Jeremia 48-49
Svenska Folkbibeln
Profetia om Moab
48 Om Moab. Så säger Herren Sebaot, Israels Gud:
Ve över Nebo, ty det har ödelagts!
Kirjatajim har kommit på skam och intagits,
fästet har kommit på skam och ligger krossat.
2 Moab prisas inte längre.
I Hesbon smider man onda planer mot det:
"Kom, låt oss göra slut på det,
så att det inte mer är ett folk."
Också du, Madmen, skall tystas,
svärdet skall förfölja dig.
3 Klagorop hörs från Horonajim,
förödelse och stor förstörelse.
4 Moab är krossat,
högljutt klagar barnen där.
5 Uppför Halluhots höjd stiger man under gråt,
och på vägen ner till Horonajim
hörs ångestfulla klagorop över förstörelsen.
6 Fly, rädda era liv
och bli som en buske i öknen!
7 Eftersom du förtröstar på dina gärningar och dina skatter
skall också du intagas.
Och Kemosh[a] skall gå i fångenskap
och hans präster och furstar med honom.
8 Ödeläggaren skall drabba varje stad,
och ingen stad skall komma undan.
Dalen skall bli fördärvad och slätten läggas öde,
så som Herren har sagt.
9 Ge Moab vingar,
ty flygande måste han fly.
Hans städer skall bli öde,
och ingen skall bo i dem.
10 Förbannad är den som försumligt utför Herrens verk,
förbannad vare den som
tvekar att bloda ner sitt svärd!
11 I säkerhet har Moab levt från sin ungdom,
han har legat i ro som vin på sin bottensats.
Han har inte blivit tömd ur ett kärl i ett annat,
inte vandrat bort i fångenskap.
Därför har han kvar sin smak,
och hans luktsinne har inte förändrats.
12 Se, därför skall dagar komma, säger Herren, då jag skall sända till honom vintappare, som skall tappa honom och tömma hans fat och krossa hans krukor. 13 Då skall Moab skämmas för Kemosh, liksom Israels folk fick skämmas för Betel som det förtröstade på.
14 Hur kan ni säga:
"Vi är hjältar och tappra män i striden"?
15 Moab skall ödeläggas,
dess städer gå upp i rök
och dess utvalda unga män
stiga ner för att slaktas.
Så säger Konungen,
Herren Sebaot är hans namn.
16 Moabs undergång är nära,
hans olycka jagar fram med hast.
17 Ha medlidande med honom,
alla ni som bor omkring honom,
alla ni som känner hans namn.
Säg: "Hur sönderbruten är inte den starka spiran,
den härliga staven!"
18 Stig ner från din härlighet
och sätt dig på torra marken,
du dotter Dibons folk.
Ty den som ödelägger Moab drar upp mot dig
och förstör dina fästen.
19 Ställ dig vid vägen och se dig omkring,
du som bor i Aroer.
Fråga honom som flyr
och henne som kommit undan,
säg: "Vad har hänt?"
20 Moab har kommit på skam,
det är krossat,
jämra er och ropa.
Berätta vid Arnon
att Moab är ödelagt.
21 Domen har kommit över slättlandet, över Holon, Jahas och Mofaat, 22 över Dibon, Nebo och Bet-Diblatajim, 23 över Kirjatajim, Bet-Gamul och Bet-Meon, 24 över Keriot och Bosra och över alla andra städer i Moabs land, vare sig de ligger långt borta eller nära.
25 Avhugget är Moabs horn
och hans arm är sönderbruten,
säger Herren.
26 Gör honom drucken, ty han har upphävt sig mot Herren. Moab skall vältra sig i spyor och bli till åtlöje, också han. 27 Eller var inte Israel till åtlöje för dig? Ertappades han bland tjuvar, eftersom du skakar på huvudet så ofta du talar om honom?
28 Överge städerna
och bygg bo i klippan,
ni Moabs invånare.
Gör som duvan
som bygger sitt näste i sidorna på gapande klyftor.
29 Vi har hört om Moabs högmod,
hans gränslöst stora högfärd,
hans stolthet, högmod och överlägsenhet
och hans hjärtas förhävelse.
30 Jag känner hans fräckhet, säger Herren,
hans tomma skryt och svekfulla handlingssätt.
31 Därför jämrar jag mig för Moabs skull
och klagar över hela Moab.
Över Kir-Heres män må man sucka
32 Mer än Jaeser gråter,
gråter jag över dig, du Sibmas vinstock.
Dina rankor gick över havet
och nådde till Jaesers hav.
Mitt i din sommar och din vinbärgning
har ödeläggaren slagit ner.
33 Glädjen och jublet har tagits bort
från de bördiga fälten och från Moabs land.
På vinet i pressarna har jag gjort slut,
man trampar inte längre vin under glädjerop,
rop hörs men inte glädjerop.
34 Från Hesbon hörs rop ända till Eleale,
ända till Jahas höjer man sin röst
och från Soar ända till Horonajim, till Eglat-Selisia,
ty också Nimrims vatten har blivit torr mark.
35 Jag skall i Moab göra slut på dem
som bär fram offer på offerhöjden
och tänder rökelse åt sina gudar, säger Herren.
36 Därför klagar mitt hjärta som en flöjt över Moab,
ja, mitt hjärta klagar som en flöjt över Kir-Heres män.
Det som är kvar av vad de förvärvat går förlorat.
37 Alla huvuden är rakade och alla skägg avskurna.
På alla händer finns ristningar
och omkring höfterna bär de säcktyg.
38 På alla Moabs tak och på dess torg
hörs endast dödsklagan,
ty jag har krossat Moab som ett värdelöst kärl,
säger Herren.
39 Hur nerbruten är han inte,
hur jämrar de sig inte!
Hur vänder inte Moab ryggen till av blygsel!
Moab blir ett åtlöje och en skräck
för alla dem som bor omkring honom.
40 Ty så säger Herren:
Se, som en örn svävar han fram,
han breder ut sina vingar över Moab.
41 Keriot intas,
fästena erövras.
Hjärtat hos Moabs hjältar blir på den dagen
som hjärtat hos en kvinna i barnsnöd.
42 Moab skall förgöras
så att det inte mer är ett folk,
ty mot Herren har man förhävt sig.
43 Skräck, fallgropar och fällor
väntar er, ni Moabs invånare,
säger Herren.
44 Den som flyr från skräcken
störtar i fallgropen,
och den som kommer upp ur fallgropen
fastnar i fällan.
Ty jag skall låta ett hemsökelsens år
drabba Moab, säger Herren.
45 I Hesbons skugga stannar de,
det är slut med flyktingarnas kraft.
Ty eld gick ut från Hesbon,
en låga från Sichon.
Den förtärde Moabs sida,
hjässan på stridslarmets söner.
46 Ve dig Moab!
Förlorat är Kemosh folk.
Ty dina söner har tagits till fånga,
dina döttrar har förts bort i fångenskap.
47 Men i kommande dagar skall jag göra slut på Moabs fångenskap,
säger Herren.
Så långt domen över Moab.
Profetia om Ammon
49 Om ammoniterna. Så säger Herren:
Har Israel inga barn,
eller har han ingen arvinge?
Eller varför har deras kung[b]
tagit Gad i besittning,
och varför bor hans folk i dess städer?
2 Se, därför skall dagar komma, säger Herren,
då jag skall låta ett stridsrop höras
mot Rabba i ammoniternas land.
Det skall bli en öde grushög,
och dess lydstäder skall brännas upp i eld.
Israel skall då ta i besittning dem som tog hans arv,
säger Herren.
3 Jämra dig, du Hesbon, ty Ai är ödelagt,
ropa, ni Rabbas döttrar.
Kläd er i säcktyg,
klaga och gå omkring i gårdarna.
Ty deras kung[c] måste vandra bort i fångenskap
och hans präster och furstar med honom.
4 Varför skryter du om dina dalar,
att din dal flödar över,
du trolösa dotter?
Du som litar på dina skatter och säger:
"Vem kan komma åt mig?"
5 Se, jag skall låta fruktan drabba dig,
säger Herren, Herren Sebaot,
från alla dem som bor runt omkring dig.
Och ni skall drivas bort,
var och en åt sitt håll,
och ingen skall samla ihop dem som flyr.
6 Men därefter skall jag göra slut på Ammons fångenskap,
säger Herren.
Profetia om Edom
7 Om Edom.
Så säger Herren Sebaot:
Finns det inte någon vishet mer i Teman?
Har de förståndiga inget råd att ge?
Är deras vishet borta?
8 Fly, vänd om, göm er djupt nere i dalarna,
ni Dedans invånare.
Ty över Esau skall jag låta olycka komma
när jag straffar honom.
9 Om vinbärgare kommer till dig
skall de inte lämna någon efterskörd kvar.
Om tjuvar kommer om natten
skall de fördärva så mycket de kan.
10 Ty det är jag som har klätt av Esau,
jag har avslöjat hans gömställen
och han skall inte kunna hålla sig dold.
Ödeläggelse har drabbat hans barn,
hans bröder och grannar.
Han finns inte mer.
11 Lämna dina faderlösa,
jag skall hålla dem vid liv,
dina änkor kan förtrösta på mig.
12 Ty så säger Herren: Se, de som inte hade blivit dömda att dricka ur bägaren, de tvingas att dricka. Skulle då du bli ostraffad? Nej, du skall inte bli ostraffad utan tvingas att dricka ur den. 13 Ty jag har svurit vid mig själv, säger Herren, att Bosra skall bli till häpnad och vanära. Det skall ödeläggas och bli till en förbannelse, och alla dess lydstäder skall bli ödemarker för all framtid.
14 Ett budskap har jag hört från Herren,
en budbärare har sänts ut bland hednafolken:
"Kom samman och drag emot det
och stå upp till strid."
15 Ty se, liten skall jag göra dig bland hednafolken,
föraktad bland människorna.
16 Den förfäran du väckte och ditt hjärtas högmod
har bedragit dig,
du som bor bland bergsklyftorna
och har ditt tillhåll uppe på höjden.
Om du än byggde ditt bo så högt som örnen
skulle jag ändå störta dig ner därifrån,
säger Herren.
17 Edom skall bli till häpnad. Var och en som går där förbi skall häpna och vissla vid tanken på alla dess plågor. 18 Som när Sodom och Gomorra med sina grannstäder ödelades, säger Herren, så skall ingen bo där mer och ingen människa vistas där.
19 Se, likt ett lejon skall han dra upp upp från Jordanbygdens täta snår till frodiga betesmarker. Ja, på ett ögonblick skall jag jaga bort dem därifrån. Och den som är utvald skall jag sätta över dem. Ty vem är min like och vem kan ställa mig till svars? Eller vem är den herde som kan stå mig emot? 20 Hör därför vad Herren har beslutat om Edom och de tankar som han har tänkt om dem som bor i Teman:
Även de minsta i hjorden skall släpas bort,
och deras betesmark skall häpna över dem.
21 Vid dånet av deras fall bävar jorden.
Man skriar så att ljudet hörs ända till Röda havet.
22 Se, som en örn lyfter han,
han svävar fram och breder ut sina vingar över Bosra.
Hjärtat hos Edoms hjältar blir på den dagen
som hjärtat hos en kvinna i barnsnöd.
Profetia om Damaskus
23 Om Damaskus.
Hamat och Arpad kommer på skam,
ty ett ont budskap har de hört.
De fylls av ångest,
likt ett upprört hav som inte kan bli stilla.
24 Damaskus har tappat modet
och vänt sig om till flykt,
skräcken har fått grepp,
ångest och vånda lik en barnaföderskas har kommit.
25 Hur övergiven är inte den berömda staden,
min glädjes stad?
26 Därför måste de unga männen falla på gatorna,
och alla krigsmän förgöras på den dagen,
säger Herren Sebaot.
27 Jag skall tända eld på Damaskus murar,
och den skall förtära Ben-Hadads palats.
Profetia om Kedar och Hasor
28 Om Kedar och Hasors riken som besegrades av Nebukadressar, kungen i Babel.
Så säger Herren:
Stå upp, drag upp mot Kedar
och fördärva Österlandets söner.
29 Deras hyddor och hjordar skall rövas bort,
deras tält och allt deras bohag,
deras kameler skall föras bort ifrån dem,
och man skall ropa över dem:
Skräck från alla håll!
30 Fly, vandra långt bort,
göm er djupt ner, ni Hasors invånare, säger Herren,
ty Nebukadressar, kungen i Babel,
har fattat beslut om er
och tänkt ut en plan mot er.
31 Stå upp, säger Herren, och drag ut
mot ett bekymmersfritt folk som bor i trygghet,
utan både portar och bommar.
De bor för sig själva.
32 Deras kameler skall bli ert byte,
och deras stora boskapshjordar skall bli ert rov.
Jag skall skingra dem åt alla väderstreck,
männen med det kantklippta håret.
Från alla håll skall jag låta ofärd drabba dem,
säger Herren.
33 Hasor skall bli en boning för schakaler,
en ödemark för alltid.
Ingen skall bo där mer
och ingen människa vistas där.
Profetia om Elam
34 Detta är Herrens ord som kom till profeten Jeremia om Elam i början av Sidkias, Juda kungs, regering. Han sade:
35 "Så säger Herren Sebaot:
Se, jag skall bryta sönder Elams båge,
deras främsta makt.
36 Jag skall låta fyra vindar komma mot Elam
från himlens fyra hörn.
Jag skall skingra dem åt alla väderstreck,
och inget hednafolk skall finnas
dit de fördrivna från Elam inte skall komma.
37 Jag skall göra elamiterna förfärade för sina fiender
och för dem som står efter deras liv.
Jag skall låta olycka komma över dem,
min brinnande vrede, säger Herren.
Jag skall sända svärdet efter dem,
till dess jag har gjort slut på dem.
38 Jag skall sätta upp min tron i Elam
och utrota både kung och furstar där,
säger Herren.
39 Men i kommande dagar skall jag göra slut på Elams fångenskap,
säger Herren."
Footnotes
- Jeremia 48:7 Kemosh Moabiternas nationalgud.
- Jeremia 49:1 deras kung Det hebreiska ordet för "deras kung" har samma konsonanter som Milkom, ammoniternas huvudgud.
- Jeremia 49:3 deras kung Det hebreiska ordet för "deras kung" har samma konsonanter som Milkom, ammoniternas huvudgud.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln