Befriad från synd och skuld

^1-2 Vilken lycka för dem som fått sin skuld förlåten! Vilken glädje när synderna plånas ut! Vilken befrielse det blir för dem som har bekänt sina synder och fått dem utplånade av Gud.

³ Det fanns en period i mitt liv, när jag ville hålla det hemligt vilken syndare jag var. Men min oärlighet gjorde mig olycklig, och varje dag blev en missräkning.

⁴ Både dag och natt straffade du mig. Min livskraft torkade upp som vatten en varm sommardag.

⁵ Till slut bekände jag alla mina synder för dig. Jag ville inte längre tiga med allt orätt jag gjort. Jag sa för mig själv: Jag ska bekänna allt inför Herren.Och du förlät mig verkligen, och all min skuld försvann.

⁶ Därför ska alla som tror bekänna sina synder inför Gud, medan det ännu är tid att få förlåtelse. Då kommer domen inte att drabba dem.

⁷ Hos dig känner jag mig säker, och du tillåter inte att ångest och nöd griper tag i mig. Därför sjunger jag högt om din frälsning.

⁸ Du sa till mig: Jag vill undervisa dig och leda dig på den väg du ska gå. Jag ska ge dig råd och jag ska följa dig med min blick.

⁹ Var därför inte som hästar eller åsnor, som måste ha betsel i munnen för att hålla sig på vägen!

¹⁰ Många sorger drabbar ogudaktiga människor, men en bestående kärlek omger dem som litar på Herren.

¹¹ Ni som tillhör Herren, var glada och jubla högt. Gud lyssnar till er. Sjung av glädje.

Herre, förlåt mig

En psalm skriven efter det att profeten Natan hade kommit till David och berättat om Guds dom över honom, för hans äktenskapsbrott med Bat-Seba och mordet på hennes man Uria.^1-3 Gud, du som är kärleksfull och god, var barmhärtig mot mig! Visa medlidande med mig

⁴ och rena mig från min synd. Befria mig från all min skuld!

⁵ Jag erkänner mitt felsteg, och tanken på det förföljer mig dag och natt.

⁶ Det är mot dig, och endast dig, jag har syndat och begått denna fruktansvärda handling. Du såg alltsammans, och du dömer mig rättfärdigt.

⁷ Jag är född syndare. Ja, jag är en syndare alltifrån det ögonblick jag blev till i min moders kropp.

⁸ Du kräver uppriktighet och ärlighet i hjärtat, ge mig vishet!

⁹ Stänk det renande blodet på mig, så att jag blir ren igen. Tvätta bort min synd, så att jag blir vitare än snö!

¹⁰ Du har straffat mig, men låt mig nu få känna glädje igen.

¹¹ Se inte längre på mina synder, och befria mig från all ondska.

¹² Skapa i mig ett nytt, rent hjärta, Gud, fyllt med rena tankar och stor frimodighet!

¹³ Visa inte bort mig för alltid från din närvaro och ta inte din helige Ande ifrån mig!

¹⁴ Låt mig än en gång få känna frälsningens glädje och gör mig villig att lyda dig!

¹⁵ Då ska jag undervisa andra syndare om dina vägar, och de ska vända om till dig.

^16-17 Döm mig inte till döden! Min Gud, endast du kan befria mig från min skuld. Då ska jag sjunga om din förlåtelse. Jag ska öppna min mun och prisa dig!

¹⁸ Om du ville ha offer, skulle jag med glädje ge dig sådana! Men du är inte intresserad av brännoffer, som man offrar för att bli kvitt sin skuld.

¹⁹ Det är en förkrossad ande du vill ha, och du kommer inte att visa bort den som i sitt inre är förkrossad och bedrövad.

²⁰ Herre, visa Jerusalem din kärlek och bygg upp dess murar.

²¹ Då kommer du att glädjas över rätta offer som erkänner dig som Herre, och tjurar ska offras på ditt altare.

Bevisa hur god du är, Herre

86 Böj dig ner och hör min bön, Herre. Svara mig, för jag är svag och hjälplös!

² Rädda mig från döden, för jag försöker följa alla dina lagar. Hjälp mig, för jag tjänar dig och litar på dig.

³ Var barmhärtig mot mig, Herre, för jag hoppas alltid på dig.

⁴ Gör mig glad, Herre, för jag tillber bara dig.

⁵ Herre, du är god, och villig till att förlåta. Du är barmhärtig mot alla som ber om din hjälp.

⁶ Lyssna noga till min bön, Gud! Hör mina rop på hjälp!

⁷ Jag tänker ropa till dig varje gång svårigheter kommer över mig, och då kommer du att svara mig.

⁸ Ingen annan Gud är som du, Herre, och ingen kan göra under som du.

⁹ Alla folk, och du skapade ju vartenda ett av dem, ska komma och böja sig inför dig, Herre, och prisa ditt stora och heliga namn.

¹⁰ Du är stor och mäktig och gör stora under. Bara du är Gud!

¹¹ Hjälp mig att leva som du vill, Herre. Jag vill vara trogen mot dig och göra vad du har sagt. Ge mig en längtan efter att ära och lyda dig.

¹² Av hela mitt hjärta vill jag tacka dig, Herre. Jag vill ära ditt namn i evighet,

¹³ därför att din kärlek är gränslös! Du har räddat mig från en säker död.

¹⁴ Gud, självbelåtna och fräcka människor motarbetar mig. Grymma och gudlösa män försöker döda mig.

¹⁵ Men du är barmhärtig och god, Herre. Du visar alltid tålamod och är fylld av kärlek och sanning.

¹⁶ Visa medlidande med mig! Styrk mig och rädda mig.

¹⁷ Bevisa din godhet mot mig. Då ska alla som hatar mig skämmas eftersom du, Herre, har hjälpt mig och tröstat mig.

Fred för Jerusalem

122 Jag blev glad när man sa till mig: Kom, så går vi till Herrens tempel.

² Och nu är vi här. Vi har gått in genom Jerusalems portar.

³ Jerusalem, du sköna, nyuppförda stad.

⁴ Hela Israel, ja, hela Herrens folk, har kommit för att tillbe som lagen säger, för att tacka och för att prisa Herren.

⁵ Jerusalem, över dig regerar Davids kungahus.

⁶ Be om fred för Jerusalem! Låt det gå väl för alla som älskar dig.

⁷ Innanför dina murar ska friden härska och tryggheten ska finnas i dina palats.

⁸ Jag ber om detta för alla mina bröders skull och för alla mina vänner som bor där.

⁹ Må det också bli fred för Herrens tempels skull!