Präster och leviter

^1-7 Här följer en förteckning över de präster, som följde med Serubbabel, Sealtiels son, och Jesua:Seraja, Jeremia, Esra, Amarja, Malluk, Hattus, Sekanja, Rehum, Meremot, Iddo, Ginnetoi, Abia, Mijamin, Maadja, Bilga, Semaja, Jojarib, Jedaja, Sallu, Amok, Hilkia och Jedaja. Dessa var ledare för prästerna och deras medhjälpare under översteprästen Jesuas dagar.

⁸ De leviter som följde med var Jesua, Binnui, Kadmiel, Serebja, Juda och Mattanja som tillsammans med sina bröder ansvarade för lovsången.

⁹ Bakbukja och Unno var deras medhjälpare och stod mitt emot dem under gudstjänsten.

¹⁰ Jesua var far till Jojakim,Jojakim var far till Eljasib,Eljasib var far till Jojada,

¹¹ Jojada var far till Jonatan ochJonatan var far till Jaddua.

^12-21 När Jojakim var överstepräst var följande personer huvudmän för prästerna och deras familjer:Meraja var ledare för Serajas familj,Hananja för Jeremias familj,Mesullam för Esras familj,Johanan för Amarjas familj,Jonatan för Mallukis familj,Josef för Sebanjas familj,Adna för Harims familj,Helkai för Merajots familj,Sakarja för Iddos familj,Mesullam för Ginnetons familj,Sikri för Abias familj,Piltai för Minjamins och Moadjas familjer,Sammua för Bilgas familj,Jonatan för Semajas familj,Mattenai för Jojaribs familj,Ussi för Jedajas familj,Kallai för Sallais familj,Eber för Amoks familj,Hasabja för Hilkias familj ochNetanel för Jedajas familj.

²² Ett släktregister över leviternas huvudmän på Eljasibs, Jojadas, Johanans och Jadduas tid, och ett register över prästerna, upprättades under den persiske kungen Darejaves regering.

²³ Leviterna fanns också registrerade i tempelkrönikan fram till Johanans, Eljasibs son.

²⁴ De ledande bland leviterna var Hasabja, Serebja och Jesua, Kadmiels son, och dessas medhjälpare, som stod mitt emot dem under lovsången, som man sjöng växelvis så att den ena sidan svarade den andra, helt enligt Davids anvisningar.

²⁵ Dörrvakter som tjänstgjorde vid förrådshusen var Mattanja, Bakbukja, Obadja, Mesullam, Talmon och Ackub.

²⁶ Det var dessa män som tjänstgjorde under Jojakims tid, den Jojakim som var son till Jesua och sonson till Josadak, och när Nehemja var landshövding och Esra, den skriftlärde, var präst.

Muren invigs

²⁷ Vid invigningen av den nya muren runt Jerusalem kom alla leviter från hela landet till staden för att assistera vid ceremonierna och för att delta och medverka i glädjehögtiden med lovsång till cymbaler, lyror och harpor.

²⁸ Sångare kom till Jerusalem från de kringliggande byarna och från netofatiternas byar.

²⁹ De kom också från Bet-Haggilgal och från trakterna kring Geba och Asmavet. De hade byggt sina byar nära Jerusalem.

³⁰ Prästerna och leviterna helgade först sig själva och därefter folket, portarna och muren.

^31-32 Jag tog med mig de judiska ledarna upp på muren, och där delade jag upp kören i två grupper, som skulle marschera i var sin riktning på muren under lovsång. Den grupp som gick åt höger, i riktning mot Dyngporten, följdes av Hosaja och hälften av ledarna i Juda,

³³ med Asarja, Esra, Mesullam,

³⁴ Juda, Benjamin, Semaja och Jeremia.

^35-36 Några präster som spelade trumpet fanns i ledet och även musiker under ledning av Sakarja, son till Jonatan, son till Semaja, son till Mattanja, son till Mikaja, son till Sackur, son till Asaf, och Sakarjas medhjälpare Semaja, Asarel, Milalai, Gilalai, Maai, Netanel, Juda och Hanani.De använde kung Davids musikinstrument. Prästen Esra ledde denna grupp.

³⁷ När de hade nått Källporten fortsatte de rakt fram och uppför trapporna vid sidan av borgen, in i Davids stad, och sedan fram till Vattenporten mot öster.

³⁸ Den andra gruppen, där jag själv var med tillsammans med resten av folket, gick åt motsatta hållet. Vi vandrade från Ugnstornet till Breda muren

³⁹ och sedan från Efraimsporten till Gamla porten, Fiskporten, Hananeltornet, Hammeaporten och bort till Fårporten. Vi stannade vid Vaktporten.

^40-41 De två körerna som sjöng lovsång fortsatte sedan fram till templet. Till vår grupp med resten av ledarna slöt sig också präster med trumpeter, nämligen Eljakim, Maaseja, Minjamin, Mikaja, Eljoenai, Sakarja och Hananja, och dessutom

⁴² sångarna: Maaseja, Semaja, Eleasar, Ussi, Johanan, Malkia, Elam och Eser. De sjöng under ledning av Jisraja.

⁴³ Många offer bars fram på denna glädjens dag, för Gud hade verkligen gett oss anledning att vara glada. Kvinnor och barn var också med, och jublet från folket i Jerusalem hördes lång väg!

Underhåll till leviterna

⁴⁴ Samma dag tillsattes män att ansvara för skattkamrarna, där man förvarade tiondet och de gåvor som bars fram. Dessa män skulle också se till att samla in det som behövdes för präster och leviter, precis som det blivit föreskrivet i Moses lag. Folket gladde sig åt att dessa nu gjorde tjänst igen.

⁴⁵ De uppskattade också sångarna och portvakterna, som assisterade i gudstjänstfirandet och i de reningsceremonier som påbjöds i Davids och hans son Salomos lagar.

⁴⁶ Det var under Davids och Asafs dagar som man tillsatte sångledare för lovsången.

⁴⁷ Nu, under Serubbabels och Nehemjas tid, såg folket till att sångare, dörrvakter och leviter dagligen försågs med all den mat de behövde. Leviterna i sin tur gav en del av vad de fick till prästerna.

Inga främlingar i templet

13 När man samma dag läste Moses lag, fann man ett avsnitt där det sas att ammoniterna och moabiterna aldrig skulle tillåtas att fira gudstjänst i templet.

² De hade nämligen inte bistått israeliterna med mat och dryck utan i stället lejt Bileam att förbanna dem, även om Gud vände förbannelsen till välsignelse.

³ När detta påbud lästes, uteslöts omedelbart alla utlänningar från Israels folk.

⁴ Innan detta hände hade prästen Eljasib, en god vän till Tobia, blivit utsedd att förestå förråden i templet.

⁵ Han hade inrett ett av förrådsrummen till Tobia. Tidigare hade rummet använts för att förvara spisoffret, rökelsen och kärlen samt tiondet av säden, det nya vinet och olivoljan. Mose hade föreskrivit att dessa offer skulle tillhöra leviterna, sångarna och dörrvakterna.

⁶ Jag var inte i Jerusalem vid den tiden, för jag återvände till Babylon under det trettioandra året av kung Artasastas regering, även om jag senare fick tillåtelse att återvända till Jerusalem.

⁷ När jag kom tillbaka till Jerusalem och fick reda på att Eljasib hade inrett ett rum åt Tobia i själva templet,

⁸ blev jag mycket upprörd och kastade ut alla hans tillhörigheter därifrån.

⁹ Sedan befallde jag att man genast skulle rena platsen, och jag hämtade tillbaka tempelkärlen, spisoffren och rökelsen.

Leviterna återinkallas

¹⁰ Jag fick också reda på att leviterna inte fått vad de var berättigade till, och därför hade de och sångarna som skulle leda gudstjänsterna tvingats att återvända till sina åkrar.

¹¹ Då kallade jag genast samman ledarna och frågade dem: Varför står Guds hus övergivet? Sedan kallade jag tillbaka leviterna och återinsatte dem i deras tjänster,

¹² och än en gång började folket i Juda bära fram tionde av säd, vin och olja till templets förråd.

¹³ Jag tillsatte prästen Selemja och Sadok, den skriftlärde, tillsammans med Pedalja, en av leviterna, till att vara förvaltare över förrådshusen, och till deras assistent utsåg jag Hanan, som var son till Sackur och sonson till Mattanja. Dessa män hade ett gott anseende, och deras uppgift var nu att rättvist ombesörja utdelningen till sina bröder.

¹⁴ Herre, kom ihåg allt detta, och glöm inte allt jag har gjort för templet!

Inget arbete på sabbaten

¹⁵ En sabbat fick jag i Juda se män som trampade sin vinpress och andra som körde hem säd eller lastade sina åsnor med vin, druvor, fikon och alla slags varor för att frakta detta till Jerusalem. Jag varnade dem offentligt.

¹⁶ Det fanns också några där från Tyrus, som förde in fisk och annat till försäljning på sabbaten.

¹⁷ Då frågade jag ledarna i Juda: Varför missbrukar ni sabbaten?

¹⁸ Är det inte nog att era förfäder gjorde sådana överträdelser och lät olyckan drabba oss och vår stad? Nu drar ni ner ytterligare olyckor över Israels folk genom att missbruka sabbaten på det här sättet.

¹⁹ Från den stunden befallde jag att stadsportarna skulle stängas vid mörkrets inbrott när sabbaten började, och att de inte fick öppnas förrän den var över. Jag lät några av mina män vakta portarna så att inte några varor kunde föras in i staden under sabbaten.

²⁰ Två eller tre gånger hände det att köpmän och försäljare slog läger utanför Jerusalem,

²¹ men jag lät dem förstå att om det hände igen skulle det stå dem dyrt. De respekterade detta och kom aldrig mer på en sabbat.

²² Sedan befallde jag leviterna att rena sig och hålla vakt vid portarna för att bevara sabbaten helig. Kom ihåg detta, Herre! Förbarma dig över mig efter din stora nåd!

Nehemja förbjuder blandäktenskap

²³ Vid den tiden upptäckte jag också att några män i Juda hade gift sig med kvinnor från Asdod, Ammon och Moab.

²⁴ Många av deras barn kunde inte tala vårt språk ordentligt utan blandade upp det med andra språk.

²⁵ Jag förebrådde dessa föräldrar och uttalade förbannelser över dem. Ja, en del av dem straffade jag handgripligen, tills de lovade inför Gud att inte låta sina barn gifta sig utanför Israel.

²⁶ Var det inte just det här som var kung Salomos problem? frågade jag. Det fanns ingen kung som kunde jämföras med honom, och Gud älskade honom och gjorde honom till kung över hela Israel, men ändå fick utländska kvinnor honom att synda.

²⁷ Tror ni att vi kan tolerera, att ni fortsätter med sådana synder?

²⁸ En son till Jojada, översteprästen Eljasibs son, var svärson till horoniten Sanballat. Honom drev jag bort från templet och ur min åsyn.

²⁹ Kom ihåg dem, Gud, för de har missbrukat prästens tjänst och prästers och leviters löften till dig.

³⁰ Jag renade präster och leviter, avskilde dem från allt främmande och förvissade mig om att var och en visste vad han skulle göra.

³¹ Jag såg till att de bar fram veden till altaret på bestämda tider och att de vakade över att alla offer bars fram.Tänk på detta, min Gud, och kom i din godhet ihåg mig!

De troende ber om frimodighet

²³ Så snart de var fria sökte Petrus och Johannes upp de andra lärjungarna och berättade för dem vad rådet hade sagt.

²⁴ Sedan förenade sig alla de troende i denna bön:Herre, du har skapat himlen och jorden och havet och allt som är i det.

^25-26 Du talade för länge sedan genom vår förfader kung David, din tjänare, och sa genom den helige Ande: 'Varför rasar hedningarna mot Herren, och varför planerar de dåraktiga folken sina sammansvärjningar mot den allsmäktige Guden? Jordens kungar förenar sig för att kämpa mot honom, mot hans smorde Son!'

²⁷ Det är vad som händer här i staden just nu. Kung Herodes och landshövdingen Pontius Pilatus och alla romarna, och hela Israels folk, alla har de förenat sig mot Jesus, din smorde Son, din helige tjänare.

²⁸ De låter sig inte hejdas av något. Du har redan sagt att detta skulle ske.

²⁹ Och nu, Herre, hör deras hotelser och hjälp oss som tror på dig att föra vittnesbördet vidare.

³⁰ Visa din makt och låt helanden och under ske i din helige tjänare Jesu namn.

³¹ Efter denna bön skakade huset där de var samlade, och de fylldes alla av den helige Ande och predikade Guds ord med frimodighet.

De troende delar allt med varandra

³² Alla de troende var ett hjärta och en själ, och ingen tyckte att det han ägde var hans eget - alla delade med sig.

³³ Apostlarna vittnade med kraft om Herren Jesu uppståndelse, och alla de troende levde i innerlig gemenskap.

³⁴ Ingen saknade något. Alla som ägde mark eller hus sålde det,

³⁵ och lämnade pengarna till apostlarna, som gav dem i sin tur till sådana som behövde dem.

³⁶ Bland de troende fanns till exempel Josef, en cypriot av Levis stam. Apostlarna gav honom smeknamnet 'predikanten Barnabas'.

³⁷ Han var en av dem som sålde en tomt som han ägde och gav pengarna till apostlarna, så att de kunde fördela dem bland de människor som hade det svårt.

Read full chapter