Lova Herren för hans kärlek

103 Av hela mitt hjärta prisar jag Guds heliga namn.

² Ja, jag välsignar Herren och glömmer inte allt det underbara han har gjort för mig.

³ Han förlåter mig alla mina synder. Han helar mig från alla sjukdomar.

⁴ Han räddar mig undan en säker död. Hans kärlek och godhet omger mig.

⁵ Han fyller mitt liv med allt som är gott, och därför känner jag mig ung och stark som en örn.

⁶ Han står vid sitt ord, och därför ger han rättvisa åt alla som behandlas orättvist.

⁷ Han är vår Gud, som uppenbarade sin vilja och natur för Mose och Israels folk.

⁸ Han är barmhärtig och kärleksfull, också mot dem som inte förtjänar det. Hans kärlek är gränslös.

⁹ Det dröjer innan han blir vred. Han är fylld av godhet och kärlek. Han går aldrig omkring med ett horn i sidan till någon. Han är inte långsint.

¹⁰ Han har inte bestraffat oss även om vi varit förtjänta av det.

¹¹ Hans kärlek till oss som fruktar och ärar honom är lika stor som himlen är hög över jorden.

¹² Och våra synder har han kastat bort, lika långt bort som öster är från väster.

¹³ Han är som en far för oss. Han är kärleksfull och förstående mot dem som lyder honom.

¹⁴ Och ändå vet han hur förgängliga vi är, att vi bara är som damm.

¹⁵ Det är med våra dagar som med blommorna och gräset som grönskar.

¹⁶ Ökenvinden drar fram och de är spårlöst försvunna.

^17-18 Men Herrens godhet varar i evighet mot dem som lyder honom. Hans nåd och frälsning ges till generation efter generation, till alla dem som håller hans förbund och lyder hans bud.

¹⁹ Herren har rest sin tron i himlen. Därifrån regerar han över allt som finns.

²⁰ Välsigna Herren, ni hans mäktiga änglar som lyder hans befallningar.

²¹ Ja, välsigna Herren, ni himmelska väsen som alltid tjänar honom och gör hans vilja.

²² Må allt som är skapat välsigna Herren överallt där han härskar. Och själv vill jag av hela mitt hjärta välsigna honom!

Glädje över vad Gud har skapat

^1-2 Jag välsignar Herren! Herre, min Gud, av hela hjärtat prisar jag dig! Du är klädd i ära, majestät och ljus! Som en tältduk har du spänt upp himlen.

³ Över molnen har du gjort dig din boning. Ja, molnen är dina vagnar. Du rider på vindens vingar.

⁴ Du gör vindarna till dina budbärare och blixtarna till dina tjänare!

⁵ Du har lagt en fast grund för jorden så att den aldrig kan rubbas.

⁶ Du bredde ut haven som en klädnad över den, och vattenmassorna stod över bergstopparna.

^7-8 Du talade, och vid ljudet av din röst samlade sig vattnet till stora hav. Bergen blev till, och dalarna fick de djup som du bestämde.

⁹ Du satte en gräns för haven, för att de aldrig mer skulle översvämma jorden.

¹⁰ Du lät källor springa fram i dalarna, och bäckar vällde fram från bergen,

¹¹ bäckar som ger djuren vatten att dricka. Där släcker vildåsnorna sin törst,

¹² och på stränderna bygger fåglarna sina bon. Deras sång hörs från trädens grenar.

¹³ Du sänder regn över bergen, och jorden mättas med dina goda gåvor.

¹⁴ Det späda gräset växer upp på din befallning och ger mat åt boskapen. Det finns fruktträd, grönsaker och säd!

¹⁵ Det finns vin som gör människan glad, olivolja som får hennes ansikte att skina och bröd som ger henne styrka.

¹⁶ Herren planterade cedrarna på Libanons berg, som nu är stora och grönskande.

¹⁷ På deras grenar bygger fåglarna sina nästen, medan storkarna håller till bland barrträden.

¹⁸ Högt uppe i bergen finns det betesmarker för vildgetterna, och klippgrävlingarna finner skydd bland klipporna.

¹⁹ Du har skapat månen för att bestämma månadernas längd och solen vet timmen när den ska gå ner.

²⁰ Du sänder natten och mörkret, då mängder av skogens djur kommer fram.

²¹ Då ryter de unga lejonen efter mat, men också de är beroende av dig, Gud.

²² Men när solen går upp drar de sig tillbaka till sina hålor för att vila sig.

²³ Då går människan till sitt arbete, där hon arbetar tills kvällen kommer.

²⁴ Herre, hur rikt och hur mångsidigt är inte ditt verk! Ja, i din vishet har du gjort alltsammans, och dina rikedomar översvämmar hela jorden.

²⁵ Där finns det mäktiga havet. Det myllrar av liv av alla slag, av både stora och små djur.

²⁶ Där stävar fartygen fram och där leker sjöodjuret.

²⁷ Alla djur väntar på att du ska ge dem deras dagliga föda.

²⁸ Du ger dem, och de samlar in. Du öppnar din hand för att mata dem, och de äter och blir mätta.

²⁹ Men om du vänder dig bort ifrån dem så blir de förskräckta. Ja, när du tar deras livsande ifrån dem så dör de och blir åter jord.

³⁰ Du sänder din Ande, och nytt liv uppstår på jorden.

³¹ Prisa Gud i evighet! Han själv känner glädje över allt vad han skapat!

³² Han behöver bara se på jorden så bävar den, och när han rör vid bergen börjar de ryka.

³³ Jag vill sjunga till Herren, så länge jag lever. Jag vill prisa Gud till mitt sista andetag!

³⁴ Jag hoppas att sång behagar honom, för han är källan till all min glädje.

³⁵ Låt alla syndare gå under, alla som vägrar att lovprisa honom! Men jag vill lova Herren. Halleluja!

Guds vishet och människors

2 Kära bröder, inte ens när jag första gången kom till er tog jag till fina ord och vackra fraser, och jag använde mig inte av märkvärdiga tankar för att berätta för er om Guds budskap.

² Jag beslutade nämligen att jag bara skulle tala om Jesus Kristus och hans död på korset.

^3-4 Mitt budskap var så enkelt att jag kände mig rädd och ängslig. Det innehöll inte en massa vältalighet och mänsklig visdom, men den helige Andes kraft fanns i mina ord och bevisade för dem som lyssnade att budskapet kom från Gud.

⁵ Jag gjorde detta därför att jag ville att er tro ska vara fast grundad på Gud och inte på någon människas stora tankar.

⁶ Men när jag är bland mogna kristna talar jag den djupa vishetens ord. Det är inte den visdom som hör till denna världen, och inte det slag som tilltalar denna världens stora män, som är på väg mot sin undergång.

⁷ Våra ord är visa därför att de kommer från Gud. Guds plan, som tidigare var okänd för oss - fastän den hade utformats till vår hjälp innan världen skapades - ska enligt hans beslut föra oss in i himlens härlighet.

⁸ Denna världens stora män har inte förstått denna plan. Om de hade gjort det skulle de aldrig ha korsfäst härlighetens Herre.

⁹ Det är detta Skriften menar när den säger att ingen människa har någonsin sett, hört eller ens kunnat föreställa sig vilka underbara saker Gud har förberett åt dem som älskar Herren.

¹⁰ Men vi känner till allt detta, eftersom Gud har sänt sin Ande för att tala om det för oss, och hans Ande utforskar och visar oss alla Guds djupaste hemligheter.

¹¹ Ingen kan egentligen veta hur någon annan tänker eller verkligen är, utom den personen själv. Och ingen kan känna Guds tankar utom Guds egen Ande.

¹² Och Gud har faktiskt gett oss sin Ande, inte världens ande, för att vi ska kunna förstå hans tankar och de gåvor av nåd och välsignelse som han har gett oss.

¹³ När vi har berättat för er om dessa gåvor, har vi till och med använt samma ord som den helige Ande använde, inte ord som vi som människor skulle välja. Vi använder alltså den helige Andes ord för att förklara andliga sanningar.

¹⁴ Den människa som inte har Anden kan inte förstå och kan inte ta emot de tankar från Gud, som den helige Ande ger. De låter oförnuftiga, eftersom bara de som har den helige Ande inom sig kan förstå dem. För alla andra är det helt ofattbart.

¹⁵ Men den andliga människan har insikt i allt, och det oroar och förbryllar världens människor, som inte förstår vad det är frågan om.

¹⁶ Men hur skulle de kunna det? De har ju aldrig lärt känna Herrens tankar och de kan inte ge honom råd. Men hur ofattbart det än kan verka, så har faktiskt vi kristna inom oss del av samma sinne och tankar som Kristus själv.