Add parallel Print Page Options

Samuel påminner folket om Herrens omsorg

12 Sedan talade Samuel till folket på nytt:Lyssna nu!, sa han. Jag har gjort det ni bett mig om. Jag har gett er en kung.

Här står jag nu med mina söner, en gammal, gråhårig man, som har varit i Herrens tjänst sedan jag var liten.

Här inför Herren och hans smorde kung frågar jag om jag har stulit någons oxe eller åsna, eller om jag någon gång har lurat er eller förtryckt er? Har jag någonsin tagit emot mutor? Tala om det för mig, så ska jag ersätta dem som jag har skadat.

Nej, svarade de. Du har aldrig bedragit eller förtryckt oss på något sätt, och du har aldrig tagit mutor.

Herren och hans smorde kung är mina vittnen på att ni inte har något att anklaga mig för, sa Samuel.Ja, det är sant, svarade de.

Det var Herren som gav er Mose och Aron, fortsatte Samuel. Han förde era förfäder ut ur Egyptens land.

Bli nu stilla inför Herren medan jag påminner er om allt det goda han har gjort för er och för era förfäder.

När israeliterna var i Egypten och ropade till Herren, sände han dem Mose och Aron, som ledde dem ut ur Egypten och lät dem bosätta sig här i landet.

Men folket glömde snart Herren, sin Gud, så han lät dem bli besegrade av Sisera, som var general i Hasors armé, och av filisteerna och av Moabs kung.

10 Då ropade de till Herren igen och bekände att de hade syndat genom att vända honom ryggen och i stället tillbe Baal och Astarterna: 'Vi vill tillbe dig och enbart dig, om du bara vill befria oss från våra fiender

11 Då sände Herren Gideon, Barak, Jefta och Samuel för att rädda er, och så fick ni leva i trygghet.

12 När ni blev rädda för Nahas, Ammons kung, kom ni till mig och sa att ni behövde en kung som kunde regera över er. Men ni hade redan en kung i Herren. Han är och har alltid varit er kung.

13 Och här är nu den kung ni själva har valt. Titta noga på honom! Ni har bett att få honom, och Herren har svarat på er bön.

14 Om ni vill visa vördnad och tillbe Herren och lyssna till hans befallningar och inte göra uppror mot honom, ja, om både ni och er kung följer Herren, er Gud, så kommer allt att gå väl.

15 Men om ni gör uppror mot Herrens bud och vägrar att lyssna till honom, så kommer Herren att behandla er på samma sätt som han behandlade era förfäder.

16 Var uppmärksamma på när Herren gör stora under.

17 Ni vet att det inte regnar under denna tid på året, under veteskörden. Jag ska be till Herren att han sänder åska och regn i dag. Då kommer ni att inse hur ont och orätt ni har handlat genom att be om en kung.

18 Samuel ropade sedan till Herren, som sände åska och regn, och hela folket darrade inför Herren och Samuel.

19 Be för oss, så vi inte dör, ropade de till Samuel. Nu har vi lagt ännu en synd till alla andra genom att be om en kung.

20 Var inte rädda, tröstade Samuel dem. Ni har visserligen handlat fel, men se nu till att ni tillber Herren helhjärtat och inte vänder honom ryggen på något sätt.

21 Andra gudar kan inte hjälpa er.

22 Och Herren ska inte överge sitt eget folk, för det skulle vanhedra hans mäktiga namn. Han gjorde er till sitt utvalda folk just därför att han ville ha det så!

23 Och när det gäller mig, så kan jag inte ens tänka mig att jag skulle synda mot Herren genom att sluta att be för er. Jag ska fortsätta att undervisa er om det goda och rätta.

24 Lita på Herren och var uppriktiga när ni tillber honom! Tänk på allt det underbara han har gjort för er!

25 Men om ni fortsätter att synda, så ska både ni och er kung förgås.

12 Och Samuel sade till hela Israel: »Se, jag har lyssnat till edra ord och gjort allt vad I haven begärt av mig; jag har satt en konung över eder.

Nu är det eder konung som skall vara eder ledare, nu då jag är gammal och grå; I haven ju redan mina söner ibland eder. Hittills är det jag som har varit eder ledare, från min ungdom ända till denna dag.

Se har står jag, vittnen nu mot mig inför HERREN och inför hans smorde. Har jag tagit någons oxe, eller har jag tagit någons åsna? Har jag förtryckt någon eller övat våld mot någon? Har jag tagit mutor av någon, för att jag skulle se genom fingrarna med honom? Jag vill då giva eder ersättning därför.»

De svarade: »Du har icke förtryckt oss, du har icke övat våld mot oss; och från ingen människa har du tagit något.»

Då sade han till dem: »HERREN vare vittne mot -- eder, och hans smorde vare ock vittne denna dag, att I icke haven funnit något i min hand.» De svarade: »Ja, vare det så.»

Samuel sade till folket: »Ja, HERREN vare vittne, han som lät Mose och Aron uppstå och förde edra fäder upp ur Egyptens land.

Så träden nu fram, för att jag må gå till rätta med eder inför HERREN angående allt gott som HERREN i sin rättfärdighet har gjort mot eder och mot edra fäder.

När Jakob hade kommit fram till Egypten, ropade edra fäder till HERREN, och HERREN sände Mose och Aron, som förde edra fäder ut ur Egypten och läto dem bosätta sig här i landet.

Men när de glömde HERREN, sin Gud, sålde han dem i Siseras hand, härhövitsmannens i Hasor, och i filistéernas hand och i Moabs konungs hand, och dessa stridde mot dem.

10 Men då ropade till HERREN och sade: 'Vi hava syndat, ty vi hava övergivit HERREN och tjänat Baalerna och Astarterna; men rädda oss nu från våra fienders hand, så vilja vi tjäna dig.'

11 Då sände HERREN Jerubbaal och Bedan och Jefta och Samuel och räddade eder från edra fienders hand runt omkring, så att I fingen bo i trygghet.

12 Men när I sågen att Nahas, Ammons barns konung, kom emot eder, saden I till mig: 'Nej, en konung måste regera över oss', fastän det är HERREN, eder Gud, som är eder konung.

13 Och se, här är nu den konung I haven utvalt, den som I haven begärt; se, HERREN har satt en konung över eder.

14 Allenast man I nu frukta HERREN och tjäna honom och höra hans röst och icke vara gensträviga mot HERRENS befallning. Ja, både I och den konung som regerar över eder mån följa HERREN, eder Gud.

15 Men om I icke hören HERRENS röst, utan ären gensträviga mot HERRENS befallning, då skall HERRENS hand drabba eder likasom edra fäder.

16 Träden nu ock fram och sen det stora under som HERREN skall göra inför edra ögon.

17 Nu är ju tiden för veteskörden; men jag vill ropa till HERREN att han må låta det dundra och regna. Så skolen I märka och se huru mycket ont I haven gjort i HERRENS ögon genom eder begäran att få en konung.»

18 Och Samuel ropade till HERREN, och HERREN lät det dundra och regna på den dagen. Då betogs allt folket av stor fruktan för HERREN och för Samuel.

19 Och allt folket sade till Samuel: »Bed för dina tjänare till HERREN, din Gud, att vi icke må dö, eftersom vi till alla våra andra synder ock hava lagt det onda att vi hava begärt att få en konung.»

20 Samuel sade till folket: »Frukten icke. Väl haven I gjort allt detta onda; men viken nu blott icke av ifrån HERREN, utan tjänen HERREN av allt edert hjärta.

21 Viken icke av; ty då följen I tomma avgudar, som varken kunna hjälpa eller rädda, eftersom de äro allenast tomhet.

22 Ty HERREN skall icke förskjuta sitt folk, för sitt stora namns skull, eftersom HERREN har behagat att göra eder till sitt folk.

23 Vare det ock fjärran ifrån mig att jag skulle så synda mot HERREN, att jag upphörde att bedja för eder! Jag vill fastmer lära eder den goda och rätta vägen.

24 Allenast frukten HERREN och tjänen honom troget av allt edert hjärta. Ty sen vilka stora ting han har gjort med eder!

25 Men om I gören vad ont är, så skolen både I och eder konung förgås.»