur landet, ty de tänkte: »Eljest dö vi allasammans.»

34 Och folket tog med sig sin deg, innan den ännu hade blivit syrad; de togo sina baktråg och lindade in dem i mantlarna och buro dem på sina axlar.

35 Och Israels barn hade gjort såsom Mose sade: de hade av egyptierna begärt deras klenoder av silver och guld, så ock kläder.

36 Och HERREN hade låtit folket finna nåd för egyptiernas ögon, så att de gåvo dem vad de begärde. Så togo de byte från egyptierna.

37 Och Israels barn bröto upp och drogo från Rameses till Suckot, vid pass sex hundra tusen män till fots, förutom kvinnor och barn.

38 En hop folk av allahanda slag drog ock åstad med dem, därtill får och fäkreatur, boskap i stor myckenhet.

39 Och av degen som de hade fört med sig ur Egypten bakade de osyrade kakor, ty den hade icke blivit syrad; de hade ju drivits ut ur Egypten utan att få dröja; ej heller hade de kunnat tillreda någon reskost åt sig.

40 Men den tid Israels barn hade bott i Egypten var fyra hundra trettio år.

41 Just på den dag då de fyra hundra trettio åren voro förlidna drogo alla HERRENS härskaror ut ur Egyptens land.

42 En HERRENS vakenatt var detta, när han skulle föra dem ut ur Egyptens land; denna samma natt är HERRENS, en högtidsvaka för alla Israels barn, släkte efter släkte.

43 Och HERREN sade till Mose och Aron: »Detta är stadgan om påskalammet: Ingen utlänning skall äta därav;

44 men en träl som är köpt för penningar må äta därav, sedan du ha omskurit honom.

45 En inhysesman och en legodräng må icke äta därav.

46 I ett och samma hus skall det ätas; du skall icke föra något av köttet ut ur huset, och intet ben skolen I sönderslå därpå.

47 Israels hela menighet skall iakttaga detta.

48 Och om någon främling bor hos dig och vill hålla HERRENS påskhögtid, så skall allt mankön hos honom omskäras, och sedan må han komma och hålla den; han skall då vara såsom en inföding i landet. Men ingen oomskuren må äta därav.

49 En och samma lag skall gälla för infödingen och för främlingen som bor ibland eder.»

50 Och alla Israels barn gjorde så; de gjorde såsom HERREN hade bjudit Mose och Aron.

51 Så förde då HERREN på denna samma dag Israels barn ut ur Egyptens land, efter deras härskaror.

2 Mosebok 12Nya Levande Bibeln (SVL)

Påsken

12 Herren sa till Mose och Aron:

Från och med nu ska den här månaden vara den första och mest betydelsefulla månaden i den judiska kalendern.

3-4 Berätta för hela folket att varje familj ska skaffa ett lamm till den tionde dagen i denna månad. Om familjen är liten, kan den dela lammet med en annan familj i grannskapet. Det beror på familjens storlek om det ska delas eller inte.

Detta djur ska vara årsgammalt, av hankön, antingen ett får eller en get, och det ska vara felfritt.

På kvällen den fjortonde dagen i månaden ska alla dessa lamm slaktas,

och deras blod ska man stryka på dörrposterna i varje hus och på träet över dörren. Man ska använda blodet av det lamm som man äter i det huset.

Man ska äta lammet just den kvällen. Det ska vara stekt, och man ska äta det med bröd som är bakat utan jäst, och med bittra örter.

Köttet får inte ätas rått eller kokt, utan det ska vara stekt, både med huvud, fötter och inälvor.

10 Ät ingenting av det följande dag. Om inte allt blir uppätet den kvällen, ska det som är kvar brännas.

11 Ät det med reskläderna på, och var beredda på en lång resa. Ni ska ha skor på fötterna och vandringsstavar i händerna. Ät snabbt! Detta ska kallas Herrens påsk.

12 Jag ska nämligen gå genom Egypten i kväll och döda den äldste sonen i varje hus, och även det förstfödda av hankön bland alla djur i hela landet. Jag ska hålla dom över alla Egyptens gudar, för jag är Herren.

13 Blodet som ni har strukit på dörrposterna ska vara beviset för att ni lyder mig, och när jag ser blodet ska jag gå förbi er, och jag ska inte döda era förstfödda barn när jag på det här sättet slår Egypten.

14 Ni ska fira denna högtid varje år. Detta är en ständig lag som ska påminna er om vad som hände den här natten.

15 Firandet ska pågå i sju dagar, och under hela tiden ska ni äta bröd bakat utan jäst. Redan den första dagen ska ni rensa bort all jäst ur era hus. Den som bryter mot den regeln under dessa sju dagar ska skiljas från Israel.

16 På första dagen och sista dagen i högtiden ska en speciell högtidsgudstjänst firas, och inget arbete får utföras under de dagarna, med undantag för matlagning.

17 Denna årliga fest, det osyrade brödets högtid, ska hjälpa er att komma ihåg den här dagen som den dag när jag förde er ut ur Egypten. Det är alltså en lag att ni varje år ska fira denna högtid, generation efter generation.

18 Från kvällen den fjortonde dagen i månaden till kvällen den tjugoförsta dagen får bara bröd som bakats utan jäst ätas.

19 Under dessa sju dagar får det inte finnas några spår av jäst i era hem. Den som under den tiden äter någonting med jäst i ska skiljas från Israel. Denna regel gäller lika såväl för utlänningar som för infödda.

20 Jag upprepar igen att ni under de dagarna inte får äta någonting som är bakat med jäst. Servera bara bröd som inte är jäst.

21 Då kallade Mose till sig alla de äldste i Israel och sa till dem: Gå nu och skaffa er lamm bland era hjordar, ett lamm för en eller flera familjer, beroende på antalet medlemmar i familjen. Slakta sedan lammet, så att Gud går förbi er och inte förgör er.

22 Låt lammets blod rinna ner i ett kärl. Ta sedan en knippa kvistar från isopbusken och doppa den i blodet och stryk med den på överstycket till dörren och utmed de båda dörrposterna, så att det blir blod på dem. Sedan får ingen av er gå ut den kvällen.

23 Herren ska nämligen gå fram genom landet och döda egyptierna, men när han ser blodet på dörrposterna och övre dörrkarmen, ska han gå förbi det huset och inte tillåta Fördärvaren att gå in och döda den förstfödde.

24 Kom ihåg att detta är en lag som ständigt ska gälla för er och era efterkommande.

25 Och när ni kommer in i landet som Herren ska ge er, precis som han har lovat, och ni då firar påsk och

26 era barn frågar: 'Varför firar vi den här högtiden?'

27 så ska ni svara: 'Vi firar den därför att Herren gick förbi Israels barns hus när han dödade egyptierna. Han gick förbi husen utan att gå in och döda någon.' Och allt folket böjde sina huvuden och tillbad Herren.

Alla förstfödda i Egypten dör

28 Israels folk gjorde som Mose och Aron hade befallt.

29 Och vid midnatt dödade Herren de förstfödda sönerna i landet, från Faraos äldste son till den äldste sonen till fången som satt i fängelse. På samma sätt dödade han det förstfödda bland boskapen.

30 Mitt i natten vaknade Farao, hans tjänare och allt folket i Egypten, och man klagade och grät i hela Egypten, för det fanns inte ett hus där inte någon låg död.

31 Farao kallade till sig Mose och Aron den natten och sa: Lämna oss nu. Gå härifrån allesammans för att offra till Herren, som ni begärde.

32 Ta med er alla djur som ni har önskat att göra, och ge er iväg. Bed om välsignelse för mig också.

33 Egyptierna var nu mycket ivriga att få iväg dem så snart som möjligt. Annars är vi snart döda allesammans, sa de.

34 Israeliterna tog med sig deg, som man inte blandat jäst i, och lindade in baktrågen i sina kläder och bar dem på sina axlar.

35 Och Israels folk gjorde som Mose sagt till dem. De bad egyptierna om smycken av silver och guld och även om kläder.

36 Och Herren lät det ske så att egyptierna tyckte om Israels barn, och därför gav de dem allt de ville ha. De fick med sig ett rikligt byte.

Flykten från Egypten

37 Den natten lämnade Israels barn Raamses och gick till Suckot. Det var omkring 600.000 män, förutom alla kvinnor och barn, som gick till fots.

38 Många andra följde med dem och dessutom stora boskapshjordar.

39 När de stannade för att äta, bakade de bröd av den ojästa degen, som de hade med sig. Folket hade ju drivits ut ur Egypten och inte haft tid att låta degen jäsa för att baka bröd att ta med sig.

40-41 Jakobs söner och deras ättlingar hade bott i Egypten i 430 år, och det var på den sista dagen av det 430:e året som allt Herrens folk lämnade landet.

42 Herren hade valt just denna natt för att föra sitt folk ut ur landet. Varje år vakar man den natten och firar minnet av att Herren befriade sitt folk.

Regler för påskfirandet

43 Herren sa till Mose och Aron: Så här ska ni fira påsk: Ingen utlänning får äta av lammet,

44 men varje slav som köpts ska äta det, om han har blivit omskuren.

45 Anställda tjänare och utlänningar på besök ska inte äta det.

46 Alla ni, som äter av samma lamm, ska göra det i ett och samma hus, utan att föra något ut ur huset, och ni ska inte krossa något av dess ben.

47 Hela Israel ska fira denna högtid.

48 Om det finns utlänningar, som bor tillsammans med er och vill vara med i högtiden, måste de först omskäras. Sedan kan de komma och fira högtiden med er. De är då som om de hade blivit födda bland er, men ingen oomskuren får äta av lammet.

49 Lagen gäller lika både för infödda och för utlänningar som bor bland er.

50 Israels folk följde alla de instruktioner Herren hade gett till Mose och Aron.

51 Den dagen ledde Herren Israels folk ut ur Egypten, och i skaror vällde de över gränsen.

Nya Levande Bibeln (SVL)

Nya Levande Bibeln (Swedish New Living Bible)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.

Viewing of
Cross references
Footnotes