Add parallel Print Page Options

10 Men Ahab hade sjuttio söner i Samaria. Och Jehu skrev brev och sände till Samaria, till de överste i Jisreel, de äldste, och till de fostrare som Ahab hade utsett;

han skrev: »Nu, när detta brev kommer eder till handa, I som haven eder herres söner hos eder, och som haven vagnarna och hästarna hos eder, och därtill en befäst stad och vapen,

mån I utse den som är bäst och lämpligast av eder herres söner och sätta honom på hans faders tron och strida för eder herres hus.»

Men de blevo övermåttan förskräckta och sade: »De två konungarna hava ju icke kunnat hålla stånd mot honom; huru skulle då vi kunna hålla stånd!»

Och överhovmästaren och hövdingen över staden och de äldste och konungasönernas fostrare sände till Jehu och läto säga: »Vi äro dina tjänare; allt vad du säger oss villa vi göra. Vi vilja icke göra någon till konung; gör vad dig täckes.»

Då skrev han ett annat brev till dem, vari det stod: »Om I hållen med mig och viljen lyssna till mina ord, så tagen huvudena av eder herres söner och kommen i morgon vid denna tid till mig i Jisreel.» De sjuttio konungasönerna bodde nämligen hos de store i staden, vilka fostrade dem.

Då nu brevet kom dem till handa, togo de konungasönerna och slaktade dem, alla sjuttio, och lade deras huvuden i korgar och sände dem till honom i Jisreel.

När då ett bud kom och berättade för honom att de hade fört dit konungasönernas huvuden, sade han: »Läggen dem till i morgon i två högar vid ingången till porten.»

Och om morgonen gick han ut och ställde sig där och sade till allt folket: »I ären utan skuld. Det är jag som har anstiftat sammansvärjningen mot min herre och dräpt honom; men vem har slagit ihjäl alla dessa?

10 Märken nu huru intet av HERRENS ord faller till jorden, intet som HERREN har talat mot Ahabs hus. Ja, HERREN har gjort vad han har sagt genom sin tjänare Elia.»

11 Sedan, dräpte Jehu alla som voro kvar av Ahabs hus i Jisreel, så ock alla hans store och hans förtrogne och hans präster; han lät ingen slippa undan.

12 Därefter stod han upp och begav sig åstad till Samaria; men under vägen, när Jehu kom till Bet-Eked-Haroim,

13 träffade han på Ahasjas, Juda konungs, bröder. Han frågade dem: »Vilka ären I?» De svarade: »Vi äro Ahasjas bröder, och vi äro på väg ned för att hälsa på konungasönerna och konungamoderns söner.»

14 Han sade: »Gripen dem levande.» Då grepo de dem levande och slaktade dem och kastade dem i Bet-Ekeds brunn, alla fyrtiotvå; han lät ingen av dem bliva kvar.

15 När han sedan begav sig därifrån, träffade han Jonadab, Rekabs son, som kom honom till mötes; och han hälsade på honom och sade till honom: »Är du lika redligt sinnad mot mig som jag är mot dig?» Jonadab svarade: »Ja.» »Är det så», sade han, »så räck mig din hand.» Då räckte han honom sin hand; och han lät honom stiga upp till sig i vagnen.

16 Och han sade: »Far med mig och se huru jag nitälskar för HERREN.» Så körde man åstad med honom i hans vagn.

17 Och när han kom till Samaria, dräpte han alla som voro kvar av Ahabs hus i Samaria och förgjorde det så, i enlighet med det ord som HERREN hade talat till Elia.

18 Och Jehu församlade allt folket och sade till dem: »Ahab har tjänat Baal litet; Jehu skall tjäna honom mycket.

19 Så kallen nu hit till mig alla Baals profeter, alla hans tjänare och alla hans präster -- ingen får saknas -- ty jag har ett stort offer åt Baal i sinnet; var och en som saknas skall mista livet.» Men Jehu gjorde så med led list, i avsikt att utrota Baals tjänare.

20 Därefter sade Jehu: »Pålysen en helig högtidsförsamling åt Baal.» Då lyste man ut en sådan.

21 Och Jehu sände bud över hela Israel, och alla Baals tjänare kommo; Ingen underlät att komma. Och de gingo in i Baals tempel, och Baals tempel blev fullt, ifrån den ena ändan till den andra.

22 Sedan sade han till föreståndaren för klädkammaren: »Tag fram kläder åt alla Baals tjänare.» Och han tog fram kläderna åt dem.

23 Därefter gick Jehu in i Baals tempel med Jonadab, Rekabs son. Och han sade till Baals tjänare: »Sen nu noga efter, att här bland eder icke finnes någon HERRENS tjänare, utan allenast sådana som tjäna Baal.

24 De gingo alltså in för att offra slaktoffer och brännoffer. Men Jehu hade därutanför ställt åttio man och sagt: »Om någon slipper undan av de män som jag nu överlämnar i edra händer, så skall liv givas för liv.»

25 Och när man hade offrat brännoffret, sade Jehu till drabanterna och kämparna: »Gån in och slån ned dem; låten ingen komma ut.» Och de slogo dem med svärdsegg, och drabanterna och kämparna kastade undan deras kroppar. Därefter gingo de in i det inre av Baals tempel

26 och kastade ut stoderna ur Baals tempel och brände upp dem.

27 Och själva Baalsstoden bröto de ned; de bröto ock ned Baals tempel och gjorde därav avträden, som finnas kvar ännu i dag.

28 Så utrotade Jehu Baal ur Israel.

29 Men från de Jerobeams, Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda, från dem avstod icke Jehu, icke från guldkalvarna i Betel och Dan.

30 Och HERREN sade till Jehu: »Därför att du har väl utfört vad rätt var i mina ögon, och gjort mot Ahabs hus allt vad jag hade i sinnet, därför skola dina söner till fjärde led sitta på Israels tron.

31 Men Jehu tog dock icke i akt att vandra efter HERRENS, Israels Guds, lag av allt sitt hjärta; han avstod icke från de Jerobeams synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda.

32 Vid denna tid begynte HERREN skära bort stycken från Israel, ty Hasael slog israeliterna utefter hela deras gräns

33 och intog östra sidan om Jordan hela landet Gilead, gaditernas, rubeniternas och manassiternas land, området från Aroer vid bäcken Arnon, både Gilead och Basan.

34 Vad nu mer är att säga om Jehu, om allt vad han gjorde och om alla hans bedrifter, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

35 Och Jehu gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom i Samaria. Och hans son Joahas blev konung efter honom.

36 Den tid Jehu regerade över Israel Samaria var tjuguåtta år.

Jehu dödar hela Ahabs släkt

10 Jehu skrev brev till de styrande i staden Samaria och till förmyndarna för Ahabs sjuttio söner, som allesammans bodde där.

2-3 När ni mottagit detta brev, ska ni välja den lämpligaste av Ahabs söner till er kung och sedan bereda er på att kämpa för hans tron, för ni har ju hästar och vagnar, en befäst stad och vapen.

Men de var alldeles förskräckta och sa till varandra: När inte ens två kungar kan klara av honom, hur ska då vi kunna göra det?

Den man som förestod palatset, stadens borgmästare, de styrande och förmyndarna för Ahabs söner skickade därför detta svar till Jehu:Vi är dina tjänare och vill underordna oss dig. Vi vill inte ha någon annan kung. Gör vad du tycker är bäst.

Jehu svarade dem i ett brev: Om ni är på min sida och tänker lyda mig, ska ni vid den här tiden i morgon komma med er herres söners huvuden hit till mig i Jisreel.Kung Ahabs sjuttio söner bodde i de ledande männens hem, där de hade växt upp.

När brevet kom blev alla sjuttio dödade. Deras huvuden stoppades i korgar och sändes till Jehu i Jisreel.

När ett sändebud meddelade Jehu att kungasönernas huvuden hade kommit, gav han befallning om att de skulle läggas i två högar vid stadsporten och ligga kvar där till följande morgon.

9-10 På morgonen gick han ut och talade till folket som var samlat där. Ni är utan skuld till det här, sa han. Jag konspirerade mot min herre och dödade honom, men jag dödade inte hans söner! Herren har gjort detta för att allt vad han säger ska bevisas vara sant. Han förklarade genom sin tjänare Elia att detta skulle hända Ahabs efterkommande.

11 Sedan dödade Jehu också de övriga medlemmarna av Ahabs familj som fanns i Jisreel, alla av betydelse som varit i hans tjänst, nära vänner och personliga rådgivare. Ingen av dem som på något sätt haft närmare kontakt med Ahab kom undan.

12 Sedan reste Jehu mot Samaria, och på vägen övernattade han i Bet-Eked.

13 Där träffade han släktingar till kung Ahasja i Juda.Vilka är ni? frågade han dem.Vi är släkt med kung Ahasja. Vi är på väg till Samaria för att hälsa på kung Ahabs söner och kungamodern Isebel, svarade de.

14 Grip dem! befallde Jehu sina män. Sedan ledde han ut dem till brunnen och dödade dem alla. Det var sammanlagt fyrtiotvå män.

15 När han skulle lämna platsen träffade han Rekabs son Jonadab som var på väg för att möta honom. Efter att de hade hälsat på varandra, frågade Jehu honom: Är du med mig som jag är med dig? Ja, det är jag, svarade Jonadab.Räck mig då din hand, sa Jehu och hjälpte honom upp i den kungliga vagnen.

16 Följ med mig och se vad jag gör för Herren, sa Jehu.Jonadab for med honom i vagnen,

17 och när de kom fram till Samaria dödade Jehu alla Ahabs vänner och släktingar, precis som Herren hade förutsagt genom profeten Elia.

Jehu dödar alla baalspräster

18-19 Sedan sammankallade Jehu folket i staden och talade till dem. Ahab tillbad Baal, men inte alls så som jag tänker göra, sa han. Hämta hit alla Baals präster och profeter och alla som tillber honom. Se till att alla kommer, för vi ska ha en stor offerfest till Baals ära. Den som inte kommer ska dö!Men Jehu hade för avsikt att utrota alla Baals präster.

20-21 Han skickade budbärare genom hela Israel för att kalla alla som tillbad Baal till festen, och de kom allesammans och fyllde hela Baalstemplet från den ena ändan till den andra.

22 Och han gav order till den som förestod klädkammaren: Se till att alla Baals präster får prästmantlar.

23 Sedan gick Jehu och Jonadab, Rekabs son, in i Baalstemplet. Se till att det bara finns sådana som tillber Baal här inne och inte någon som tillber Herren! sa de till dem.

24 När Baals präster började offra, omringade Jehu byggnaden med åttio av sina män. Den av er som låter någon komma undan får betala med sitt eget liv! sa han till dem.

25 Så snart man hade avslutat brännoffret gick Jehu fram till sina män och gav ordern: Gå in och döda alla. Låt inte en enda slippa undan.Då dödade de allesammans och släpade ut kropparna ur templet. Sedan gick Jehu och hans män in i det innersta av templet,

26 tog ut den staty som man tillbad och brände upp den.

27 De rev ner templet och gjorde om platsen till avträde.

28 På detta sätt utplånade Jehu varje spår av Baal i Israel.

29 Men han förstörde inte guldkalvarna i Betel och Dan som Jerobeam, Nebats son, låtit bygga och som fått hela Israel att synda.

30 Senare sa Herren till Jehu: Eftersom du har följt mina föreskrifter och utplånade Ahab och hans släkt ska jag låta din son, din sonson och din sonsons son få bli kungar i Israel.

31 Men Jehu följde inte Herren, Israels Gud, av hela sitt hjärta, för han fortsatte att tillbe Jerobeams guldkalvar, som hade förorsakat så mycket synd i Israel.

32-33 Vid den tiden lät Herren Israel bli allt mindre till ytan. Kung Hasael i Aram intog flera områden öster om floden Jordan i Gilead, Gads, Rubens och Manasses områden, från floden Aroer i Arnon-dalen genom Gilead och till Basan.

34 Allt annat som Jehu gjorde finns nedtecknat i Israels kungars krönika.

35 När Jehu dött blev han begraven i Samaria, och hans son Joahas blev hans efterträdare.

36 Allt som allt regerade Jehu i tjugoåtta år över Israel i Samaria.