Simons stam

(1 Krön 4:28-33)

19 Nästa stam som fick ett landområde genom lottkastning var Simons stam, med alla dess släkter. Deras område låg inom Judas stams område.

² De fick som sin egendom Beer Sheva, Shema, Molada, ³ Hasar Shual, Bala, Esem, ⁴ Eltolad, Betul, Horma, ⁵ Siklag, Bet-Hammarkavot, Hasar Susa, ⁶ Bet Levaot och Sharuchen, tretton städer med kringliggande byar, ⁷ Ajin, Rimmon, Eter och Ashan, fyra städer med kringliggande byar. ⁸ De fick också alla byarna kring städerna så långt som till Baalat Beer, också känt som Ramot i Negev.

Detta är de områden som tillföll simoniterna, efter deras släkter. ⁹ Simons stams egendom kom alltså från det som tidigare hade getts till Juda, för Judas område var för stort för dem och därför tilldelades simoniterna område inne på deras område.

Sebulons stam

¹⁰ Den tredje stammen som fick ett landområde genom lottkastning var Sebulon, med alla dess släkter.

Deras område sträckte sig ända till Sarid. ¹¹ Därifrån svängde gränsen västerut och gick nära Marala och Dabbeshet tills den nådde bäcken nära Jokneam. ¹² I andra riktningen gick gränslinjen österut till Kislot Tabors gräns och därifrån till Daverat och Jafia. ¹³ Sedan fortsatte den österut, förbi Gat Hefer och Et Kasin och Rimmon i riktning mot Nea. ¹⁴ I norr böjde sig gränslinjen förbi Hannaton och sedan ut till Jefta-Els dal. ¹⁵ De fick också Kattat, Nahalal, Shimron, Jidala och Betlehem, tolv städer med kringliggande byar.

¹⁶ Detta var sebuloniternas område efter deras släkter, med kringliggande byar.

Isaskars stam

¹⁷ Den fjärde stammen som fick ett landområde genom lottkastning var Isaskar, med alla dess släkter.

¹⁸ Deras område omfattade Jisreel, Kesulot, Shunem, ¹⁹ Hafarajim, Shion, Anacharat, ²⁰ Rabbit, Kishjon, Eves, ²¹ Remet, En-Gannim, En Hadda och Bet Passes. ²² Gränsen gick fram till Tabor, Shachasima och Bet Shemesh fram till Jordan. Tillsammans var det sexton städer med kringliggande byar.

²³ Detta är Isaskars stams område, efter deras släkter, städerna med kringliggande byar.

Ashers stam

²⁴ Den femte stammen som fick ett landområde genom lottkastning var Asher, med alla dess släkter.

²⁵ Området innefattade Helkat, Hali, Beten, Akshaf, ²⁶ Alammelek, Amad och Mishal. I väster gick gränsen till Karmel och Shichor Livnat, ²⁷ svängde österut mot Bet-Dagon och gick så långt som till Sebulon och Jefta-Els dal och därefter till Bet Haemek och Negiel. Sedan gick den till Kavul, ²⁸ Avdon, Rechov, Hammon och Kana och stora Sidon. ²⁹ Efter det svängde gränsen mot Rama och fram till den befästa staden Tyros och kom fram till Medelhavet vid Hosa. Området omfattade också Machalev, Aksiv, ³⁰ Umma, Afek och Rechov, sammanlagt tjugotvå städer med kringliggande byar.

³¹ Detta är Ashers stams område, efter deras släkter, dessa städer med kringliggande byar.

Naftalis stam

³² Den sjätte stammen som fick ett landområde genom lottkastning var Naftalis stam, med alla dess släkter.

³³ Deras gränslinje började vid Helef, vid den stora eken i Besaanannim och sträckte sig till Adami Hannekev, Javneel och Lackum och gick sedan ut vid Jordan. ³⁴ Den västra gränslinjen började i närheten av Helef och gick förbi Asnot Tabor, sedan till Hukok och förenades med Sebulons gräns i söder och Ashers i väster och med floden Jordan i öster. ³⁵ De befästa städer som ingick i detta område var Siddim, Ser, Hammat, Rackat, Kinneret, ³⁶ Adama, Rama, Hasor, ³⁷ Kedesh, Edrei, En Hasor, ³⁸ Jiron, Migdal-El, Horem, Bet-Anat och Bet Shemesh, nitton städer med kringliggande byar.

³⁹ Detta är Naftalis stams område, efter deras släkter, med städer och kringliggande byar.

Dans stam

⁴⁰ Den sjunde stammen som fick ett landområde genom lottkastning var Dan, med alla dess släkter.

⁴¹ Området innefattade Sora, Eshtaol, Ir Shemesh, ⁴² Shaalabbin, Ajalon, Jitla, ⁴³ Elon, Timna, Ekron, ⁴⁴ Elteke, Gibbeton, Baalat, ⁴⁵ Jehud, Bene-Berak, Gat-Rimmon, ⁴⁶ Me Hajarkon och Harackon med området mittemot Jafo.

⁴⁷ Men Dans stam fick inte tillräckligt med område och anföll och intog därför Leshem. De dödade folket med svärd och bosatte sig där och de kallade staden för Dan efter sin stamfar.

⁴⁸ Detta är Dans stams område, efter deras släkter, dessa städer med kringliggande byar.

Josua får en egen stad

⁴⁹ När de avslutat fördelningen av landet efter dess områden, gav folket också ett särskilt landområde till Josua, Nuns son. ⁵⁰ Som Herren hade befallt, gav de honom den stad han ville ha, Timnat-Serach i Efraims bergsbygd. Han byggde upp staden och bosatte sig där.

⁵¹ Det här var de områden prästen Elasar, Josua Nuns son och ledarna för de olika stammarna i Israel delade ut i Shilo genom lottkastning inför Herren vid ingången till uppenbarelsetältet. Så fullbordade de fördelningen av landet.

Städer för särskilda ändamål utses

Fristäder utses

(4 Mos 35:6-34; 5 Mos 4:41-43; 19:1-14)

20 Herren sa till Josua: ² ”Säg till Israels folk att utse de fristäder som jag gav Mose instruktioner om. ³ Om en person har dödat någon oavsiktligt, ska han kunna fly till någon av dessa städer. De ska tjäna som tillflyktsorter undan blodshämnaren.^{[a] 4} När någon flyr till en sådan stad, ska han stanna i stadsporten^[b] och tala med de äldste i staden om sin sak. Sedan ska de ta emot honom i staden och ge honom en plats där han kan bo. ⁵ Om blodshämnaren förföljer honom, får han inte utlämnas, eftersom det var en olyckshändelse och inte ett överlagt mord. ⁶ Mannen som förorsakat olyckan ska bo kvar i fristaden tills han stått inför rätta och tills den överstepräst som var i tjänst när olyckan inträffade, har dött. Sedan är han fri att vända tillbaka till sin egen stad och sitt hem.”

⁷ De städer som utsågs till fristäder var Kedesh i Galileen i Naftalis bergsbygd, Shekem i Efraims bergsbygd och Kirjat-Arba, dvs. Hebron, i Judas bergsbygd. ⁸ På östra sidan av Jordan mitt emot Jeriko utsåg de från Rubens stam Beser i öknen på slätten, från Gads stam Ramot i Gilead och från Manasses stam Golan i Bashan.

⁹ Dessa fristäder var till både för israeliterna själva och för övriga folk som bodde bland dem. Den som oavsiktligt hade vållat någons död kunde fly dit för att slippa bli dödad av blodshämnaren innan han ställts inför menigheten.

Leviternas städer

(1 Krön 6:54-80)

21 Sedan kom ledarna för Levis stam till prästen Elasar och Josua samt de övriga ledarna i Israel. ² De talade till dem i Shilo i Kanaan: ”Herren befallde genom Mose att vi leviter skulle få städer att bo i och betesmark för vår boskap.”

³ Då gav israeliterna i enlighet med Herrens befallning leviterna några av de städer man nyligen intagit och de betesmarker som hörde till dem.

⁴ Lotten föll först på Kehats släkter. Bland leviterna fick ättlingarna till prästen Aron tretton städer från Judas, Simons och Benjamins stam. ⁵ De övriga familjerna bland Kehats släkter fick tio städer från de områden som tillhörde Efraims, Dans och halva Manasses stammar. ⁶ Gershons släkter fick genom lottkastning tretton städer från Isaskars, Ashers och Naftalis stammar och Manasses halva stam i Bashan. ⁷ Meraris släkter fick tolv städer från Ruben, Gad och Sebulon. ⁸ Dessa städer med betesmarker gav israeliterna genom lottkastning till leviterna, så som Herren hade befallt genom Mose.

⁹ Från Judas och Simons stammar gav man nio städer som uppräknas nedan. ¹⁰ Dessa städer gavs åt Arons ättlingar som tillhörde Kehats släkter bland leviterna, för lotten föll på dem först.

¹¹ De fick Kirjat-Arba, dvs. Hebron (Arba var anakiternas stamfar), i Juda bergsbygd med kringliggande betesmarker. ¹² Men fälten kring staden och de tillhörande byarna gavs åt Kalev, Jefunnes son. ¹³ De gav prästen Arons ättlingar Hebron, en fristad för dråpare, med dess betesmarker, Livna med dess betesmarker, ¹⁴ Jattir med dess betesmarker, Eshtemoa med dess betesmarker, ¹⁵ Holon med dess betesmarker, Devir med dess betesmarker, ¹⁶ Ajin, Jutta och Bet Shemesh med deras respektive betesmarker, allt som allt nio städer från dessa två stammar. ¹⁷ Av Benjamins stam fick de Givon och Geva med respektive betesmarker, ¹⁸ likaså Anatot och Almon med respektive betesmarker, alltså fyra städer.

¹⁹ Sammanlagt gavs alltså tretton städer åt prästerna, Arons ättlingar.

²⁰ De övriga Kehats släkter av leviterna fick följande städer från Efraims stam genom lottning:

²¹ De fick Shekem, som var en av fristäderna för dråpare, med betesmarker uppe i Efraims bergsbygd, Geser med betesmarker, ²² Kivsajim och Bet Horon med deras respektive betesmarker, sammanlagt fyra städer. ²³ Av Dans stam fick de Elteke och Gibbeton med deras respektive betesmarker, ²⁴ samt Ajalon och Gat-Rimmon med deras respektive betesmarker, fyra städer. ²⁵ Av den ena halvan av Manasses stam fick leviterna städerna Tanak och Jivleam med respektive betesmarker, två städer.

²⁶ Sammanlagt fick resten av Kehats släkter tio städer med tillhörande betesmarker.

²⁷ Gershons släkter, en annan del av Levis stam, fick två städer med betesmarker av halva Manasses stam:

³³ Tretton städer med tillhörande betesmarker tilldelades Gershons släkter.

³⁴ Resten av Levis stam, Meraris släkter, fick av Sebulons stam

⁴⁰ Meraris släkter bland leviterna fick alltså sammanlagt tolv städer.

⁴¹ Allt som allt fick leviterna fyrtioåtta städer med tillhörande betesmarker. ⁴² Runt omkring var och en av dessa städer fanns betesmarker som tillhörde dem.

Fred i hela landet

⁴³ På så sätt gav Herren Israel hela det land han med ed hade lovat deras förfäder och de drog in i det och bosatte sig där. ⁴⁴ Herren gav dem fred på alla sidor, så som han med ed hade lovat deras förfäder och ingen av deras fiender kunde stå emot dem. Herren gav dem alla i deras våld. ⁴⁵ Ingenting av allt det goda Herren hade lovat israeliterna uteblev, utan allting gick i uppfyllelse.

²⁵ Vid den här tiden var en man som hette Symeon i Jerusalem, en rättfärdig och from man som väntade på Israels tröst och var fylld av den heliga Anden. ²⁶ Den heliga Anden hade uppenbarat för honom att han inte skulle dö förrän han hade sett Herrens Messias.

²⁷ Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna kom med barnet Jesus för att göra som sed var enligt lagen, ²⁸ tog han barnet i sin famn och prisade Gud och sa:

³³ Hans far och mor var mycket förvånade över vad som sades om honom. ³⁴ Symeon välsignade dem och sa till hans mor Maria: ”Det här barnet ska bli till fall och upprättelse för många i Israel och till ett tecken man strider om. ³⁵ Också genom din egen själ ska ett svärd gå. Så ska avslöjas vad många tänker i sina hjärtan.”

³⁶ Där fanns också en profetissa, som hette Hanna, dotter till Fanuel från Ashers stam. Hon var nu gammal. Hon hade varit gift i sju år när hon var ung ³⁷ och sedan levt som änka tills hon nu var åttiofyra år. Hon lämnade aldrig templet utan var där dag och natt och tjänade Gud genom fasta och bön.

³⁸ Just då kom Hanna dit och började tacka och prisa Gud. Hon berättade om Jesus för alla som väntade på att Jerusalem skulle återlösas.

³⁹ När föräldrarna sedan hade gjort allt det som Herrens lag föreskriver, återvände de till sin hemstad Nasaret i Galileen. ⁴⁰ Där växte pojken upp och blev stark och fylld av visdom. Och Guds nåd var med honom.

Jesus talar med lärarna i templet

⁴¹ Jesus föräldrar brukade varje år gå till Jerusalem vid påskhögtiden^[a]. ⁴² Och när Jesus var tolv år gick de dit som vanligt. ⁴³ Men då festen var över och de skulle vända tillbaka hem igen stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem utan att föräldrarna visste om det.

⁴⁴ Föräldrarna gick en hel dag utan att sakna honom, för de trodde att han var med i ressällskapet. Men sedan började de fråga efter honom bland släktingar och vänner. ⁴⁵ Och när de inte kunde hitta honom någonstans, vände de tillbaka till Jerusalem för att leta efter honom där.

⁴⁶ Efter tre dagars letande hittade de honom till sist i templet, där han satt mitt bland lärarna och lyssnade på dem och ställde frågor. ⁴⁷ Alla som hörde honom förvånades över hans intelligens och hans svar.

⁴⁸ Hans föräldrar visste inte vad de skulle tro, så förvånade var de, och Maria sa: ”Barn, hur kunde du göra så mot oss? Din far och jag har varit så oroliga och letat överallt efter dig!”

⁴⁹ ”Varför har ni letat efter mig?” frågade han. ”Visste ni inte att jag måste ägna mig åt det som tillhör min Fader?” ⁵⁰ Men de förstod inte vad han menade.

⁵¹ Sedan följde han med dem hem till Nasaret och lydde dem i allt. Men hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta. ⁵² Jesus blev äldre och visare för varje dag och var älskad av både Gud och människor.