Add parallel Print Page Options

Jesus går på vattnet

22 Omedelbart därefter bad Jesus lärjungarna att sätta sig i båten och fara över till andra sidan sjön. Själv stannade han kvar för att se till att folket gick hem.

23-24 Sedan gick han upp på ett berg för att be. Så blev det natt, och ute på sjön råkade lärjungarna i svårigheter. Det blåste upp, och de hade all möda att se till så att båten inte kantrade.

25 Omkring klockan fyra på morgonen kom Jesus till dem, gående på vattnet!

26 De skrek av skräck, för de trodde det var ett spöke.

27 Men Jesus talade genast till dem och sa: Var inte rädda! Det är jag!

28 Då ropade Petrus till honom: Herre, om det verkligen är du, så låt mig få komma till dig på vattnet.

29 Javisst, sa Jesus. Kom!Petrus klev då över båtkanten och började gå på vattnet mot Jesus.

30 Men när han såg de höga vågorna blev han rädd och började sjunka.Rädda mig, Herre! skrek han.

31 Genast räckte Jesus ut handen och tog tag i honom. Är din tro så liten, sa Jesus, varför tvivlade du?

32 Och när de klivit i båten lade sig vinden.

33 Och de andra som satt där i båten föll då ner för honom och sa: Du måste vara Guds Son!

Read full chapter