Add parallel Print Page Options

Tillbe inte främmande gudar

13 Om en profet framträder bland er, eller någon som tyder drömmar

och profeterar om tecken och under, ska ni vara försiktiga. Även om hans förutsägelser slår in, men han säger: 'Kom, så tillber vi de andra folkens gudar

ska ni inte lyssna till honom. Det är Herren som prövar er, för att se om ni verkligen älskar honom av hela ert hjärta och hela er själ.

Ni får aldrig tillbe någon annan Gud än Herren. Följ hans bud och håll fast vid honom.

Men den som försökt förleda er måste dö, för han har försökt få er att göra uppror mot Herren, er Gud, som ledde er ut ur slaveriet i Egypten. Genom att döda honom skiljer ni er från det onda.

6-7 Inte ens om din bror, din son, din dotter, din älskade hustru eller närmaste vän viskar till dig att du ska följa med och tillbe dessa främmande gudar,

får du lyssna eller visa förbarmande. Låt rättvisan ha sin gång! Dölj inte ett så fruktansvärt tilltag.

Avrätta honom! Din hand ska vara den första att lyftas för att döda, och sedan ska alla andra följa ditt exempel.

10 Stena honom till döds! Han har försökt att dra dig bort från Herren, din Gud, som ledde dig ut ur slaveriet i Egypten.

11 Hela Israel ska höra om hans avskyvärda brott och frukta för att göra något liknande igen.

12-14 Om ni får höra att det i någon av era städer ryktas att några har lyckats förleda folket att tillbe främmande avgudar, ska ni först noga undersöka om ryktet är sant. Om ni upptäcker att det faktiskt är så,

15 ska ni genast ingripa mot den staden och förgöra alla dess invånare med svärd och till och med all boskap.

16 Ni ska stapla upp allt byte mitt på torget och bränna upp det och hela staden som ett brännoffer till Herren, er Gud. Den staden ska för alltid ligga i ruiner och får aldrig byggas upp igen.

17 Inget av bytet får finnas kvar bland er! Bara då kan Herrens vrede upphöra. Han kommer att vara barmhärtig mot er och ha medlidande med er och göra er till ett mäktigt folk, som han lovade era förfäder,

18 därför att ni håller hans bud, som jag ger er i dag, och gör det som är rätt i Herrens ögon.

Ren och oren mat

14 Eftersom ni är Guds folk ska ni inte rista några märken på er, som hedningarna gör när de tillber sina gudar, eller raka främre delen av huvudet när ni har sorg.

Ni tillhör Herren och endast Herren, er Gud. Han har utvalt er till att vara hans egendom, mer än något annat folk på jorden.

3-5 Ni får inte äta av något som jag har förklarat vara orent. Av dessa djur får ni däremot äta:Nötkreatur, får och getter, hjort, gasell, råbock, vildget, stenbock, antilop och bergsfår.

De djur som både har klövar och idisslar får ni äta, men inga andra.

Därför ska ni inte äta kamel, hare eller kanin. De idisslar, men har inte klövar.

Svin är också orena, för även om de har klövar, idisslar de inte. Ni ska inte ens röra vid de döda kropparna av dessa djur.

Av det som lever i vatten får ni bara äta det som har fenor och fjäll. Allt annat är orent för er.

10-18 Fåglar kan ni äta med undantag av följande arter: Örn, lammgam, fiskgjuse, vråk, falk av alla arter, korp av alla arter, struts, nattskärra, fiskmås, hök av alla arter, uggla, uv, tinsemetfågel, pelikan, asgam, dykfågel, häger, regnpipare av alla arter, härfågel och fladdermus.

19-20 Med vissa undantag är bevingade insekter orena och får inte ätas.

21 Ät ingenting som har självdött. Men en utlänning bland er kan äta det. Ni kan ge det eller sälja det till honom, men själva får ni inte äta det, för ni är heliga inför Herren, er Gud.Ni ska inte koka en killing i dess moders mjölk.

Tionde

22 Varje år ska ni ge tionde av all er skörd.

23 Bär fram ert tionde inför Herren, er Gud, och ät det på den plats som han utväljer som sin helgedom. Detta gäller tiondet av säden, det nya vinet, olivoljan och det förstfödda från era hjordar. Avsikten med tiondet är att ni ska lära er att alltid sätta Gud främst i era liv.

24 Om den plats Herren utser som sin helgedom ligger så långt borta att det blir besvärligt att bära tiondet dit,

25 kan ni sälja tiondet av er säd och er hjord och ta med pengarna till Herrens helgedom.

26 När ni kommer fram, ska ni använda pengarna till att köpa mat, till exempel en ko, ett får, lite vin eller starka drycker och ordna en fest inför Herren, er Gud, och glädjas med era familjer.

27 Glöm inte att dela er inkomst med leviterna i samhället, för de har ingen egendom och ingen egen skörd att bära fram.

28 Vart tredje år ska ni lagra hela ert tionde i staden där ni bor:

29 Ge av det till leviterna, som inte har något arv bland er, till främlingar, änkor och föräldralösa i er stad, så att de kan äta och bli mätta. Då kommer Herren, er Gud, att välsigna er och ert arbete.

Lån och skulder

15 Vid slutet av vart sjunde år ska alla skulder efterskänkas.

Varje långivare ska skriva av fordringar på israeliter, för Herren har befriat från skuld.

Detta gäller dock inte främlingar.

4-5 Ingen ska behöva vara fattig. Om ni följer Herrens bud, ska han välsigna er rikligen i det land han ger er. Den enda förutsättningen för hans välsignelse är att ni mycket noga tar vara på alla de Herrens bud, som jag i dag ger er.

Han kommer att välsigna er, som han har lovat. Ni ska låna ut pengar till många folk, men själva kommer ni aldrig att vara i behov av lån. Ni ska regera över många folk, men ingen ska härska över er.

Men om det finns någon bland er som är fattig när ni kommer in i det land som Herren ska ge er, får ni inte stänga dörren för honom.

Låt honom låna vad han behöver.

Se till att ni inte vägrar att låna ut pengar bara för att friåret närmar sig! Om ni vägrar att bevilja lån och den som är i behov av lånet ropar ut sin nöd för Herren, kommer det att tillräknas er som synd.

10 Ni måste låna honom vad han behöver utan att klaga, för om ni lånar ut pengar i ett sådant fall, kommer Herren att välsigna er i allt vad ni gör.

11 Det kommer alltid att finnas sådana som är fattiga bland er. Det är därför som det här budet är nödvändigt. Ni måste frivilligt låna ut pengar till dem.

Slavar

12 Om en israelit, man eller kvinna, har sålt sig som slav till dig, måste du frige en sådan vid slutet av det sjätte året

13 och du får inte skicka i väg slaven tomhänt.

14 Ge honom en ordentlig avskedsgåva från din hjord, din olivpress och din vinpress. Dela med dig åt honom i förhållande till hur Herren din Gud, har välsignat dig.

15 Kom ihåg att ni var slavar i Egypten och att Herren, er Gud, räddade er. Detta är anledningen till att jag ger dig detta bud.

16 Men om denne slav inte vill lämna dig och säger att han älskar dig och din familj och trivs bra i ditt hus,

17 då ska du ta en syl och genomborra hans örsnibb mot dörrposten. Detta är tecknet på att han är din för alltid. På samma sätt ska du göra med en kvinnlig slav.

18 Beklaga dig aldrig om du måste frige en slav! Tänk i stället på att han under dessa sex år har kostat dig mindre än hälften av vad det skulle ha kostat att ha en anställd. Och Herren, din Gud, ska välsigna dig i allt vad du gör, därför att du friger honom.

Förstfödda djur

19 Allt förstfött av hankön från dina hjordar ska du avskilja åt Herren. Använd inte det förstfödda bland din boskap till arbete ute på åkrarna och klipp inte det förstfödda bland dina får och getter.

20 I stället ska du och din familj varje år äta dessa djur inför Herren, din Gud, vid hans helgedom.

21 Men om det förstfödda djuret inte är felfritt, utan är lamt eller blint eller har något annat fel, ska du inte offra det.

22 Då ska du i stället använda det som mat hemma, till din familj. Alla, även den som för tillfället inte är ren, kan äta det, precis som han kan äta gasell eller hjort.

23 Men ät inte blodet, utan häll ut det på marken som vatten.

Frågan om det viktigaste budet

28 En av lagexperterna som stod där och lyssnade till diskussionen var imponerad av det svar Jesus hade gett, och därför frågade han: Vilket är det viktigaste av alla buden?

29 Jesus svarade: Det som säger: 'Hör, Israel, Herren vår Gud är den ende, sanne Guden.

30 Du ska använda all din kraft till att älska honom, och du ska tjäna honom av hela ditt hjärta och med ditt liv och alla dina tankar.'

31 Lika viktigt är det andra budet: 'Älska dina medmänniskor lika mycket som dig själv!' Inga andra bud är mer livsviktiga än dessa två.

32 Lagexperten svarade: Herre, du har sagt ett sant ord när du säger att det bara finns en Gud och ingen annan.

33 Och jag förstår att detta att älska Gud av hela sitt hjärta och av all sin kraft och av hela sitt förstånd, och att älska sina medmänniskor som sig själv, det är större och viktigare än alla slags offer på altaret i templet.

34 När Jesus hörde mannens kloka svar sa han: Du är inte långt borta från Guds rike. Och efter detta vågade ingen annan komma med några fler frågor.

Folkets religiösa ledare kan inte svara Jesus

35 När Jesus senare undervisade folket inne på tempelområdet, frågade han dem:Varför påstår era religiösa ledare att Messias måste vara en ättling till kung David?

36 David har ju själv sagt, ledd av den helige Ande: 'Gud sa till min herre: Sätt dig på min högra sida tills jag har lagt alla dina fiender under dina fötter.'

37 Eftersom David kallar honom sin herre, hur kan han då vara hans son?

Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral

Hans sätt att argumentera tilltalade folk, och de lyssnade därför ivrigt till honom,38 och han fortsatte sin undervisning:Akta er för lagexperterna! De älskar att gå klädda som förnäma och lärda män och väntar sig att alla ska buga sig för dem när de går över torgen.

39 Vid gudstjänsterna i synagogorna sitter de på de främsta platserna, och vid festmiddagarna slår de sig gärna ner på hedersplatserna.

40 Men fulla av habegär lurar de av hjälplösa änkor deras hus. För att sedan skyla över vilka samvetslösa människor de är, låtsas de vara gudfruktiga genom att be långa böner offentligt. Därför kommer också Gud att straffa dem desto hårdare.

En fattig änka ger allt hon har

41 Sedan gick han fram till kollektkistorna i templet och satte sig ner och tittade på när folk kom och lade sina pengar i dem. Några som var rika lade dit stora summor.

42 Men så kom en fattig änka och lade dit två femöringar.

43 Då kallade han på lärjungarna och sa: Den här fattiga änkan gav mer än alla rika män tillsammans,

44 för de gav bara en liten del av sitt överflöd, medan hon gav sin sista femöring.

Read full chapter