Herren lovar David evig makt

7 När Herren slutligen gav landet fred, och Israel inte längre var inblandat i krig med de omgivande länderna,

² sa David till profeten Natan: Här bor jag i detta underbara palats av cederträ, medan Guds ark får stå ute i ett tält!

³ Gör då vad du har tänkt göra, svarade Natan, för Herren är med dig.

⁴ Men den natten sa Herren till Natan:

⁵ Säg till min tjänare David att inte bygga ett hus åt mig!

⁶ Jag har aldrig haft ett hus. Mitt hem har varit ett tält som har flyttats från plats till plats ända sedan jag förde Israel ut ur Egypten.

⁷ Och jag har heller aldrig klagat för Israels ledare, dessa herdar för mitt folk, och frågat: 'Varför har ni inte byggt mig ett vackert tempel av cederträ?'

⁸ Gå nu och ge detta budskap till David från himlens Herre: 'Jag utvalde dig till att vara ledare för mitt folk Israel redan när du var en herde och vaktade får ute på ängarna.

⁹ Jag har varit med dig vart du än gått, och jag har slagit ner dina fiender framför dig. Nu ska jag göra ditt namn ännu större, så att det kommer att bli ärat över hela jorden!

^10-11 Jag har utvalt ett hemland för mitt folk, ett land som de aldrig ska flytta ifrån. Det ska vara deras eget land, där hednafolken inte kommer att plåga dem, som de gjorde när jag tillsatte domare över mitt folk, och du ska få vila från dina fiender.I kommande generationer ska dina ättlingar regera detta land.

¹² Efter dig ska jag sätta en av dina söner på tronen, och jag ska göra hans rike starkt.

¹³ Han är den som ska bygga ett tempel åt mig, och jag ska bevara hans rike i evighet.

¹⁴ Jag ska vara hans far och han ska vara min son, och om han syndar ska jag använda andra folk för att straffa honom,

¹⁵ men min kärlek och godhet ska inte vika från honom, som den vek från din företrädare Saul.

¹⁶ Ja, din familj ska regera mitt rike i evighet.'

¹⁷ Natan gick tillbaka till David och berättade allt som Herren hade sagt.

David tar emot Herrens välsignelse

¹⁸ David gick då in i Herrens tält och satte sig där inför Herren och bad: Herre, vem är jag och min familj att du har fört oss så långt?

¹⁹ Och nu talar du om att ge mig ett evigt rike förutom allt annat jag fått! Är detta verkligen din väg?

²⁰ Vad mer kan jag säga? Du vet ju hur jag har det!

²¹ Du gör allt detta bara för att du lovat det, och därför att du vill det!

²² Herre, du är stor och mäktig, och din like finns inte, det vet vi.

²³ Vilket annat folk på hela jorden har fått sådana välsignelser som ditt folk Israel? Du har räddat det för att ge ditt namn ära. Du har gjort stora under och befriat Israel från Egypten och dess gudar.

²⁴ Du utvalde Israel till ditt folk i evighet, och du blev vår Gud.

²⁵ Och nu, Herre Gud, gör som du har lovat med mig och min familj.

²⁶ Du ska äras i evighet, när du har upprättat Israel som ditt folk och när du har upprättat min släkt inför dig.

²⁷ Du har uppenbarat för mig, du himlens Gud, Israels Gud, att du ska bygga ett hus åt mig. Det är därför som jag vågar be denna bön,

²⁸ för du är verkligen Gud, dina ord är sanning och du har lovat mig dessa goda ting.

²⁹ Gör därför som du har lovat. Välsigna mig och min familj i evighet! Vi ska alltid regera inför dig, för du, Herre Gud, har lovat det.

Gud lovar att välsigna David

17 När David hade bott en tid i sitt nya palats, kallade han en dag till sig profeten Natan och sa: Här bor jag i ett hus med väggar av cederträ medan Herrens ark får stå i ett tält!

² Gör vad du har i sinnet, svarade Natan. Herren är med dig!

³ Men samma natt talade Gud till Natan:

⁴ Gå och säg till min tjänare David: 'Så säger Herren! Du är inte den som ska bygga mig ett tempel.

⁵ Jag har inte bott i hus sedan jag förde Israel ut ur Egypten.

⁶ Under hela denna tid har jag aldrig föreslagit någon av Israels ledare, de som jag utsåg till herdar för mitt folk, att bygga mig ett hus av cederträ.'

⁷ Säg så här till min tjänare David: 'Herren den Allsmäktige säger: Jag tog dig från ängarna och fåren när du var en herde och har gjort dig till kung för mitt folk.

⁸ Jag har varit med dig vart du än gått. Jag har utrotat dina fiender framför dig. Ditt namn ska tillhöra de största på hela jorden.

⁹ Jag ska plantera mitt folk Israel i ett land där de kan få ett hem utan att bli störda. Ogudaktiga folk ska inte längre kunna hota dem som de gjorde på den tiden

¹⁰ när domarna regerade över det. Ja, jag ska kuva alla dina fiender. Jag vill i stället 'bygga ett hus' åt dig.

¹¹ När dina dagar här på jorden är till ända och du har gått till dina fäder, ska jag sätta en av dina söner på din tron, och jag ska göra hans kungarike mäktigt.

¹² Han är den som ska bygga templet åt mig, och jag ska befästa hans rike för evigt.

¹³ Jag ska vara hans far, och han ska vara min son, och jag ska aldrig låta min kärlek och barmhärtighet vika från honom, som jag lät dem vika från din företrädare Saul.

¹⁴ Jag ska sätta honom över mitt folk och över mitt rike för evigt, och hans tron ska bestå i evighet.'

¹⁵ Natan berättade allt det som Herren hade sagt för kung David.

David böjer sig för Herrens vilja

¹⁶ Då gick David in och satte sig inför Herrens ansikte och sa:Min Herre och Gud, vem är jag och vad är min familj, eftersom du har gett mig allt detta?

¹⁷ Skulle inte det du redan har gjort vara nog? Nu har du också talat om framtiden, och du har beskrivit mig som den mest upphöjde bland människor.

¹⁸ Vad ska jag säga inför denna ära? Du känner mig, och ändå har du bestämt dig för att hedra mig!

¹⁹ Herre, för min skull och enligt din vilja har du bestämt detta och låtit mig få kännedom om alla dessa löften.

²⁰ Herre, det finns ingen som du och det finns ingen annan Gud! Så har vi lärt känna dig!

²¹ Och vilket annat folk på hela jorden är som Israel, den enda nation på jorden med en Gud som har vunnit tillbaka oss som ett folk åt sig själv, för att göra sig känd genom oss och för att göra stora och mäktiga under genom att fördriva andra folk för oss, ditt eget folk, som du också har räddat ut ur Egypten?

²² Du har gjort ditt folk Israel till ditt eget för evigt, och du har blivit vår Gud.

²³ Jag tar nu emot ditt löfte, Herre, att jag och mina barn alltid ska regera över detta folk.

²⁴ Gör som du har sagt, och ditt namn kommer att bli ärat i evighet, när alla kan se att du håller vad du lovat. Människor kommer att utbrista: 'Den Allsmäktige är verkligen Israels Gud!' Och Israel ska i all framtid regeras av mina barn och deras efterkommande.

²⁵ Nu har jag frimodighet att be till dig, eftersom du uppenbarat det här för mig.

²⁶ Det är ju du själv Gud, som lovat mig allt detta underbara!

²⁷ Din välsignelse ska vila över mina barn för alltid, för när du, Herre, ger välsignelse, så är det en evig välsignelse!